Månad: maj 2022

US President Joe Biden said Monday he would not send rocket systems to Ukraine that could hit targets well inside Russian territory, despite urgent requests from Kyiv for long-range weapons.

”We are not going to send to Ukraine rocket systems that can strike into Russia,” Biden told reporters in Washington.

Pro-Western Ukraine has received extensive US military aid since Russia invaded its outgunned neighbor in late February, but says it needs long-range rockets equivalent to what Moscow’s forces use. Kyiv has asked the United States for mobile batteries of long-range rockets, the M270 MLRS and the M142 Himars, which can launch multiple rockets at the same time with a range of up to 187 miles (300 kilometers), eight times or more the distance of artillery in the field. Läs artikel

– Det går inte att vinna ett sanktionskrig genom att utfärda sanktioner som skadar dig själv mer än din motståndare, säger affärsmannen Björn Wahlroos.

EU-ledarna planerar som bäst nya sanktioner mot Ryssland.

– Min poäng är att EU, Finland och Sverige noga behöver fundera hur det lönar sig att bedriva ett sanktionskrig. Det finns folk som anser att maximala sanktioner, en total nedstängning av alla aktiviteter med Ryssland, är det enda etiska sättet att stödja det ukrainska folket. Jag är den första att träda fram och säga att vi måste stödja Ukraina. Men den här etiska argumentationen är militärt meningslös och till och med farlig, anser Wahlroos. […]

Wahlroos verkar nöjd över uppgifterna som har sipprat ut inför EU-toppmötet i Bryssel.

– Det låter helt rimligt att tillåta olja via pipeline och utfärda sanktioner mot skeppad olja, eftersom skeppad olja kommer ut på den internationella marknaden.

Wahlroos verkar inte vilja ha mer sanktioner mot rysk gas.

– Det är meningslöst att framföra etiska invändningar för att utvidga sanktionerna mot gas. Det skulle bara skada Europa mycket mer än Ryssland.

Sinikukka Saari, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet, reagerar på Wahlroos uttalanden.

– Jag blev lite perplex över dina sanktionskommentarer. Anser du verkligen att lösningen är att fortsätta affärerna som förut (med Ryssland). Ser du inte att det lönar sig att sätta stopp för beroendet av ryska kolväten, säger Saari i en kritisk fråga till Wahlroos, som genast replikerar:

– Min poäng är att man ska kriga möjligast effektivt. Krig handlar inte om att strypa åt kolvätetillförseln av miljömässiga orsaker. Krig handlar om att skada din fiende mer än vad du skadar dig själv. Ingen har någonsin vunnit ett krig genom att skjuta sig själv i benet, säger Wahlroos. […]

Björn Wahlroos drar en parallell till den tidigare amerikanske presidenten Jimmy Carter som på 1970-talet utlyste ett veteembargo mot Sovjetunionen.

– Carter efterträddes av Ronald Reagan som lyckligtvis hade klokare rådgivare, varpå de amerikanska sanktionerna kom att gälla high tech vilket fick enorma följder, inte bara för de omedelbara relationerna och maktbalansen utan verkade långsiktigt så att landet trillade av den teknologiska utvecklingen. Det var ett intelligent sätt att föra ett sanktionskrig jämfört med veteembargot. Samma resonemang gäller idag, anser Wahlroos. Läs artikel

Finland og Sveriges medlemskab af NATO er det bedste, som kunne ske for Danmark i den nye sikkerhedspolitiske situation.

Med Putins erobringskrig kunne vi ikke længere fortrænge, at Rusland udgjorde en trussel, men vi og vores allierede var sårbare overfor et russisk angreb i Østersøområdet. Havde Putin valgt at slå til mod de baltiske lande i stedet for Ukraine, havde NATO haft mere end svært ved at forsvare dem.

Og havde Rusland løbet de baltiske lande over ende, som den russiske generalstab havde håbet, man kunne gøre i Ukraine, ville NATO have stået med valget om at starte en krig mod Rusland eller erkende, at Atlantpagten ikke var det papir værd, den var skrevet på. […]

At Finland og Sverige bliver allierede, forandrer med ét Danmark fra en frontlinjestat til en baglinjestat. Det har bestemt sine fordele, at kampen står et andet sted. Men det betyder også, at Danmark bliver mindre vigtig.

Danske diplomater og officer er vant til at være i centrum for beslutninger og opmærksomhed i denne del af verden. Den kommende chef for en Østersøkommando vil formentlig være en svensk general; og det vil være på Gotland eller i Finland, at amerikanske styrker vil stille op til forsvaret af de baltiske lande. Läs artikel

[…] Yet in the rush to give Putin a black eye by embracing Finland and Sweden, US and NATO leaders may be failing to consider the potential costs of inducting two more countries into what, after all, is intended to be a collective defense organization.

There are only two clear-cut benefits to bringing in the two Nordic nations. The first is symbolic: providing a clear demonstration of European and democratic solidarity against Russian aggression in Eastern Europe. The second is technical: Admitting Finland and Sweden would better align the membership of NATO with that of the EU,avoiding the unlikely but problematic scenario in which an EU member state is subject to aggression but is not covered by NATO’s Article 5 mutual-defense pact.

In every other respect, however, the question of Finnish and Swedish membership is more complicated and worrisome. Consider overall European defense capacity. […]

And while both nations have pledged to increase their military spending and ability to bolster Europe’s broader defenses, it is also possible that they would not. Instead, they may free-ride on America’s military strength — and its nuclear umbrella — as so many European states have done for years. According to the International Monetary Fund, neither country comes close to meeting the NATO goal of spending 2% of GDP on defense.

History suggests the most likely outcome is two more states adding to America’s defense burden at a time when Washington should be pivoting to Asia. […]

Consider also the question of the defensibility of new NATO territory. Admitting Sweden could be strategically beneficial, allowing NATO forces to better control the Baltic Sea and to use Gotland Island, at an important chokepoint off the Baltic States, as a staging ground for any future conflict.

Finnish territory, in contrast, is a strategic nightmare. It would dramatically increase the alliance’s exposure to any future attacks by Moscow: the country shares an 800-mile border with Russia that, as a recent study from the Center for Strategic and International Studies put it, is “highly exposed to Russian military threats.” Läs artikel

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar Sverige och Finland för att inte vilja kompromissa.

I en opinionsartikel i The Economist ber han nu Nato-länderna att sätta press på hans antagonister.

”Inget land som är ovilligt att bekämpa terrorism kan berätta för makthavarna i Ankara vad de ska göra”, skriver Erdogan. Magdalena Andersson står dock fast vid att samtalen med Turkiet går ”bra”. […]

Han vidhåller att ett svenskt och finländskt medlemskap i alliansen skulle innebära en risk för Turkiets – och hela organisationens – säkerhet.

”Vi har all rätt att förvänta oss att de länder, som förväntar sig att Natos näst största armé ska rycka ut till deras försvar enligt artikel 5, ska förhindra rekrytering, insamling av pengar och propagandaaktiviteter för PKK, som EU och USA anser vara en terroristorganisation”, skriver Erdogan och återupprepar kravet på att de han pekar ut som medlemmar av terroristorganisationer ska utlämnas: ”Om de inte vidtar nödvändiga åtgärder kommer inte Turkiet att ändra åsikt i frågan.” […]

Erdogan tar även upp det svenska, som han kallar det, vapenembargot mot Turkiet. Enligt Erdogan går ett vapenembargo medlemmar emellan emot allt vad Nato står för – sådana restriktioner underminerar såväl den turkiska säkerheten som Natos identitet. […]

Sveriges statsminister Magdalena Andersson delar inte Erdogans syn på samtalen.

Under natten mot tisdag deltog hon i en pressträff i Bryssel där hon sa att samtalen med Turkiet kommer att fortsätta – och att dialogen hittills varit bra.

– Vi tycker att det har varit bra och konstruktiva samtal, sa Magdalena Andersson på pressträffen enligt TT. Läs artikel

Beslutet i korthet: I Plikt- och prövningsverkets mönstringsunderlag ställdes bl.a. frågorna om den totalförsvarspliktige tycker att det är viktigt att Sverige har ett försvar och om det är bra att vi har värnplikt så att vi har möjlighet att försvara Sverige och varandra.

Den totalförsvarspliktige är skyldig att besvara frågorna sanningsenligt. I beslutet behandlar chefsJO frågan om de totalförsvarspliktiga genom att besvara frågorna har tvingats att ge till känna sin åskådning i politiskt hänseende i strid med 2 kap. 2 § regeringsformen. ChefsJO resonerar kring vad som avses med begreppet åskådning i politiskt hänseende och kommer till slutsatsen att begreppet närmast är liktydigt med en persons uppfattning eller åsikter i politiska frågor. Enligt honom är svaren på frågorna uttryck för en åskådning i politiskt hänseende. Det betyder att de som har svarat på enkäten har tvingats att ge till känna sin åskådning i politiskt hänseende i strid med den nyss nämnda bestämmelsen.

ChefsJO gör också vissa uttalanden om tolkningen av begreppet personliga förhållanden i 2 kap. 1 § lagen om totalförsvarsplikt. Läs beslutet

For tiden pågår den enorme Nato-øvelse Exercise Hedgehog i Baltikum. 15.000 soldater fra 14 forskjellige land kom sammen langs grensen mellom Latvia og Estland for et par uker siden, i en øvelse langt større enn noe området noensinne før har vært vert for. […]

Dersom Finland og Sverige blir medlem av Nato, vil samtlige av Østersjøens strender og skjærgårder tilhøre allierte land. Forsvarsekspert Glen Grant mener at Sverige og Finland er brikkene som mangler i det han omtaler som «et europeisk jigsaw puzzle», altså et kompleks puslespill.

– Jeg tror Østersjøen vil bli et svært sentralt område for Nato. Nå samarbeider Norden på sin side, og Baltikum på sin side, med Nato i ryggen. Et samordnet samarbeid gjennom Nato er brikken som mangler i det som er et eneste stort jigsaw puzzle, sier Grant til Euronews. […]

Oberstløytnant og professor ved Forsvarets høyskole Tormod Heier sier seg enig med Grant, og tror Østersjøen vil kunne bli et svært sentralt forsvarsområde i fremtiden.

– Dersom Sverige og Finland blir medlem av NATO vil Østersjøen bli fullstendig dominert av vestlige militærmakter. Sett fra Moskva betyr dette at Østersjøflåten, som i utgangspunktet har vedlikeholds-, kompetanse- og bemanningsproblemer, vil få enda større problemer, sier Heier til ABC Nyheter. […]

Man vil trolig kunne se en sterkere vektlegging av undervannsbåter, som vil ha beskyttelsen av Kaliningrad som en av sine hovedoppgaver. I tillegg vil Kaliningrad kunne bli omdannet til en utskytningsrampe for russiske missiler, som en slags territoriell spydspiss innhyllet i Nato-land. […]

Det innskrenkede handlingsområdet i sør vil også kunne resultere i at Russlands nordlige passasjer, som ligger i Norges nabolag, blir desto viktigere.

– Dette øker betydningen av Norge, som en lytte- og varslingspost for USA og NATO, sier Heier. Läs artikel

Sverige kommer att stå värd för marinövningen Baltops 2022 nästa månad. På listan över inbjudna finns 14 Nato-länder – däribland Turkiet som blockerar den svenska Nato-ansökan.

– Delar av Baltops-övningen kommer att hållas vid Sveriges kust, på Gotland, uppger Peggy Beauplet vid Natos pressavdelning för Expressen.[…]

Peggy Beauplet, vid Natos pressavdelning, bekräftar att delar av övningen kommer att ske i Sverige.

”Det stämmer. Delar av Baltops-övningen kommer att hållas vid Sveriges kust, på Gotland”, skriver hon i ett mejl till Expressen. På frågan om vilka länder från Nato som deltar svarar hon:

”Följande länder kommer att vara inblandade i övningen: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Sverige, Turkiet, Storbritannien och USA.”

Turkiet kommer alltså att delta i övningen samtidigt som landet nu blockerar Sveriges och Finlands ansökningar till Nato. Läs artikel

Sverige backar från sitt nej till vapenexport till Turkiet, ett turkiskt krav för att acceptera Sverige i Nato.

Svenska företag kan få börja sälja vapen till Turkiet igen – det ska prövas med hänsyn ”till omständigheterna i dag”, enligt tillståndsmyndigheten ISP.

– Diskussionen om svenskt Natomedlemskap är bland aspekter som kan påverka en prövning, säger Karl Evertsson, chef på ISP.

Att Sverige häver sitt vapenstopp är ett för Turkiet ”symboliskt mycket viktigt krav”, enligt Turkietexperten Halil Karaveli. […]

Expressen har bett utrikesminister Ann Linde att kommentera vapenkraven, men UD hänvisar till Inspektionen för strategiska produkter (ISP), den myndighet som ger tillstånd till svensk vapenexport.

– Vi prövar ansökningar som kommer in från svensk försvarsindustri från fall till fall. Det finns inget embargo. Vi tar ställning till omständigheterna i dag, säger Karl Evertsson, chef för krigsmaterielgruppen på ISP.

– Prövningen utgår från försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska skäl och kriterier. De kan ändras över tid. Det är en turbulent tid, allt inom det säkerhetspolitiska området från kriget i Ukraina till diskussionen om svenskt Natomedlemskap är aspekter som kan påverka en prövning, säger han.

Han säger inte rent ut att det är fritt fram för svenska företag att sälja vapen och krigsmateriel till Turkiet. Men förklarar att ”diskussionen om svenskt Natomedlemskap” har ändrat förutsättningarna.

Det återstår nu för den svenska regeringen att övertyga Erdogan om att Sverige har luckrat upp sitt motstånd mot vapenexport till Turkiet. Läs artikel

– Kystforsvaret i landet vårt vil bli styrket av Harpoon-rakettene. De vil bli benyttet av utdannede ukrainske team, skriver forsvarsminister Oleksij Reznikov i en uttalelse.

Rakettene fra Danmark vil ifølge Reznikov bli benyttet fra land mot russiske krigsskip i Svartehavet.

USAs forsvarsminister Lloyd Austin opplyste i forrige uke at Danmark hadde lovet å bidra med Harpoon-raketter til det ukrainske forsvaret. Det danske forsvarsdepartementet ville lørdag verken bekrefte eller avkrefte at Ukraina er i ferd med å motta slike raketter fra Danmark. Läs artikel

NATO’s spat over Turkish opposition to Swedish and Finnish membership is about more than expanding the North Atlantic military alliance. It’s as much about Turkish President Recep Tayyip Erdogan’s immediate political goals as Turkey’s positioning itself in a new 21st-century world order.

On its surface, the spat is about Turkish efforts to hinder support for Kurdish ethnic, cultural, and national aspirations in Turkey, Syria, and Iraq and a crackdown on alleged supporters of a preacher who lives in exile in the United States. Turkey accuses the preacher, Fethullah Gulen, of instigating a failed military coup in 2016.

The spat may also be a play by NATO’s second-largest standing military to regain access to US arms sales, particularly upgrades for Turkey’s aging fleet of F-16 fighter jets as well as more advanced newer models of the F-16 and the top-of-the-line F-35.

Finally, playing the Kurdish card benefits Mr. Erdogan domestically, potentially at a time that the Turkish economy is in the doldrums with a 70 per cent inflation rate. Läs artikel