Det här är din plikt om kriget kommer till Sverige, skd.se

Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga.

– Det innebär att vi alla tillsammans efter bästa förmåga ska kunna bidra till totalförsvaret. Det kan ske på olika sätt, antingen att man är inskriven i ett krigsförband och deltar i väpnad strid eller att man är krigsplacerad av sin arbetsgivare, förklarar Christina Malm, generaldirektör för Plikt- och prövningsverket.

Inom lagen om totalförsvarsplikt finns tre olika former för hur man kan tjänstgöra med plikt – värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Den enda av dem som är aktiverad nu är värnplikten.

– Det är de ungdomar som har mönstrat och skrivits in till grundutbildning med värnplikt. Läs artikel

President Niinistö deltar i ett möte med JEF-ländernas stats- och regeringschefer i London, presidentti.fi

Republikens president Sauli Niinistö reser till London för att delta i ett möte med JEF-ländernas stats- och regeringschefer den 14–15 mars 2022.

Vid mötet diskuteras kriget i Ukraina och säkerhetsläget i Europa. Mötet hålls på initiativ av Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, och inbjudna är företrädare för alla tio länder som deltar i JEF-försvarssamarbetet. I president Niinistös program ingår också bilaterala möten.

Joint Expeditionary Force (JEF), som leds av Storbritannien, är en multilateral ram för försvarssamarbete. I samarbetet deltar förutom Storbritannien och Finland också Nederländerna,  Island, Lettland, Litauen, Norge, Sverige, Danmark och Estland. Målet är att utveckla de deltagande ländernas militära beredskap med hjälp av gemensamma övningar, förebygga olika kriser och vid behov agera tillsammans i krissituationer. JEF:s huvudsakliga verksamhetsmiljö är Nordeuropa och Östersjöregionen. Läs artikel

Befäl: ”Vi behöver alla värnpliktiga vi kan skrapa ihop”, tv4.se

Efter Rysslands invasion av Ukraina höjs nu allt fler röster om att Sverige måste utöka sitt försvar. Regeringen har tillkännagivit en ökning av försvarets budget till två procent av BNP. En del i det bör vara att den svenska värnplikten utökas ytterligare så fler gör värnplikt anser befäl inom försvaret.

– Det sker väldigt mycket nu i Försvarsmakten med tillförsel av ny material, ny utrustning, nya förband och då behövs alla värnpliktiga som vi överhuvudtaget kan skrapa ihop, säger Mikael Wassdahl, chef för Fältjägargruppen i Östersund. Läs artikel

Ryssland upprepar Nato-varning mot Sverige, svt.se

Om Sverige ansluter sig till Nato väntar ”vedergällningsåtgärder” från Ryssland. Det säger en tjänsteman vid det ryska utrikesdepartementet, enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.

”Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut”, kommenterar Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).

Ryska utrikesdepartementet återupprepar varningen om att en svensk anslutning till Nato leder till ”vedergällningsåtgärder”. Det skriver TT med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Innan invasionen av Ukraina krävde Ryssland att Nato inte skulle godkänna nya medlemsansökningar, bland annat från Sverige men även från Ukraina och Finland. Efter invasionen sa även en talesperson för det ryska utrikesdepartementet att en svensk och finsk anslutning till Nato skulle få ”allvarliga militärpolitiska konsekvenser”.

I ett nytt uttalande från tjänstemannen Sergej Beljajev återupprepas varningen, skriver TT.

– Det är uppenbart att Finlands och Sveriges anslutning till Nato, som i första hand är en militär organisation, skulle få allvarliga militära och politiska konsekvenser som kräver att man reviderar hela skalan av relationen till dessa länder och vidtar vedergällningsåtgärder, säger Sergej Beljajev till Interfax enligt TT.

Han går inte närmare in på vad ”vedergällningsåtgärder” syftar på.

Utrikesminister Ann Linde (S) skriver i ett sms till nyhetsbyrån TT att ”Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut”. Läs artikel

Ytterst välkommet besked av statsminister Magdalena Andersson om att bygga ett folkförsvar, skriver utgivarna på alliansfriheten.se den 12 mars 2022.

För en gammal överste av första graden som blev reservofficer efter pensionering år 1989 och krigsplacerad i Högkvarteret 1991-10-11 som stabschefs STF är detta ett obeskrivligt glädjebesked för Sveriges självständighet och fred.

Tack Magdalena Andersson!

Sannolikt var de försvarsminister Roine Carlsson som låg bakom utnämningen ty vid MB V sista föredragning för försvarsministern yttrade han efter ett tack för föredragningen att Ni är ju de enda som försvarar alliansfriheten och freden.

Jag skriver inte mer nu. Men oavsett hur det går i valet måste vi få en statsminister som står i ledningen för Sverige. ”Vi ska alltid ha stark välfärd, starkt försvar, polis och rättsväsende” som Elisabeth Svantesson (M) det i SvD den 11 mars.

Inget ”partikäbbel” om dessa viktiga faktorer.

Per Blomquist

Ledamot i Krigsvetenskapsakademien.

Krigseksperter om våpenleveranser til Ukraina: – De er farlige, msn.com

– Det er en utfordring for Russland at våpenleveransene vil gi det ukrainske forsvaret en kampkraft de ellers ikke hatt, sier tidligere forsvarssjef Sverre Diesen i et telefonintervju med VG.

Han er i dag sjefsforsker ved Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) og har fremtidsstudier og militærteknologi som spesialfelt.

– Dersom våpenleveransene blir angrepet av russerne, vil det nok i så fall skje inne på ukrainsk territorium. Russerne er riktignok ikke plagsomt opptatt av folkerett, men de vil neppe tøye det så langt at de angriper dem på et Nato-lands territorium.

Eskaleringen av Ukraina-krigen har fått en rekke europeiske land, deriblant Norge, til å tilby støtte i form av våpen og utstyr til Ukraina. Samtidig har ukrainske ledere vært tydelige på at de er helt avhengige av hjelp fra Vesten. […]

Konflikt- og folkerettsforsker Cecilie Hellestveit ved Folkerettsinstituttet tror Nato vil gjøre sitt ytterste for å unngå å sende sitt personell inn i Ukraina for å overlevere.

– I det øyeblikket våpnene krysser over til ukrainsk territorium, vil de være lovlige mål for Russland. Da bør det ikke være Nato-personell som frakter våpnene, sier Hellestveit til VG.

– Dersom russerne angriper leveransen og Nato-personell svarer på angrep, har vi en direkte interaksjon mellom Nato og russiske styrker. Det er en farlig situasjon, advarer hun. Läs artikel

West made mistake in promising Ukraine NATO membership: Borrell, dailysabah.com

The West has made a number of mistakes in relations with Russia, including a promise to Ukraine to join NATO, the European Union’s foreign policy chief Josep Borrell said Friday.

“I am ready to admit that we made a number of mistakes and that we lost the possibility of Russia’s rapprochement with the West,” he said in an interview aired on the TF1 television channel. ”There are moments that we could do better, there are things that we proposed and then could not implement, such as, for example, the promise that Ukraine and Georgia will become part of NATO.”

”I think it’s a mistake to make promises that you can’t keep,” Borrell added. Läs artikel

Ytterst välkommet besked av statsminister Magdalena Andersson om att bygga ett folkförsvar

Utgivarna

På en presskonferens den 10 mars meddelade statsminister Magdalena Andersson att anslaget till det svenska militära försvaret ska öka kraftigt.

Statsministern klargjorde att i ett läge där spänningarna i vårt närområde är svårare än på flera decennier behöver vi fortsätta stärka försvarsförmågan.

Det besked Magdalena Andersson lämnade var att anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP och att vi ska nå dit så fort det är praktiskt möjligt, det vill säga när det går att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga. Beskedet bör i praktiken handla om en ökning från dryga 60 miljarder till runt 110 miljarder per år i statsbudgeten.

Statsministern tillade att vi också måste se till att hitta en stabil, långsiktig och solidarisk finansiering av utbyggnaden. Utbyggnaden måste vila på en fast ekonomisk grund för att vi ska kunna ha ett starkt och tryggt försvar.

Vi välkomnar statsministerns besked.

Läs mer

Norsk våpenstøtte til Ukraina og folkeretten, regeringen.no

Utenriksminister Anniken Huitfeldt

I løpet av de siste par ukene har det blitt fremmet en rekke spørsmål og påstander om hvilke folkerettslige konsekvenser det vil kunne få at Norge har sendt militært utstyr til Ukraina for å støtte deres selvforsvar mot Russlands militære invasjon. Noen av disse påstandene er feil, og det er på plass med noen klargjøringer.

I henhold til FN-pakten kan en stat kun bruke makt mot en annen stat dersom det skjer på grunnlag av et mandat fra FNs sikkerhetsråd, eller dersom en stat er utsatt for et væpnet angrep.

Russlands væpnede angrep på Ukraina er et åpenbart brudd på FN-pakten, som gir Ukraina rett til å utøve selvforsvar i henhold til FN-paktens artikkel 51. Denne selvforsvarsretten innebærer også en rett til å be om salg eller donasjoner av våpen fra andre land.

Salg eller donasjon av våpen til Ukraina, etter deres anmodning og som ledd i deres selvforsvar mot et folkerettsstridig angrep, utgjør heller ikke et folkerettsbrudd for den staten som bidrar med støtte. Det kan heller ikke anses som et væpnet angrep mot Russland i den forstand at det utløser rett til selvforsvar etter FN-paktens artikkel 51 mot Norge. Denne forståelsen av folkeretten er bekreftet av Den internasjonale domstolen i Haag.

Våpenstøtten vi har sendt til Ukraina fører ikke til at vi blir en part til krigen
For at Norge skal kunne anses part til krigen, må vi delta aktivt i militære operasjoner i Ukraina med norske militære styrker eller ved norsk utøvelse av styring eller kontroll av styrkers maktanvendelse. Den våpenstøtten vi nå bidrar med, kan ikke anses som slik deltakelse. Til det skal det vesentlig mer til.

Fører våpenstøtten til at Norge ikke kan anses nøytrale i krigen mellom Russland og Ukraina? […]
Ettersom Ukraina er under et åpenbart folkerettsstridig angrep fra Russland og har en utvilsom rett til å utøve selvforsvar mot angrepet ifølge FN-pakten artikkel 51, er salg eller donasjon av våpen til Ukraina i en slik situasjon heller ikke på annen måte i strid med folkeretten. De kan heller ikke gi grunnlag for væpnede mottiltak mot Norge. Å hevde at de eldre nøytralitetsreglene fra 1907 er til hinder for salg eller donasjon av våpen i denne situasjonen ved at de vil utløse mottiltak, innebærer i realiteten at man underminerer de faktiske muligheter en stat har til å utøve selvforsvar i henhold til FN-pakten. Det harmonerer ikke med FN-paktens system, ikke minst i en situasjon der Sikkerhetsrådets handleevne hindres nettopp av den staten som fører en angrepskrig. Läs redogörelsen

 

 

Brev från Sveriges och Finlands statsministrar till EU:s president Charles Michel, axess.se

We are living in uncertain times with the unjustifiable Russian aggression on Ukraine undermining European security. In this situation, it is important that we can draw upon the collective strength that comes from being members of the European Union. We welcome the opportunity to meet and send a strong and united message towards the end of this week.
The transatlantic relationship and EU-NATO cooperation are key to our overall security. A stronger and more capable EU in the field of security and defence will contribute positively to global and transatlantic security and is complementary to NATO. At this difficult juncture, we find it appropriate that we, as EU leaders, make it manifestly clear that we consider EU membership to be an important source of security, with a mutual obligation on Member States to provide aid and assistance as set out in Article 42.7 TEU. It is important to highlight our common resolve in our collective message from the meeting in Versailles. Läs brevet

Historien revideras för att byta svensk säkerhetspolitik, dagensarena.se

Dan Andersson, före detta chefekonom på LO

Sättet som nu historien används för att motivera en anslutning till Nato är häpnadsväckande. De borgerliga vill inte ens ta ansvar för egna politiska insatser. Beslut som innebär kursbyte i säkerhetspolitiken ska ske med största möjliga demokratiska förankring och inte styras av elitens agenda. Kortsiktighet och förnekelse av erfarenheter följer av nyliberalers värld.
Väljarna ska ha möjlighet att rösta för den inriktning de vill ha av välfärden samt av säkerhetspolitiken utan att ett riksdagsval enbart handlar om Nato. […]

Statsminister Magdalena Andersson (S) säger i Göteborgsposten den 4:e mars: ”Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten.”
Med det uttalandet knyter Andersson an till hur folkrättsjuristen Östen Undén (S), utrikesminister under många år, tänkte under tidigt 40-tal. En svensk intervention i det finsk-ryska kriget skulle medföra att Sverige blev, ”en tummelplats” för ”stormaktsintressen.” Läs artikel

Vi är en buffertzon! kristianstadsbladet.se

Torgny Henriksson, fd överste

[…] Att fritt komma ut på världshaven har alltid varit viktigt för det instängda Ryssland. Här spelar Svarta havet (Krim) och Östersjön (Kaliningrad) en viktig roll. Skulle Sverige (och Finland) ansöka om medlemskap i Nato skulle Ryssland uppfatta detta som ett hot och vi skulle kunna hamna i samma situation som Ukraina. Vår säkerhet och stabiliteten i Norden skulle kraftigt försämras.

Jag vill påstå att jag har god insikt i hur USA och Nato tänker. Under min yrkesverksamhet deltog jag bland annat i ett antal årliga möten i Nato-högkvarteret i Bryssel inom ramen för Sveriges PFP (Partnership for Pease) samarbete. Genomgick Nato CJTF (Combined Joint Task Force) kurs i Brunssum Nederländerna. Var chef för det svenska deltagandet i Nato:s storövning Strong Resolv i Polen med mera.

Låt Sverige hålla fast vid doktrinen ”Alliansfrihet i fred syftande till neutrallitet i krig”. Det gynnar fred och stabilitet i vår del av världen bäst. Läs artikel