Månad: april 2022

Två gånger tidigare har Sverige stått inför ett radikalt säkerhetspolitiskt val likt det i dag.

Den första gången var 1956 då ryska stridsvagnar invaderade ”broderlandet” Ungern för att slå ned ett folkligt uppror.

Sverige övervägde då att skaffa kärnvapen, något som livligt förordades av Högerpartiet och Krigsmakten som ville ha svenska taktiska kärnvapen. Starkt stöd kom från Herbert Tingsten på DN som också ville ha med Sverige i Nato.

Men projektet lades ner på 1970-talet i utbyte mot skydd av USAs kärnvapenparaply, enligt Robert Dalsjö på Totalförsvarets forskningsinstitut i juni 2019. Om han har rätt, så betyder detta att vi inte behöver Natomedlemskap, vilket Joe Biden antydde under sitt Sverigebesök 2016.

Dalsjö sa också, att ”kärnvapen och kärnvapenavskräckning är grundbulten i den internationella ordningen sedan 1945. Om man förbjuder det så rasar hela den världsordningen samman”. (TT 17/1 2019). Ord som han kanske ångrar i dag. […]

Det är välkommet att partiledningen nu startar en ”säkerhetspolitisk dialog”.

”Det som är viktigt för oss är inte minst det långsiktiga perspektivet, så man inte fattar ett beslut bara utifrån hur det ser ut i dag”, ” sa partisekreteraren. Och partiordföranden uppmanar oss klokt att hålls huvudet kallt och fötterna på jorden.

Dessa rådslag inom partiet blir viktiga i sak men också för partidemokratin och den folkliga legitimeten. Att föra in Natofrågan i valrörelsen som Moderaterna vill, är oklokt. Och att hasta fram ett beslut inom vår stora folkrörelse som tar fred och demokrati på allvar är också oklokt. Frågorna är alltför stora och alltför många. Bäst är att låta debatten gå och återkomma efter valet. Då vet vi också vem som styr i USA. Läs artikel

Nu tycks saken klar. Jimmie Åkesson är beredd att säga ja till Nato och ansluter sig därmed till de övriga högerpartiernas linje.

Föreställningen att Nato är den enda räddningen för Sverige i en mörk tid har också trängt långt in i det socialdemokratiska partiet. Den största tidningen med S-sympatier, Aftonbladet, har också ändrat uppfattning. ”Vladimir Putins krig visar att vi behöver gå med i Nato för att garantera Sveriges säkerhet”, skriver den politiske chefredaktören Anders Lindberg (20/4). […]

Alliansfriheten bestod under kalla kriget och har gjort så fram till nu. Det var ingen hemlighet, allra minst för Sovjet, att Sverige hade starka band till Washington. Bara fasaden var fläckfri.

Men fasader är viktiga.

Och nu ska fasaden rivas. Läs artikel

Six weeks ago, on March 3, 2022, seven of the eight Arctic Council (AC) member states – called herein the “A7” – announced an historic, unanimous boycott of AC participation in protest of Russia’s invasion of Ukraine, after just over 25 years of continuous operations since its September 1996 inaugural meeting in Ottawa. While this is the first time all seven democratic Arctic states agreed to suspend participation in all AC activities, back in April 2014, after Russia’s first assault upon Ukraine, the USA and Canada jointly boycotted a meeting of the AC’s Task Force for Action on Black Carbon and Methane (TFBCM) held in Moscow, but soon rejoined their fellow Council members. Environment Minister Leona Aglukkaq explained that Ottawa was taking a “principled stand” by not attending, marking the first time – but not the last – the conflict in Ukraine disrupted the long tradition of Arctic cooperation at the Council. Läs artikel

[…] And the key element in that strategy of course, is NATO expansion. And in my story, it all goes back to the April 2008 decision at the NATO summit in Bucharest where it was said that both Georgia and Ukraine would become part of NATO. The Russians made it manifestly clear at the time that this was unacceptable, that neither Georgia nor Ukraine were going to become part of NATO. And in fact, the Russians made it clear that they viewed this as an existential threat. Very important to understand those words. From the Russian point of view from the get go, this was perceived as an existential threat. Lots of people in the West do not believe it is an existential threat to the Russians, but what they believe is irrelevant because the only thing that matters is what Putin and his fellow Russians think, and they think it is an existential threat. Läs artikel

– Vi går imot denne avtalen.

Det bekrefter SVs utenriks- og forsvarspolitiske talsperson Ingrid Fiskaa overfor NTB etter at regjeringen la den nye USA-avtalen fram for Stortinget like før påske.

I avtalen går Norge med på å opprette fire «omforente områder» på Sola, Evenes, Rygge og Ramsund, der USA får bruksrett og uhindret tilgang.

Det åpnes også for å opprette flere slike omforente områder i framtida.

n av konsekvensene SV frykter, er at Norge ikke får fullt innsyn i hva som foregår på de omforente områdene.

– Selv om det står i avtalen at USA skal respektere norsk politikk og norsk rett, så er det i siste instans USA selv som bestemmer om de skal gi Norge innsyn eller ikke. Det betyr at vi ikke vil vite hva slags personell som er der, hva slags våpen som lagres der, og om det for eksempel holdes fanger der, sier Fiskaa. Läs artikel

Missilfartyg ska öva på att sänka ubåtar enligt Rysslands försvarsministerium. Även fyra krigsfartyg från Nato är nu på plats kring Öland och Gotland. Totalt ska mer än tusen militärer från den ryska Östersjöflottan vara involverade i stridsträningsevenemanget.

Jag talade med Björnsson i går.

– Brådska tillgrips när argumenten tryter, sa Björnsson. Demokratin är deliberativ – ett meningsutbyte. Varför härma dess motsats? […]

Nu är tanken att Sverige skall ansöka om medlemskap i Nato före midsommar. Därför att (konceptet) Natomedlemskap ger nationell säkerhet. Slutsats och premiss har växt ihop till ett. Nato ger säkerhet och hur vet vi det? Därför att Nato ger säkerhet.

Därefter blir all argumentation moraliserande. När statsminister Magdalena Andersson initialt deklarerade att ett svenskt medlemskap vore destabiliserande, blev reaktionen inte ifall hon gjorde en riktig eller felaktig bedömning, utan en förkastelsedom. Andersson har vikt sig för Putin, och – med Bildts ordval i den ryska frågan från 2008 – ”visar inte direkt styrka eller ryggrad”. […]

Att gå med i Nato från en militär styrkeposition ser jag personligen som fullt möjligt att motivera. Men ett nedrustat Sverige som öppet utmanar en totalitär fiende som för åtta veckor sedan demonstrerade att han faktiskt verkställer sina hot? Och med svenska makthavare som från vänster till höger försöker övertyga varandra om att alla som manar till försiktighet är fega.

– Med de inbitna Natomotståndarna Sverigedemokraterna och Sannfinländarna in i Nato, säger Anders Björnsson. Den såg jag inte komma. Läs artikel

Efter kalla kriget monterades det civila försvaret i Sverige ner. Nu rustar landet upp igen och Finland fungerar som förebild.

När Sovjetunionen föll och kalla kriget tog slut gjorde Finland och Sverige olika vägval. Medan Finland fortsatte att förbereda sig för att det värsta kunde hända på nytt gjorde Sverige analysen att man inte behövde oroa sig för krig i närområdet.

Totalförsvaret rustades ner. Det civila och det militära försvaret fick mindre resurser och fokus låg på förberedelser inför fredstida kriser, så som skogsbränder eller översvämningar. […]

När bilder på sönderbombade sjukhus och förlossningssalar från krigets Ukraina kablades ut i medier var det många i Sverige som höjde på ögonbrynen då DN samtidigt rapporterade att det nybyggda toppmoderna sjukhuset Nya Karolinska saknar skyddsrum. Dessutom har sjukhuset en glasfasad, vilket gör det än mer sårbart vid ett angrepp.

Att sjukhuset saknar skyddsrum beror inte på slarv utan på att det inte var aktuellt då det planerades. Samma år (2006) som arkitekttävlingen inleddes för sjukhuset upphörde lagkravet på skyddsrum vid nybyggnation, skriver DN.

Enligt den finländska räddningslagen ska ägaren till ett nybygge inrätta ett skyddsrum för en byggnad eller byggnadsgrupp på samma tomt om våningsytan är minst 1 200 kvadratmeter. Läs artikel

Vad är det för slags Natomedlemskap som Ulf Kristersson vill ha? Det är en rimlig fråga när Moderaterna säger att man vill leda Sverige in i militäralliansen även med en knapp majoritet i riksdagen.

Efter en eventuell ansökan följer förhandlingar. Natoländerna har egna intressen och släpper inte in nya medlemmar enbart av välvilja.

Hur blir det till exempel med Natobaser på svensk mark? Med Finland och Sverige som medlemmar ändras den militära geografin i norra Europa. Nato får en lång landgräns mot Ryssland, som kommer att vidta motåtgärder. […]

För att försvara en lång Natogräns mot Ryssland behöver alliansen vara säker på att kunna förstärka sina styrkor där och kunna hota med kärnvapen. Därför kan man inte utgå från att Sverige kan göra samma ensidiga förbehåll som Norge när det gäller utländska militärbaser i landet eller fredstida kärnvapenstationering. […]

En avgörande fråga är hur Moderaterna ser på detta, men partiets presstjänst ger inga besked och nyhetsmedierna har inte pressat Ulf Kristersson. Centerpartiet hade ett svenskt nej till kärnvapenbaser som villkor när man svängde i synen på Natomedlemskap, men inte heller Annie Lööf svarar på frågor om var partiet står i dag. Läs artikel

Nato-debatten är av naturliga skäl fokuserad på här och nu. Men det finns anledning att lyfta blicken.

Det är rimligen så att en säkerhetspolitisk linje som Sverige hållit i uppåt 200 år inte ska överges lättvindigt, men det är egentligen en bisak. Poängen är att den nya gärna ska hålla väldigt många år framåt.

Ryssland är strukturellt på dekis.

Befolkningen sjunker. FN räknar med att ryssarna är 135 miljoner 2050, sju procent färre än idag.

Det är egentligen värre än det ser ut. Ett dramatiskt fall i antal födslar under 1990-talet gör att det är ungdomarna, de som nu borde komma in på arbetsmarknaden, som inte finns.

Antalet sysselsatta 2030 beräknas vara 7 miljoner färre (65,5 miljoner personer) än antalet 2015. Allt färre yngre måste försörja allt fler äldre.

Ryssland är redan nu en liten ekonomi, mindre än Italien, en dvärg jämfört med EU och ingenting tyder på att det kommer vända. Landet står för 1,7 procent av världens BNP – Italien, Frankrike, Storbritannien och Tyskland står för 13,2. […]

Men för Natos tongivande länder är krisen i Östeuropa redan en sidoföreställning.

Barack Obamas omtalade ”svängning mot Asien” har över 10 år på nacken, och USA har betraktat Kina som sin huvudsakliga geopolitiska motståndare längre än så. Säkerhetspakten Aukus mellan USA, Storbritannien och Australien bildades för ett halvår sen.

Internationellt diskuteras, mitt under brinnande krig, hur Europas försvarsmakter ska kunna hjälpa till i ett krig om Taiwan. Det behöver förstås inte vara ett problem för Nato-linjen.

Det går alldeles utmärkt att argumentera för att Sverige av en rad olika skäl lojalt ska sluta upp bakom den ena av två supermakter i en storkonflikt på andra sidan jordklotet, och om USA angrips först kanske till och med skicka stridsflygplan och soldater för att utkämpa tredje världskriget om Spratly-öarna.

Men i det tempo som Nato-anslutningen nu verkar ske är det knappast en möjlig utveckling som svenskarna ännu haft en reell chans att ta ställning till. Läs artikel