Månad: maj 2022

I rasande fart håller nu våra politiker på att driva in Sverige i Nato. Folket hålls utanför. Ingen beredning värd namnet. Ingen folkomröstning. ”Det här har ni inte med att göra”. Vilka känner till konsekvenserna av medlemskapets paragraf 5?

Alla 30 medlemsländerna måste vara överens inför ett anfall på annan stat. Medlemmarna får bidra med vad de vill. Kan inskränka sig till tält och några filtar. Vilka svenskar är beredda att gå i döden för en gränskonflikt i Turkiet? Läs artikel

När vi nu alla har till uppgift att begrunda hur Sverige ska hantera det nya säkerhetspolitiska läge som uppstått i Europa efter de ryska angreppen på Ukraina, uppstår särskilt frågan om hur Putins aggression kan komma att påverka också Rysslands alliansfria grannländer Finland och Sverige. […]

Finlands agerande kan inte ignoreras av Sverige, men samtidigt bör finska beslutsfattare begrunda hela det strategiska läget i vårt gemensamma närområde. Det innebär att Sveriges och Finlands strategiska säkerhet hänger samman. Det är därför också angeläget att seriösa ansträngningar vidtas för att finna ett gemensamt svensk-finskt agerande i frågan om Natomedlemskap. […]

Ett svenskt Natomedlemsskap skulle också leda till att Sverige, som deltagare i planeringsgruppens beslut om målen i Ryssland, i sin tur kan bli mål för ryska kärnvapenangrepp. Vi skulle visserligen hamna under ett amerikanskt ”kärnvapenparaply”, vilket skulle betyda att USA kan besluta om att slå tillbaka mot angriparen med kärnvapen, men detta alltså först efter att Sverige angripits.

Från den dagen Sverige inträder som medlem i kärnvapenalliansen Nato, öppnas det således för att Ryssland listar mål för kärnvapenanvändning mot det svenska territoriet. Därmed skulle Sveriges existens hotas radikalt, en möjlig historisk tragedi för vårt land. […]

När vi nu begrundar en eventuell medverkan i Natos militära operationer måste vi vara medvetna om att det är en amerikansk general som är organisationens högste (dock ytterst efter instruktioner från USA:s president). Alla prioriteringar, målsättningar och operationer beslutas sålunda exklusivt i Natohögkvarteret av den amerikanske överbefälhavaren (inte av den svenske ÖB i ett Nato-anslutet Sverige). Läs artikel

Övning Defender 2022 är en USA-ledd övning som genomförs på olika platser i Europa. Syftet är att öva amerikansk förstärkning av Europa.

Inom ramen för övningen genomförs flera nationella övningar med partners. Under övningen genomförs en större förflyttning av materiel och personal från västra Polen till Baltikum. Försvarsmakten deltar med ett reducerat kompani från Göta ingenjörregemente som tillsammans med amerikanska förband kommer bygga två förbindelser över två olika vattendrag i Polen.

Ingenjörsförbanden skapar rörlighet för såväl egna svenska förband och de förband vi verkar tillsammans med. Under övningen bidrar Ing 2 med viktiga resurser såsom flytbrosystem, maskindelar och fältarbetsunderrättelse.

Övningen är slutövning för värnpliktiga som under året utbildats på flytbrosystemet Däcksbro 300. Läs pressemeddelande

[…] För varför så bråttom? Vad gör det för skillnad om ansökan om medlemskap görs i sommar eller om ett halvår?

Enligt fler bedömare finns knappast någon överhängande akut risk för att Sverige kommer att anfallas i närtid. Att låta beslutet grundas på gedigen samhällsdiskussion har i grunden också med demokratisk legitimitet att göra. Det är en fortfarande en stor del av svenska folket som är emot eller inte vet vad de tycker om svenskt potentiellt Natomedlemskap.

Det mest fundamentala argumentet för ett svenskt Natomedlemskap är att det ger ömsesidiga säkerhetsgarantier, vilket betyder att vi försvarar varandra om vi blir anfallna. Men vad betydelsen av dessa säkerhetsgarantier i artikel 5 innebär verkar det råda delade meningar om.

Enligt vissa debattörer innebär det att vi kan förvänta oss fullt stöd i händelse av att vi blir anfallna, men samtidigt uppger de att om någon annan Natomedlem, till exempel Turkiet, blir anfallen kan vi välja hur mycket vi vill bidra med. Till exempel ett fältsjukhus.

Men det valet går ju åt två håll. Om vi kan välja nivå på stöd till andra medlemmar, vad säger att de skulle välja en högre nivå av stöd till oss? Och vad talar emot att vi inte skulle få det stödet ändå? Läs artikel

[…] Det heter att Natos militära paraply skall rädda oss vid eventuellt anfall. Men det innebär självfallet att vi också måste bistå andra länder vid krig. En för alla och alla för en. Ett exempel på vad ett medlemskap i Nato innebär är när Norge/Nato på 1980-talet stoppade en kärnvapenfri zon i Norden. Förslaget var långt framskridet och uppbackad av Olof Palme och Urho Kekkonen men det hjälpte inte.

All säkerhetspolitik har sina risker men vi bör undvika att bli måltavla för främmande makt. Allt talar för att Sverige bör behålla sin alliansfrihet och i händelse av krig sin neutralitet. Läs artikel

[…] Går vi med i Nato förlorar vi både vår självständighet, vår möjlighet att vara en röst för fred och vårt demokratiska inflytande över utrikes och säkerhetspolitiken. Kärnan i Nato är artikel 5, det innebär att Sverige vid ett medlemskap kan tvingas delta i krig mot riksdagen och regeringens vilja.

Jag och många med mig kommer aldrig kunna rösta på ett parti som säger ja till Natomedlemskap. Låt inte Rysslands vidriga krig i Ukraina påverka vår självständighet. Låt varken Ryssland eller USA styra vår utrikespolitik. Låt oss fortsätta behålla vårt demokratiska inflytande och vår självständighet. Läs artikel

Det er krig i Europa, og NATO er ei soge om suksess. Det første er eit faktum, og det andre er ein påstand. Kommentariatet taler med ei røyst. Og spelar det eigentleg noka rolle om utanriksministeren kjem frå Høgre eller frå Arbeidarpartiet? Ine Eriksen Søreide er nok meir veltalande enn Anniken Huitfeldt. Men når det kjem til spørsmål om EU og NATO, stoppar forskjellane. I Stortinget 22.3.22 berømma utanriksminister Huitfeldt valet som stortingsfleirtalet gjorde i 1949. Det var eit val «som seinere generasjoner skulle ta som en selvfølge, men den gangen så var det ingen selvfølge. Det var krevende valg i datidas krevende politiske landskap». Ho åtvara mot å ri kjepphestar i ei tid når det er krig i Europa. Men kven er det eigentleg som rir kjepphestar? Kjepphesten til Anniken Huitfeldt er så stor at ho ikkje kan sjå han sjølv. Når alle som har makt, er einige, så er det ikkje eingong nødvendig å bruke hersketeknikkar. Läs artikel

Läs även kommentar av Anders Björnsson till diskussionerna i slutet av 1940-talet om förhandlingar om ett skandinaviskt försvarsförbund.

[…] Om Finland och Sverige går med i Nato blir gränsen mellan Finland och Ryssland i stället en ”skarp” gräns. Det kommer att medföra militär upprustning på bägge sidor och norden kommer inte att bli säkrare, snarare tvärt om.

Det kommer att bli mycket militär närvaro och risken för ett tredje världskrig är påtagligt. Jag vill inte att varken Sverige eller Finland går med i Nato!

Även om Finland skulle gå med i Nato så behöver inte Sverige göra det, vi kan ha ett gott samarbete ändå precis som det sker i dag med andra Natoländer. ”Ju större en organisation blir desto större och tuffare blir maktspråket” = Nato. Vill vädja speciellt till Finland, gå inte med i Nato!… Läs artikel

Forskare varnar: När Nato-beslutet stressas fram mals demokratiska värden ner.

Den säkerhetspolitiska diskussionen har förändrats efter Rysslands invasion av Ukraina. Många svenskar, bland politiker och allmänhet, uttrycker oro och rädsla inför det nya hotfulla läget. Men vad gör önskan om säkerhet med det demokratiska samtalet? Vilka får komma till tals och om vad? […]

I stället för att inbjudas till samtal uppmanas människor att lita på partiledningar och eliter. Här ser vi föreställningar om att medborgarna är okunniga och att säkerhetspolitik inte lämpar sig för ett brett deltagande och en öppen diskussion. Statens behov av underrättelser och hemlig information får legitimera att medborgarna utestängs. Andra staters desinformationskampanjer lyfts också fram som ett skäl för att hålla folket utanför. Inte bara en folkomröstning om Nato-anslutning, utan även att frågan skulle diskuteras i samband med höstens val, har framställts som ansvarslöst, konfliktskapande och som något som skulle ”förgifta” valrörelsen. Läs artikel