Månad: april 2022

Russia’s border with NATO members would more than double should Finland decide to join the military bloc this year.

NATO’s land border with Russia would increase to 1,586 miles if the Nordic country decides to pursue membership status.

Finland and Sweden are debating whether to join the military alliance, potentially ending decades of neutral foreign policy towards Russia, after the Kremlin ordered the invasion of non-NATO member Ukraine in late February.

The military alliance now shares a land border of 754 miles with Russia, according to NATO’s own statistics. Currently, Russia borders NATO members Poland, Norway, Estonia, Latvia, Lithuania in Europe. But should Finland join the defensive alliance it would add 832 miles to NATO’s existing border with Russia.

While Sweden’s close proximity to Russia would prove to be a strategic asset to the bloc, it does not share a border with the country. Läs artikel

[…] Det brukar skrikas om folkomröstningar i tid och otid. Här är en av de kanske viktigaste frågorna i modern tid uppe till behandling. Ett beslut som kommer att förändra Sveriges förhållande till och ställning i omvärlden för evigt. Vore inte det en fråga att folkomrösta om? Vi har val om ett knappt halvår, hur svårt kan det vara att i samband med detta ordna en folkomröstning?

Frågan om medlemskap eller inte är jättestor. Är det någon fråga som lämpar sig för en folkomröstning är det väl denna. En folkomröstning skulle ge möjlighet till en riktig diskussion om såväl medlemskapets som icke-medlemskapets effekter – positiva och negativa – och även ge tyngd åt ett riksdagsbeslut i frågan. Läs insändaren

[…] I ljuset av det och med en blick som ser längre än enbart där vi står just nu framträder ett inte alls osannolikt scenario där en oberäknelig Donald Trump återigen blir amerikansk president 2024 – eller att någon lik honom om ett, två eller tre val framåt är president i USA. Liknande utvecklingstendenser ser vi också i andra delar av Natoalliansen vilket är illavarslande. En anslutning till Nato är därför inte per automatik en genväg till ett säkrare Finland och Sverige.

Att inte beakta dessa aspekter inför ett finskt och svenskt Natomedlemskap vore direkt oansvarigt. Såväl de som ivrar för ett forcerat medlemskap som våra regeringar och riksdagspartier är svaren skyldiga för hur en rad frågor ska hanteras som i dag är obesvarade och kräver ingående analys.

Hur tänkte man sig exempelvis agera om Trump återtar makten och börjar rasera Nato på det sätt han finner lämpligt, alternativt om han väljer att röra sig närmare Putin på Europas bekostnad? Är svenska folket redo att skicka trupper för att försvara Erdogan och dennes alltmer militanta politik i Mellanöstern eller om Washington återgår till att intervenera och ockupera länder i regionen? På vilka sätt gör det våra länder säkrare att vara i allians med länder vars demokrati vacklar? Läs artikel

Britain plans to increase its military presence in the Arctic, defence minister Ben Wallace said on Tuesday, amid increased concerns among NATO allies about Russia following its invasion of Ukraine.

Britain would commit militarily ”to deeper integration, interoperability with countries such as Norway” to protect the seas of the North Atlantic, Wallace told a news conference in Bardufoss, northern Norway.

”We are going to effectively, permanently, have a … Marine strike group permanently … active in the Nordics,” he said, adding the force would likely rotate between Norway, Sweden, Finland and elsewhere in the region. Läs artikel

Om ett Natomedlemskap bara handlade om en allians som kan göra oss tryggare i förhållande till Ryssland vore allt frid och fröjd. Alliansen är dock inte bara, som Finlands statsminister Sanna Marin påminde oss om vid sitt besök i Stockholm i går, militär, utan även en politisk allians.

När vi i Sverige ska ta ställning till om vi vill lämna 200 år av alliansfrihet bakom oss måste vi också ta ställning till om vi vill ansluta oss till en allians som i huvudsak styrs av den politik som gäller i USA. De flesta överraskades av det osannolika i att Donald Trump blev vald till president. Läs insändaren

A study of the outcome of major wars fought over the past 125 years strongly suggests that U.S. military involvement in these conflicts has resulted in tragic and unforeseen consequences. Not only has U.S. involvement led to millions of unnecessary deaths but it has also served to create new enemies, thus making the U.S. much less safe and secure. Here is a list of major wars, that in retrospect, the United States never should have fought in order to produce a far more successful outcome from the standpoint of U.S. national security. Läs artikel

[…] Washington needs to press pause and avoid rushing headlong into commitments that it might later regret. It should conduct a serious study of the conventional and unconventional requirements for the defense of Finland’s border, and it needs strong commitments from both countries—not only to fund the defense of their own territories but also to make real contributions to defending weaker allies along NATO’s eastern flank. It should also recognize that neither country will add anything meaningful to U.S. security policy in Asia, at least as long as that policy focuses on competition with China. Sweden was one of the first European countries to heed U.S. warnings about the risks posed by Chinese telecoms firms Huawei and ZTE, but its powerful business community remains laser focused on the Chinese market. Volvo Cars, a Swedish firm, is owned by the Chinese conglomerate Geely. Although recently critical of Beijing, Helsinki also has a long history of warm relations with China. Läs artikel

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade esterna för att de snabbt förstod krigets betydelse för hela Europa. Han varnade samtidigt för att västerländska institutioner, i synnerhet Nato, inte nödvändigtvis kommer till undsättning mot Ryssland.

– Internationella organisationer klarar inte av att stoppa Rysslands aggression trots att det finns en organisation som skapades för det, Nato, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inför en full sal i Riigikogu, Estlands parlament.

Enligt Zelenskyj är det här ingen lätt realitet att hantera för någon.

– Det finns ingen garanti att man på riktigt börjar försvara sina egna medlemmar mot en storskalig rysk invasion. Det kan gå som för Ukraina. Läs artikel

Finska utrikesministeriets säkerhetspolitiska rapport.

Rysslands invasion av Ukraina har inneburit en grundläggande förändring Finlands och Europas omvärld och säkerhetspolitiska miljö. I statsrådets redogörelse till riksdagen granskas förändringarna i Finlands omvärld och säkerhet och hur det förändrade säkerhetsläget påverkar ekonomin, resiliensen, försörjningsberedskapen, den inre säkerheten, cybersäkerheten, hybridpåverkan och den kritiska infrastrukturen.
Redogörelsen kompletterar statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, försvarsredogörelse, redogörelsen om den inre säkerheten och redogörelsen om EUpolitiken. Till grunderna för Finlands utrikespolitik, säkerhets- och försvarspolitik hör även i fortsättningen en nationell rörelsefrihet och valmöjligheter.

Finland bevarar möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato. Finland fortsätter konsekvent bedriva sin utrikes- och säkerhetspolitik med rättighetsperspektiv och framhåller betydelsen av en regelbaserad internationell ordning och respekt för internationell rätt.
I redogörelsen utreds olika åtgärder för att utveckla den nationella försvarsförmågan, EU:s roll som säkerhetspolitisk aktör samt möjligheterna att fördjupa det bilaterala samarbetet med Sverige, Norge och de andra nordiska länderna och med USA och Storbritannien samt försvarssamarbetet med multilaterala partner.

I redogörelsen görs också en bedömning av ett intensifierat samarbete med Nato samt av konsekvenserna av ett eventuellt Natomedlemskap.

Som en reaktion på det förändrade säkerhetsläget fortsätter Finland bedriva en aktiv och förutseende diplomati samtidigt som landet stärker sin försvarsförmåga och fördjupar sitt samarbete med sina centrala partner. Upprätthållandet av samhällets resiliens, den nationella försvarsförmågan och den inre säkerheten får ökad betydelse för säkerheten i Finland. Läs rapporten