Månad: maj 2022

I går höll Socialdemokraterna ett zoommöte om Natofrågan där 1 800 medlemmar deltog.

Men det är bara ett spel för galleriet, enligt socialdemokraten Kent Vilhelmsson.

– Att den demokratiska förankringen ska ske under tre zoom-möten är ovärdigt.

Men endast partitopparna fick komma till tals och synas i bild, enligt Kent Vilhelmsson, socialdemokrat och digital marknadschef på ETC, som deltog på mötet.

”Den så kallade ”dialogen” i det socialdemokratiska partiet om Nato ikväll visade med att önskvärd tydlighet att det redan är bestämt av partiledningen vad som gäller i Nato-frågan”, skriver han på Facebook, kort efter att mötet ägt rum.

”Ingen i ”dialogen” var emot en Nato-anslutning. Ingen av de 1 800 deltagarna fick komma till tals under den knappa timme som partitopparna höll låda”, fortsätter han. Läs artikel

Stämningen var förväntansfull när drygt 300 medlemmar i Socialdemokraternas partidistrikt i  Stockholm samlades den 3 maj för den säkerhetspolitiska dialog som ska föregå partiets ställningstagande om Nato. Hade mötet varit fysiskt skulle troligen många flera ha medverkat, då detta var det enda tillfället som gavs för denna stora fråga.

Under två timmarna i åtta arbetsgrupper blandades bestämda åsikter med sökande frågor. Av de senare framgick att säkerhetspolitiken har försummats i partiets diskurs och utbildningsverksamhet. Summeringen av dialogen visade på en splittrad bild. En grupp var för, en annan stödde partiet oavsett beslut. I två grupper dominerade osäkerhet, medan nejsidan dominerade i fyra med två grupper mera emot än för, två starkt emot kärnvapenalliansen och Trump.

Alla var positiva till att ha fått medverka, men flera var missnöjda med den hastighet som politiken skulle utformas, ”en forcerad process”. Liknande stämningar hörs från hela landet och de socialdemokratiska sidoorganisationerna.

Och så kom besked dagen efter. Nu ska farten ökas ännu mera!  Det sker på bekostnad av den partidemokrati som skulle ge alla medlemmar en chans till gedigen information och seriöst bemötande. Den 12 maj äger de sista rundorna rum och då hinner inte bläcket ens torka på de svar som ska sändas in till den högsta instansen. […]

En tydlig varningssignal var reaktionerna efter attackerna i USA den 11:e september 2001. Nato erbjöd sitt stöd enligt artikel 5 men det avvisades av president Bush som också hade Irak i tankarna. I stället uppmanade han Natos medlemsstater och andra att medverka i att störta Saddam Hussein. Som FN-ambassadör blev jag vittne till de bryska metoder som användes. I det illegala Irakkriget 2003 deltog elva Natoländer samt sex kandidatländer (de baltiska, Bulgarien, Rumänien och Slovenien) under trycket av parollen: ”om ni inte är med oss, är ni mot oss”. Läs artikel

[…] Vi ska inte handla panikartat. Vår neutralitet har hjälpt oss att slippa dras in i två världskrig. I svåra frågor har vi sökt svar över folkomröstningar.

[…] När Europa ersätter självständig politik med transatlantisk följsamhet försätter det vår världsdel i ett speciellt utsatt läge. Helt nyligen framhävde den amerikanska generalstabschefen Mark Milley inför kongressen att Nato bör skapa flera permanenta baser längs gränserna mot Ryssland. Man kan föreställa sig vad det skulle innebära för Finlands långa gräns och det i en tid då kärnvapen inte avvecklas utan ytterligare utvecklas.

Att uppgå i detta block vore att kortsiktigt positionera sig som varaktig fiende till Ryssland, något som inte bådar gott för framtiden – en framtid som i dedollariseringens tecken också kan inrymma en nedgång för USA, varvid även säkerhetsgarantierna skulle urholkas, men den nya fiendskapen med Ryssland bestå. Läs artikel

As the war in Ukraine continues to take thousands of lives, distressingly little attention is being devoted to bringing it to an end.

Negotiations are stalled, and other governments are not pushing for a resumption. At some point, however, hopefully sooner than later, there will be a negotiated settlement that will need to deal with the Donbas region in Eastern Ukraine. The Donbas was the focus of Russian President Vladimir Putin’s decree he issued three days before invading recognizing the claimed separate status of the region’s two provinces.

A Russian exit could come sooner if Moscow can find a way to claim success in promoting the status of the Russian speaking population of the Donbas. The situation of the Russian speaking population in the eastern reaches of Ukraine first drew international attention in 1994, not in the Donbas, but in Crimea, a peninsula jutting out into the Black Sea. Läs artikel

[…] På noen korte uker har jeg blitt anklaget for å være feig, en pacifist. Putin fryder seg visst når han leser mine advarsler om at krigen kan eskalere ut av kontroll. Å, jeg skal nok få angre når Russerne hanemarsjerer inn i Warszawa, Berlin, Washington.

Jeg som i et tiår har ropt i skogen om at Norges forsvar er for svakt, at vi må ruste opp for å verge oss mot Russland. Jeg som har talt for døve ører og havfruesmil om at Russland er det farligste landet, fordi storkriger ofte startes av utrangerte stormakter.

NATO og Russlands militærdoktriner er bygget på å forhindre krig gjennom avskrekking. Nedsiden av dette, er at terskelen for bruk av atomvåpen er lav skulle krig bryte ut. Sobre stemmer fortrenges av Churchill-imitatorer som mener ‘vi ikke kan la oss utpresse’ av noen få tusen atomstridshoder.

Inntil relativt nylig, ville krig ført til krav om forhandlinger og fred her til lands. Nå er fredsbevegelsen under angrep, i Dagbladet anklages de for å løpe fiendens ærend med fredssnakket sitt. Du ser kanskje hvor jeg vil hen: Hva har hendt med oss? […]

Ukraina har rett og plikt til å forsvare seg. Russland har all skyld, derom er alle enige. Det begynte med våpenhjelp. Nå har USA signalisert at de vil «beseire Russland på slagmarken» i Ukraina og advarer mot å kalle dette en stedfortrederkrig.

I Tyskland har støtten for å gi tunge våpen falt i takt med at folk innser at eskaleringsspiralen kan få ødeleggende konsekvenser. For hvis Russland ikke spiller sin tildelte rolle og klapper sammen kan vi bli part i en lang og blodig affære. Läs artikel

Både EU-Kommissionens formand, Ursula von der Leyen, og EU-Parlamentets formand, Roberta Metsola, taler mandag for en traktatændring, der blandt andet kan føre til kvalificerede flertalsvedtagelser på forsvarsområdet.

Udtalelserne falder på Europadagen 9. maj, hvor det europæiske samarbejde fejres over hele Europa.

Dermed åbner formændene for de to EU-institutioner en svær debat midt i optakten til den danske afstemning om forsvarsforbeholdet. Läs artikel

Socialdemokraterna kommer att fatta beslut den 15 maj om hur partiet ställer sig till ett Nato-medlemskap. Det säger partisekreterare Tobias Baudin vid en pressbriefing. […]

Den 12 maj ska Finlands president Sauli Niinistö ge besked om sin syn på Natomedlemskap och den 14 maj har Socialdemokraterna i Finland extra partifullmäktige och fattar beslut om Natomedlemskap. Statsminister Sanna Marin ska ge besked om sin personliga ståndpunkt inför mötet.

Detta framhåller Baudin som ett skäl till valet av tidpunkt för de svenska Socialdemokraternas besked.

– Det finns fördelar med att hålla jämn takt med vårt grannland och nära samarbetspartner, säger han och fortsätter:

– Det är bättre att fatta beslutet nu på söndag än att vänta en dryg vecka till. Vi kan fatta ett välgrundat beslut på söndag. […]

Partimedlemmarna och distrikten ska dock lämna sina synpunkter senast den 12:e maj. Frågan är varför inte de också först får ta del av den säkerhetspolitiska rapporten.

– Vi har ju dialog utifrån det läge som är givet just nu i partiet. Vad tycker medlemmar. Det är klart en fråga som har diskuterats på kongresser, runt om i landet, man vet vad som har hänt, processen i Finland och vad man har för synpunkter utifrån det här, säger Tobias Baudin (S).

TT: Men varför ska de tycka något före den här analysen när ni i partiledningen inte kan göra det?

– Det är partistyrelsen som äger den här frågan, det är de som ska tycka till till syvende och sist och fatta beslut och det gör de den 15 maj. Läs pressträffen

Sture Fjäder svarar (HBL Insändare 2.5) på mitt inlägg där jag skriver att Finland kan bli USA:s pudel i Nato, precis som Norge har blivit. Som sin första invändning för Fjäder fram att man ser att jag är långt ute på vänsterkanten.

Jag kan upplysa Fjäder om att jag är medlem i det norska centerpartiet. Men ifall jag nu vore ”långt ute på vänsterkanten”, så vadå? Vad är nu det för argument? Man har lov (och plikt?) att tänka självständigt oberoende av om man politiskt befinner sig på höger- eller vänsterkanten. […]

Nu verkar det tyvärr som om Sverige och Finland följer Naomi Kleins ”Chockdoktrinen”, där man så snabbt som möjligt i all hast för landet in i Nato, innan folk har hunnit samla sig och tänka efter. Läs artikel