Månad: april 2022

Alliansfrihet är inte utslag av feghet utan av klokskap, smp.se

av
Sven-Erik Månsson

Från Karl XIV Johan har ledande svenska statsmän värnat svensk alliansfrihet och neutralitet mellan stormakter. I modernare tid har den stötts av bland andra Thorbjörn Fälldin och Karin Söder (båda C), av Ola Ullsten och Hans Blix (båda FP/L). Först efter kalla krigets slut börjar den nationella samsynen spricka. Det ena partiet efter det andra byter fot och bryter med sitt förflutna. Det uppkommer en osäkerhet om vart Sverige ska ta vägen.

I dagens läge behöver Sveriges försvarskraft förstärkas; behovet har funnits länge. Men det måste ske på sådant sätt att vi inte ses som del av en anfallande part. Vår alliansfrihet är inte utslag av feghet utan av klokskap. Att den är av gammalt datum är ingen anledning att kasta den på sophögen.

Således: Vi ska ha ett försvar som är inriktat på att försvara vårt land och vårt territorium. Vi ska verka för att respekten för FN-stadgans förbud av våldsanvändning upprätthålls. Vi ska verka för fred och internationell avspänning. Dessa gamla svenska principer står i motsättning till ett svenskt Nato-medlemskap. Läs insändaren

Nato-anpassat försvar istället för eget territorialförsvar

av
Lars-Gunnar Liljestrand

I samband med att målet två procent av BNP för försvaret meddelades gav statsminister Magdalena Andersson sin vision av det framtida försvaret: ett folkförsvar baserat på ett stort inslag av värnpliktiga: ”Vi ska bygga ett folkförsvar av svenska folket, för svenska folket.”

Det var den 10 mars – innan en blixtprocess för att utreda svenskt Nato-medlemskap sparkades igång och där plötsligt ett medlemskap framställdes som självklart från många håll.

Vad som blir av statsministerns folkförsvar vid ett Nato-medlemskap återstår att se, men många krafter både inom landet och i vår  omvärld intecknar redan att Sverige har gått med och att  man får  det svenska försvaret på en bricka att laborera  med för syften  som är så långt ifrån ett  svenskt territorialförsvar man kan komma.

Litauens president intervjuades i Financial Times den 16 april och menade att Sverige och Finland som Nato-medlemmar skulle förbättra säkerheten ur militär synpunkt för de baltiska staterna genom att övervaka och kontrollera den baltiska regionen.

Estlands försvarsminister har på samma sätt ställt tydliga krav på Finland, att det med sitt nya stridsflyg skall skydda det baltiska luftrummet. Något som fick ett kallt mottagande av finska försvarsdepartementet. ”Finland kommer knappast att försvara ett annat land i händelse av krig. Utgångspunkten är att se till Finlands eget försvar först och ge stöd i den mån det finns kapacitet över”, förklarade Janne Kuusela från finska försvarsdepartementet. Samtidigt erkände han att Finland vid ett medlemskap troligen kommer att tvingas avsätta åtminstone en del resurser för Baltikum. (Finska försvarsdepartementet 25/4)

Den tidigare finske ambassadören René Nyberg kom den 14 april med förslaget att Norge, Finland och Sverige tillsammans skulle övervaka Nordkalotten, främst med gemensamma luftstridskrafter vilket vi tidigare kommenterat på den här sajten.

I Sverige har en del försvarsdebattörer tagit till orda när ett Nato-medlemskap nu verkar vara inom räckhåll.

Det handlar då inte om hur ett medlemskap skulle stärka Sveriges eget försvar utan hur vårt territorium skulle kunna användas som uppmarschområde för Nato-styrkor att sättas in på Nordkalotten och i Baltikum (se kommentar tidigare på sajten)

Läs mer

”Svenskt Natomedlemskap kräver folkomröstning”, dn.se

av
Sven Hirdman, Sven Hirdman, fd ambassadör i Moskva och tidigare statssekreterare i försvarsdepartementet

Att bli medlem i Nato är ett stort beslut för Sverige. Det innebär en oåterkallelig förändring av den alliansfria säkerhetspolitik vi fört i över 200 år. Det är en politik som bidragit till att vi kunde hålla oss utanför Krimkriget, två världskrig samt kalla kriget.

Nato fick först 1969 en utträdes­klausul. Ingen medlemsstat har dock ännu lämnat Nato. Medlemskap i Nato består oavsett förändringar i det geopolitiska läget. I utbyte mot en kollektiv säkerhetsgaranti innebär det flera fasta åtaganden såsom medverkan i Natos militära infrastruktur; delaktighet i Natos strategiska koncept, inklusive kärnvapenpolitiken; att underställa sig Natos militära ledning i händelse av krig; skyldighet att militärt bistå andra länder.

Ett medlemskap i Nato förutsätter ett omfattande opinionsstöd i landet i fråga för att man ska kunna lita på att den nya medlemsstaten menar allvar. En folkomröstning torde därvid enligt min mening ge ett klarare utslag än ett riksdagsbeslut med två tredjedels majoritet. […]

Vårt geopolitiska läge har i grund och botten inte förändrats under de senaste 200 åren. Vi ligger geopolitiskt mellan Ryssland och västmakterna. Låt oss därför hålla fast vid den politik som utformats av Karl XIV Johan, Hjalmar Branting, Per Albin Hansson, Tage Erlander, Östen Undén och Olof Palme. Läs artikel

Bevara alliansfriheten, vf.se

av
Hans Birger

De ryska krigsförbrytarna har varnat Sverige och Finland för att gå med i NATO. Det är, som jag ser det, det enda argumentet som finns för en svensk ansökan.

Men, jag är ändå motståndare till ett svenskt medlemskap i NATO. Ja, faktum är att jag är skeptisk till NATO över huvud taget, men inte av politiska eller ideologiska skäl och inte enbart för organisationens totala beroende av kärnvapen. Nej, jag är skeptisk därför att jag är historiker.

Det ryska angreppet på Ukraina har inte skapat ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa. Angreppet var väntat och det har egentligen pågått i flera år. Det manifesterar en stormaktspolitik som alltid har funnits i samband med mer eller mindre ”kallt” eller ”hett” krig. Sovjetunionens upplösning blev inte ”fred för vår tid”. Den var ett ryskt nederlag och formade ett Ryssland med krav på återupprättat stormaktsanseende och förnyat imperiebyggande oavsett om det sker med tsaristiska, kommunistiska eller olikarkernas högerpopulistiska förtecken. Den som inte kunde se det vet ganska lite om Europas historia. […]

En svensk NATO-ansökan är kortsiktig och opportunistisk. Lika kortsiktig och vansinnig som slopandet av värnplikten, nedrustningen av det civila och militära försvaret och införandet av det som regering och riksdag kallade ”insatsförsvar”. Läs artikel

REPLIK Pierre Schori svarar Suhonen om Nato, aftonbladet.se

av
Pierre Schori

Tack Daniel för att du sände mig din artikel.

Jag svarade bums att jag skulle läsa den, men skrev att din rubrik verkade lite defaitistisk. Jag sa också att vi som är emot Natomedlemskap  talar om den militära alliansfriheten och att vi är med i den icke-militär alliansen EU som gör mycket mera för Ukraina än det lamslagna Nato ( pga terrorbalansen).

Nu har jag läst din artikel och ser att du sätter upp fyra villkor för ett medlemskap, ett av dem är att Norden skall vara en kärnvapenfri zon. Redan där får du problem.

När Finlands president Kekkonen och Olof Palme 1975 lanserade tanken på en nordisk zon väckte det oro i Natolägret och fördömdes av Carl Bildt och moderaterna.

Socialdemokraterna höll dock fast vid den och 2010 motionerade till och med Annie Lööf för dess införande. I och med regeringsskiftet 1976 stoppades dock zontanken av de borgerliga, men SAP stod på sig och partikongressen 2017 framhöll zonen igen. Läs artikel

World military expenditure passes $2 trillion for first time, sipri.org

av

Total global military expenditure increased by 0.7 per cent in real terms in 2021, to reach $2113 billion. The five largest spenders in 2021 were the United States, China, India, the United Kingdom and Russia, together accounting for 62 per cent of expenditure, according to new data on global military spending published today by the Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

World military spending continued to grow in 2021, reaching an all-time high of $2.1 trillion. This was the seventh consecutive year that spending increased. […]

US military spending amounted to $801 billion in 2021, a drop of 1.4 per cent from 2020. The US military burden decreased slightly from 3.7 per cent of GDP in 2020 to 3.5 per cent in 2021.

US funding for military research and development (R&D) rose by 24 per cent between 2012 and 2021, while arms procurement funding fell by 6.4 per cent over the same period. In 2021 spending on both decreased. However, the drop in R&D spending (–1.2 per cent) was smaller than that in arms procurement spending (–5.4 per cent). […]

Russia increased its military expenditure by 2.9 per cent in 2021, to $65.9 billion, at a time when it was building up its forces along the Ukrainian border. This was the third consecutive year of growth and Russia’s military spending reached 4.1 per cent of GDP in 2021. […]

China, the world’s second largest spender, allocated an estimated $293 billion to its military in 2021, an increase of 4.7 per cent compared with 2020. China’s military spending has grown for 27 consecutive years. The 2021 Chinese budget was the first under the 14th Five-Year Plan, which runs until 2025. Läs rapporten

 

Uttalande från s-kvinnor i Skåne

av

”Vi anser att Sveriges militära alliansfrihet och därmed nej till inträde i Nato är en fortsatt nödvändighet för gemensam säkerhet, fred och nedrustning. Internationell solidaritet har alltid varit en viktig del av S-kvinnors grund. De främsta hoten mot människors grundläggande rättigheter och säkerhet är globala: fattigdom, sjukdomar och epidemier, klimatförändringar, krig, sexualiserat våld och terror. Samtidigt bygger jämställdhet grunden för trygga starka samhällen, fred och stabilitet, det ökar människors frihet och självbestämmande.

Runt om i vår värld pågår katastrofer, krig och konflikter som främst drabbar civila, kvinnor och barn. S-kvinnor står upp för alla människors rätt att leva ett liv i fred och frihet. Det är med förfäran vi nu följer den ryska regimens krigsföring mot Ukraina. Kriget är olagligt, oförsvarligt och oförklarligt. Ukrainas territoriella gränser och suveränitet måste respekteras. Mänskliga rättigheter måste säkerställas. Familjer som splittras måste kunna återförenas.

I krig och konflikter ökar kvinnors exploatering, deras ekonomiska förutsättningar och självbestämmande minskar och sexuellt våld ökar. Kvinnors perspektiv på konflikt, fred och säkerhet måste tas tillvara samtidigt som kvinnors deltagande, makt, inflytande och säkerhet stärks såväl under en konflikt som före och efter.

Vi S-kvinnor i Skåne fortsätter att prioritera en feministisk utrikespolitik och står upp för den internationella solidariteten. Kampen för fred och frihet handlar om allas vår gemensamma framtid.”

USA: Vi vill att Ryssland försvagas, hbl.fi

av

USA vill att den ryska militärens kapacitet försvagas så mycket att den inte kan invadera igen, säger USA:s försvarsminister efter att ha mött Ukrainas president i Kiev. USA:s utrikesminister säger att Ryssland misslyckas med sina krigsmål och att Ukraina ”lyckas”.

USA:s utrikesminister Antony Blinken och försvarsminister Lloyd Austin träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev på söndagen. Bland annat kom ett löfte om ytterligare militär finansiering till Ukraina.

– Vi vill att Ryssland försvagas så till den grad att landet inte kan göra den typ av saker som det har gjort vid invasionen av Ukraina, säger Austin efter mötet.

Det amerikanska följet anlände under stort hemlighetsmakeri till huvudstaden Kiev under söndagen och ett möte med Volodymyr Zelenskyj ägde rum. Läs artikel

Dagsvers: Dungens folk

av

Vi som inte är utsatta bör ändå känna oss hotade.

Vi som känner oss friska måste ändå alla bli botade.

Detta har blivit politisk kutym. Du kan aldrig vara trygg.

Du kan inte gå som en fri man. Någon måste vakta din rygg,

 

som inte tar dig på allvar men som får dig att tvivla på allt

och säger att det är en illusion att hålla huvudet kallt.

Nej!! Vi som inte är hotade ska inte känna oss utsatta.

Och vi som redan är botade, vi måste få lov att – gapskratta.

 

För vi bär på en alldeles annan kutym, vi är sorgsna, dock till slut

har vi en bättre beredskap att slåss, att trilskas och att härda ut.

Det är det som gör att vi står pall, när ideologerna vinner.

Vi står i dungen och värmer oss, de andra bara försvinner.

 

Zweiter Leutnant

USA:s Nato-dominans måste analyseras, dagensarena.se

av
Thomas Hammarberg, tidigare riksdagsledamot (S) och kommissionär för mänskliga rättigheter i Europarådet

I en rad avseenden domineras alliansen närmast totalt av USA. Andra medlemsländer har legat lågt inför grova felsteg i den amerikanska utrikespolitiken. Natomedlemmar i Europa har uppmuntrats att medverka i allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.

Natos bärande syfte beskrivs i artikel 5 i alliansens stadga. Den säger att om någon av de numera trettio medlemsländerna utsätts för ett militärt angrepp så ska detta uppfattas som ett angrepp också mot alla de övriga 29 staterna.

Men det betyder inte säkert att dessa stater kommer att ingripa. Deras reaktioner får avgöras av de enskilda medlemsländerna själva. Den så kallade garantin är alltså inte absolut. Det är underförstått att agerande eller inte blir vad USA beslutar.

Artikel 5 har bara tillämpats en gång i alliansens historia. Då var det USA som självt sökte stöd från de andra medlemsländerna. Det handlade om det då inledda kriget mot terrorismen efter Nine Eleven. […]

Det var USA som bestämde vad som skulle göras, andra länder förväntades serva det amerikanska upplägget. Det gällde också infångandet av misstänkte personer som skulle fraktas till det amerikanska fånglägret i Guantanamo. […]

Detta var alltså vad som delvis hände den enda gång artikel 5 ställts på prov. Det förloppet reste frågor som alltjämt är relevanta – också i den pågående svenska debatten:

En av frågorna handlar om effekten av den långtgående dominansen av USA inom Nato.

Det har uppenbarligen gjort att europeiska länder helt eller delvis upplevt sig bundna av den amerikanska utrikespolitiken som i vissa fall präglats av svåra misstag, som till exempel kriget i Afghanistan. Den motvikt som Europa skulle ha kunnat prestera har varit påtagligt reducerad. Läs artikel

Det neutrala Sverige var en fredlig zon i en hejdlöst våldsam värld, dn.se

av
Thomas Steinfeld, författare och kritiker, tidigare kulturchef på Süddeutsche Zeitung.

Framför FN:s huvudkvarter i New York står en skulptur som tycks vara den perfekta symbolen för organisationens syfte: en överdimensionerad reproduktion av en revolver, vars pipa slutar i en knorr. Verket skapades år 1980 av den svenske konstnären Carl Fredrik Reuterswärd, som ett minnesmärke över John Lennon.

Skulpturen skulle först placeras i Central Park, men Reuterswärd fick möjligheten att uppmana till icke-våld på en ännu mer framstående plats. 1988 ställdes den upp på United Nations Plaza och verket utvecklade en sådan global symbolkraft att avgjutningar eller kopior numera finns på mer än två dussin orter, däribland Chaoyangparken i Peking, förbundskanslerns kansli i Berlin och på kasernplanen i Landskrona. Läs artikel

Erkki Tuomioja: ”Media är i krigspsykos”, is.fi

av

Googleöversatt.

Frank Langfitt , en respekterad journalist för den amerikanska radiostationen NPR, besökte Helsingfors för att intervjua finska politiker från Nato. I sitt radiosamtal påpekade Langfitt att finländarnas starka stöd för NATO-medlemskap snarare kan bero på chocken från den ryska invasionen än på de verkliga riskerna. Enligt opinionsundersökningar är en klar majoritet redan för ett Nato-medlemskap.

Erkki Tuomioja , mångårig ledamot i Socialdemokraterna , säger i en intervju med Langfitt att det finns stora känslor i debatten. Tuomioja säger att finska medier till och med skulle ha varit inblandade i krigspsykos.

– Visst spelar opinionen stor roll. Men rädsla är ingrodd i våra sinnen, som i själva verket drivs av media. Jag skulle kunna säga att media är typ i krigspsykos, säger Tuomioja.

Langfitt undrar vad Tuomioja menar med sitt krigspsykospåstående. Tuomioja anser inte att det är realistiskt att Finland kan räkna med att bli attackerad en dag. Enligt Tuomioja kan ett Nato-medlemskap skapa spänningar med Ryssland.

Langfitt frågar slutligen Tuomioja om han är orolig för att Finland skulle fatta ett politiskt beslut baserat på rädsla och känslor.

– Jag är också bekymrad över nivån på samhällsdebatten. Den som ifrågasätter medlemskap föraktas som Putins agent, säger Tuomioja. Läs intervjun