Vi behöver folkomrösta om Nato, tidningensyre.se

Malin Bergendal, ledarskribent

[…] Att överge alliansfriheten och gå med i Nato skulle vara ett lika stort beslut som det en gång var att gå med i EU. Då hade vi folkomröstning, och innan dess år av informationskampanjer, studiecirklar och höga vågor i debatten. Nu kan det gå från den ena månaden till den andra. När det blir val om ett halvår kanske vi redan är med.

Kortsiktigt är det svårt att veta vad som är säkrast –  gå med eller stanna utanför. Tror vi att risken för att Sverige angrips ökar eller minskar? Om den ökar, ska den få göra det om vi kan få mer skydd? Hur påverkar Finlands beslut Sverige och vice versa?

Jag undrar om regeringen vet svaren på de frågorna så väl att de kan fatta beslut snart, före valet, före sommaren, och vara säkra på att inte göra saken värre. Om någon är tillräckligt säker för att kasta in oss i en kärnvapenallians utan att ens ha stöd av en folkomröstning.

Vi behöver folkomrösta,och innan dess skulle vi behöva informera oss om de olika alternativen, som inför EU-omröstningen. Läs ledaren

Gazprom stoppade gasleveranser till Polen – Ryssland reagerar på överenskommelse som ska göra Tyskland oberoende av rysk olja, svenska.yle.fi

Ryssland har från och med onsdagen slutat att leverera naturgas till Polen. Bakom beslutet ligger högst sannolikt en polsk-tysk överenskommelse som i snabb takt ska göra Tyskland helt oberoende av rysk olja. Det var en rätt oväntad nyhet Tysklands ekonomiminister Robert Habeck bjöd på i samband med sitt besök i Warszawa under tisdagen.

Där det tidigare har talats om att Tyskland kan vara helt kvitt den ryska oljan först vid årsskiftet, meddelade Habeck nu att det kan handla om bara några dagar.

– Ett möjligt oljeembargo är något som Tyskland nu kan hantera, sade Habeck.

Tyskland har under de senaste månaderna lyckats minska på andelen rysk olja från 35 procent i februari till nuvarande omkring 12 procent.

Att man nu helt verkar kunna slopa importen från Ryssland hänger sannolikt ihop med en överenskommelse som Tyskland har gjort med Polen. Läs artikel

The horrible dangers of pushing a US proxy war in Ukraine, responsiblestatecraft.org

Anatol Lieven, senior research fellow on Russia and Europe at the Quincy Institute for Responsible Statecraft.

To judge by its latest statements, the Biden administration is increasingly committed to using the conflict in Ukraine to wage a proxy war against Russia, with as its goal the weakening or even destruction of the Russian state.

This would mean America adopting a strategy that every U.S. president during the Cold War took great pains to avoid: the sponsorship of war in Europe, bringing with it the acute risk of escalation towards direct military confrontation between Russia and NATO, possibly ending in nuclear catastrophe. The U.S. and NATO refusal to support armed rebellions against Soviet rule in eastern Europe was obviously not based on any kind of recognition of the legitimacy of Communist rule and Soviet domination, but simply on a hard-headed calculation of the appalling risks involved to America, Europe and humanity in general. […]

During his visit to Kiev this week, U.S. Defense Secretary Lloyd Austin stated that the U.S. wants to see “Russia weakened to the degree that it can’t do the kinds of things that it has done in invading Ukraine.” On the same day, Russian Foreign Minister Sergei Lavrov declared on Russian television that by supplying Ukraine with heavy weaponry, NATO is now “in essence” involved in a proxy war with Russia. Läs artikel

Var öppna med riskerna med ett Natomedlemskap, gp.se

Mats Engström, författare och samhällsanalytiker, tidigare säkerhetspolitisk rådgivare (S)

Den 13 maj ska regeringens analysgrupp med riksdagspartierna rapportera sina resultat och det är mycket viktigt att de måste sträva efter största möjliga öppenhet.

Säkerhetspolitiska beslut får effekt över lång tid. Bedömningar behöver därför innefatta vad som kan ske på tio års sikt eller mer. Rysslands brutala krig mot Ukraina, hot mot Sverige, och oacceptabla krav när det gäller europeisk säkerhet står naturligtvis i fokus nu. Det gäller ändå att också analysera andra möjliga kriser. Sveriges handlingsfrihet med eller utan ett Natomedlemskap är en central fråga. […]

Vad gäller Natobaser i Sverige är det inte givet att Sverige kan göra som Norge eller Danmark med ensidiga förbehåll. Situationen är annorlunda i dag och särskilt om Finland blir Natomedlem kan det finnas skäl för alliansen att ha permanent militär här. Detta kan även gälla kärnvapen. Analysgruppen behöver vara tydlig om önskvärdheten och möjligheterna till sådana förbehåll.

Effekterna av Natos ömsesidiga försvarsgarantier måste beskrivs öppet, både vilket skydd de egentligen ger jämfört med nuläget, och de reella möjligheterna att säga nej till svensk krigföring utomlands utan att vi själva blivit angripna. Sådant kan ske redan genom dagens samarbeten och kan vara rätt, men det är viktigt att den fulla dimensionen av att ingå i Natos försvarsplanering för snabb respons beskrivs. Att exempelvis sända svenska stridsflygplan i krig på andra sidan Östersjön skulle snabbt leda till motattacker mot vårt land. […]

Bäst från demokratisk synvinkel vore att vänta med ett beslut till i höst. Det skulle också ge det socialdemokratiska partiet möjlighet att låta en extrakongress besluta i en fråga där partiprogrammet är tydligt om den militära alliansfrihetens vikt.

Ett brådstörtat beslut om att söka Natomedlemskap kan få allvarliga återverkningar på tilltron till vårt demokratiska system, om inte de ansvariga gör allt som är möjligt för en allsidig diskussion. Läs artikel

Ukraine can use British weapons to hit Russian territory, says armed forces minister, thetimes.co.uk

The Kremlin threatened to launch retaliatory strikes on western targets yesterday as British support for attacks on Russian territory risked escalating the conflict outside Ukraine’s borders.

James Heappey, the armed forces minister, said it was “completely legitimate” for Ukraine to hunt targets in Russia to disrupt logistics, even if the weapons were British-supplied.

In an interview with Times Radio, he said that “of course” Britain backed what were said to be Ukrainian strikes on fuel depots in Russia this week. He said logistics that were not disrupted “would directly contribute to death and carnage on Ukrainian soil”. Läs artikel

Russia says it is ’engaged in war’ with NATO and tells the West to stop supplying weapons to Ukraine, news.sky.com

Moscow says it is effectively at war with NATO – and has warned that Western weapons are inflaming the conflict in Ukraine.

Speaking on the 61st day of the war, Russian Foreign Minister Sergei Lavrov said continual deliveries of supplies and weaponry to Ukraine means the NATO alliance has positioned itself as ”in essence engaged in war with Russia” and accused the organisation of ”pouring oil on the fire”.

The diplomat also warned against provoking a third world war and said the threat of a nuclear conflict ”should not be underestimated”.

Mr Lavrov said weapons supplied by Western countries ”will be a legitimate target”, adding that Russian forces had already hit weapons warehouses in western Ukraine. Läs artikel

Det finns bara ett nu

Anders Björnsson

Robin Häggblom ger i ett inlägg till Kungl. Krigsvetenskapsakademiens blogg  uttryck åt föreställningen, att Ryssland angrepp på Ukraina har förändrat allt. Den europeiska säkerhetsordningen har brutit samman. Det är ju inte sant. Europa efter kalla krigets slut har präglats av oordning. Och denna oordning har haft en del gott med sig. Länder och folk har frigjort sig från övermakter. Men den har också utlöst krig i Europa. Det storskaliga angreppet på Ukraina, som inleddes den 24 februari 2022, är inte det första.

Läs mer

Veckans citat

”But that same border is also a potential headache for NATO, which would have to develop and resource a credible plan to defend it against Russia. And herein lies the rub. It’s unrealistic and would be unwise to expect the United States to shoulder any major part of such a new commitment, given America’s domestic politics, other global defense priorities, and the fact that European allies should be capable of carrying the lion’s share of the burden on their own.

Washington needs to press pause and avoid rushing headlong into commitments that it might later regret.”

carnegieendowment.org 26 april

Schweiz stoppar tysk vapenexport till Ukraina, twnews.se

Alplandets finansmyndighet Seco avslår Tysklands ansökan om att få vidareexportera vapen och ammunition, och hänvisar till Schweiz neutrala status i kriget och dess regler mot vapenexport till konfliktområden.

“Seco fick två förfrågningar från Tyskland om att få skicka vidare ammunition de köpt från Schweiz till Ukraina”, uppger en talesperson för myndigheten till den schweiziska tidningen Sonntags Zeitung.

”Båda ansökningarna har avslagits med hänvisning till Schweiz neutralitet och lagstiftning om vapenexport”, heter det vidare.

Sverige har egentligen samma regler men har valt att göra undantag när det gäller Ukraina, och skickat bland annat 10.000 pansarskott till det krigförande landet. Läs artikel

Cirkel – Öppet samtal, möten

Första mötet Första maj kl:15.00 i Tingshuset i Norberg. Presentation och samtal kring alliansfrihet och dess innebörd.

Maj 15:e söndag kl: 15.00 ABF:s lokal i Norberg. Inledare Lars – Gunnar Liljestrand  ”Bevara alliansfriheten.”

Maj 18:e onsdag kl:18.30 ABF:s lokal i Norberg. NATO som organisation i olika politiska kontexter. Föredragande: Arita Holmberg, Docent i statsvetenskap, inriktning säkerhetspolitik på försvarshögskolan i Stockholm.

Maj 20:e Fredag kl: 18.00 Teaterbiografen. ” Ukraina, Nato och Sverige.” Pierre Schori.

Maj 22:a söndag kl:15.00 ABF:s lokal. FN:s roll i dagens kris. Helge Sontag.

Juni 1:a onsdag kl: 18.30 ABF:s lokal. Föreläsare Eva Jonsson ordförande nej till NATO.

Arrangörer: Norbergs arbetarekommun.  ABF. Folket i bild Bergslagen.

Kontakt person.  Arne Andersson Trättsbo 32. 73891 Norberg. Tel: 070-3739851. over-stock-och-sten@telia.com

The Russia-Ukraine war drives countries to consider NATO membership, npr.org

Vladimir Putin ordered the Russian invasion of Ukraine, in part, to prevent it from joining NATO. The war has so frightened Finland and Sweden that they are looking to join the military alliance. […]

LANGFITT: Of course, the redeployment of troops to Ukraine makes it much harder for Russia to threaten Finland in the short run. And Finland has a substantial army – 180,000 soldiers in wartime, plus 200 tanks and 800 artillery pieces. Some here say public support for NATO membership is driven more by shock over the invasion than an evaluation of risk.

ERKKI TUOMIOJA: I think there’s a huge degree of emotions involved.

LANGFITT: Erkki Tuomioja is a lawmaker with the Social Democratic Party, whose leader serves as prime minister.

TUOMIOJA: Public opinion plays a big role in this, but there is also this ingrained fear, which is actually fueled also by our media, which is in a state of, I would say, war psychosis in a sense (laughter) that…

LANGFITT: War psychosis.

TUOMIOJA: Yes. I mean, that Finland could any day expect to be attacked – I don’t think this is realistic.

LANGFITT: What do you think are the downsides of joining NATO?

TUOMIOJA: Well, it would create tensions with Russia, obviously. And we have had a very pragmatic relationship with Russia in terms of logistics, environment and regional cooperation.

LANGFITT: Are you concerned that the country could actually take a policy decision based on fear and emotion?

TUOMIOJA: I’m also concerned about the level of the public debate. Anybody who questions membership is being vilified as a Putin agent. Läs intervjun

Debatt: Sitt i båt! sydostran.se

Anders Björnsson

Neutralitetspolitiken var inte ett socialdemokratiskt påhitt, den hade en bred parlamentarisk uppslutning, skrev den förnämlige politiske reportern Torbjörn Nilsson i Svenska Dagbladet (10/3). Egentligen var den inte alls ett påhitt utan en nödvändighet (efter förlusten av Finland 1809), som med tiden blev en tradition. […]

Alla parlamentariska partier i vårt land har under 1900-talet varit utrikespolitiskt måttfulla och om nödvändigt hållit sina aktivister på mattan. Inte ens Vietnamrörelsen under 60- och 70-talet krävde, att Sverige skulle sända vapen till FNL under det amerikanska angreppskriget där. Extremister fanns förstås även då, och på alla kanter.

Men våren 2022 kom en omsvängning, med de svenska pansarskotten till Ukraina. Visserligen hade vapen och utrustning sänts till Finland under vinterkriget 1939–40, men det var ett sätt att desarmera svenska krigsivrare, som ville att vi skulle gå in med reguljärt manskap under striderna.

Och kort efter pansarskotten annonserades en socialdemokratisk säkerhetspolitisk omsvängning. Önskan om att ansluta vårt land till Nato-alliansen har emellertid inte på något sätt en nödvändighetens natur, den är närmast – ett önsketänkande. Statsminister Magdalena Andersson sade under förvåren, att ett svenskt Nato-medlemskap skulle ”destabilisera”: varför svängde hon strax?

Och varför ströks Hultqvistlinjen med ett pennstreck? Läs artikel