Månad: maj 2022

”Sverige bör stå utanför Nato för att bevara vår självständighet, även om Finland fattar beslut om att gå med”, säger Märta Stenevi, Miljöpartiets språkrör, i Ekots Lördagsintervju.

Miljöpartiet vill inte se en folkomröstning, de vill istället att beslut ska tas efter valet.

Det behövs en bredare diskussion om Sveriges säkerhetspolitik än bara ett ja eller nej till Nato, menar Stenevi. Läs artikel

Den 9 maj startar övning Våreld 22. Cirka 4 000 män och kvinnor från fjorton av Försvarsmaktens förband, skolor och centrum samlas då för att öva försvaret av Sverige. Övningen är en viktig del i utvecklingen av armén och är planerad sedan ungefär ett år tillbaka. […]

Utöver att fungera som slutövning för de värnpliktiga i södra och mellersta Sverige, så är den också en repetitionsutbildning för viss krigsplacerad personal. Den ger även en möjlighet för träning och utveckling för anställda soldater, samt elever på Försvarsmaktens skolor. Det är flera mål som ska nås under de knappa två veckor som övningen pågår. Under den första delen av övningen får de som utbildas på skolorna chansen att vara chef på de förband och i de staber som de kommer att arbeta på när de är färdigutbildade. Läs pressmeddelande

Finnish defense officials told Air Force Magazine that Finland’s joining NATO would lead to a deeper U.S. Arctic cooperation and Air Force integration, a necessity in a world where Arctic air power is rising in importance.

“There’s absolutely room for integration,” the Finnish defense official said.

The official cited Finland’s decision to purchase the F-35 as a central piece in a strengthening partnership between the air forces of the United States and Finland.

“You could say the F-35 is a Nordic fighter, and it has a big meaning for the future,” the official said, referring to the selection of the Joint Strike Fighter by Norway, Denmark, and Sweden. […]

Finland is a “key contributor” to the Arctic Challenge exercise series and to trilateral training aimed at enhancing interoperability with the U.S. and Swedish Air Force. Finland’s biennial premier Arctic exercise is its own version of Red Flag with partners Norway and Sweden, and the participation of Denmark and USAFE, scheduled to be held again in 2023. […]

Finland’s adoption of the F-35 is believed by both sides to be an avenue to deepen opportunities for interoperability, joint training, and refinement of Arctic skills. Läs artikel

Att gå med i en försvarsallians är ett oerhört stort beslut, ett av de största i Sveriges historia tillsammans med engagemanget i vad som kom att kallas Trettioåriga kriget samt EU-medlemskapet. Om ett sådant beslut ska tas borde grundlagen ändras, vilket ger riksdagen chansen att låta befolkningen pröva frågan i en folkomröstning.

Det är rimligt att en folkomröstning genomförs eftersom beslutet kommer att ha stor påverkan under lång tid för alla i Sverige. Att forcera fram ett beslut av det här slaget kan aldrig vara rätt. Hittills har tempot varit extremt högt och ett antal märkliga argument om andra staters eventuella agerande har ofta förts fram av de som säger ja eller nej till svenskt medlemskap i försvarsalliansen. Läs artikel

– Om Finland blir medlem i Nato har det en enorm betydelse för Estland. Då kan vi upprätthålla en direkt och kort sjöförbindelse också under krigstid.

Det säger Leo Kunnas, överstelöjtnant i den estniska reserven och parlamentariker för det högerpopulistiska partiet Ekre.

– Ännu större betydelse skulle det ha för luftrummet och luftförsvaret. Då kan det finska flygvapnet genast ge stöd åt Estland från finsk mark. […]

Vad är det nya som Finland i praktiken skulle erbjuda Nato?

– Finland skulle då mycket lättare kunna dela med sig havs- och luftspaningsinformation med Nato, inklusive oss, svarar Herem. Mer information från ett större område gör det möjligt för Nato att reagera mycket snabbare på eventuella hot.

– I dag ser vi hot på hundra kilometers avstånd. Med Finlands hjälp ser vi över tusen kilometer längre bort. Det ger oss betydligt längre förvarning.

Också på havet har Estland och Nato genast praktisk nytta av om Finland blir medlem i Nato.

– Vi har nyligen utvecklat vårt sjöförsvar med antiskeppsmissiler, havsminor och till och med en uppgradering av själva flottan. Det skulle hjälpa oss betydligt om vi tillhörde samma organisation. […]

Stödet för att Finland blir medlem i Nato är väldigt stort bland den estniskspråkiga majoriteten. Den åsikten dominerar helt den offentliga debatten. Anledningen är främst att det är lättare att försvara Estland från Finland än från ett nuvarande Natoland.

Om det är bra för Finlands eget försvar diskuteras inte i estniska medier. Läs artikel

Det är inte lätt att vara Natokritiker i dessa tider. Det har bland andra Erkki Tuomioja fått erfara, efter att helt korrekt ha noterat att finländska medier befinner sig i ett tillstånd av krigspsykos. Som vanligt när politiker kritiserar medier blir imperiets motattack skoningslös och lusen lästes av Tuomioja. Sedermera har han resignerat och konstaterar att tåget har gått, Finland ansluter sig till Nato och att det i det läget är bäst att beslutet fattas så enhälligt som möjligt. För att lämna mindre utrymme för alla möjliga besserwissrar när det sedan går åt helsike, kan man förmoda.  […]

Nackdelarna är i och för sig stora, och det kan kanske vara allt skäl att nämna några av dem. För det första blir vi i vår stora grannes ögon ett fientligt sinnat land. Det kommer att leda till militär upprustning vid vår (Natos) gräns. Mera trupper, mera militäranläggningar. Det kan med största sannolikhet i sin tur förorsaka ett behov att placera Natostyrkor i vårt land. Detta leder i förlängningen till att vardagen i längden blir ytterst obehaglig, med till ett minimum nedskurna mänskliga och ekonomiska kontakter österut och det ryska folket. […]

Allt som allt har den process som nu för oss in i Nato varit skandalöst lättvindig där argumenten mot medlemskap antingen inte har getts just något utrymme alls eller viftats bort med något obestämt påstående om att vi kan hantera dem. Politikernas ansvar är att fatta beslut som på lång sikt gynnar nationen, inte att utnyttja tillfälliga folkopinioner födda av en i och för sig förståelig oro. Ordet politikerförakt används ofta lättvindigt, men i dag gör sig våra ledare förtjänta av det. Läs artikel

En huvudledare i Sydsvenskan hade den 29/4 rubriken: ”Säger riksdagen ja till Nato så säger folket ja till Nato”. Ja, Sverige är den representativa demokratins mest fogliga land. Men under fyrårsintervallerna kan frågor dyka upp, som väljarna inte haft möjlighet att ställning till i de återkommande valen.

Ett instrument som politikerna då tillgriper är att folkomrösta om saken. Det har inte skett så ofta, det har handlat om mindre partiskiljande frågor som högertrafiken (där omröstningsresultatet inte respekterades), eller andra stora beslut i fråga om internationellt samarbete som inträde i EU och EMU.

Det är ju uppenbart att också Nato är en sådan fråga. Dessutom har den inte förekommit som något större tema i något val. Utom när Ulf Kristersson (M) velat ha det som valfråga i höst. Nu fick han skjuts av att Ukrainakriget satt frågan på sin spets och den panik det lett till. Men folkomröstning som Vänsterpartiet föreslår, det kan man inte tänka sig.

En annan fråga som gäller rikets säkerhet är riksdagens beslut att avskaffa den allmänna värnplikten i fredstid. Där beslutade politikerna över folkets huvuden. I Österrike blev den frågan föremål för folk­omröstning, och den resulterade för övrigt i en majoritet för att behålla värnplikten. Tydligen ansåg öster­rikarna att det var en viktig fråga. […]

Dessutom verkar regeringen underskatta sin egen förmåga att kontra eventuell påverkan utifrån. Det gör ett osäkert och otillförlitligt intryck. Dummast är Magdalena Anderssons (S) argument, att Nato-frågan innehåller sekretessfrågor. Som om det ligger i vägen för ett generellt beslut om inträde eller ej. Den odemokratiska attityd det visar på lyser en i ögonen.

Den gamle tyske förbundskanslern Willy Brandt (också socialdemokrat) sa en gång att ”vi måste våga mer demokrati”. Det kan man knappast säga att vår regering och flertalet riksdagspolitiker gör. Läs artikel

Ett av Natoföre­språkarnas argument är att vi bör gå med i försvarsalliansen just eftersom Rysslands president Putin deklarerat att Sverige inte bör gå med. Detta för att ”visa vår självständighet”, visa att vi inte dansar efter någons pipa. […]

Sverige skulle alltså, om vi gick med, bidra till att bekräfta Putin och hans anhängares, världsbild. Bättre vore att visa på motsatsen.

Genom att inte gå med i Nato skulle Sverige utgöra en icke-hotfull zon och därmed bidra till stabiliteten i Östersjöområdet, ­vilket även torde ligga i Natos intresse (neutrala är vi ju inte i och med flera avtal med Nato). Läs artikel

Ålands militärstrategiska betydelse i Östersjön har ökat och därför kan öarnas demilitarisering vara ett problem för Nato vid ett eventuellt Natomedlemskap.

I den här artikeln tittar vi närmare på Ålands demilitarisering, dess historia och vad det har för betydelse idag för ett eventuellt Natomedlemskap.

Ålands demilitarisering fastställs av fyra traktat. Det första är från 1856 efter Krimkriget. Enligt Ålandskonventionen från 1921 ska Åland vara demilitariserat i fredstid och neutraliserat i krigstid. 1940 slöts ett fördrag mellan Finland och Sovjetunionen om Åland och i fredsfördraget från 1947 bekräftas Ålands demilitarisering.

Avtalet från 1940 är mest problematiskt. Problemet är att demilitariseringen övervakas av Ryssland. Enligt Tuomas Forsberg, professor i internationella relationer vid Helsingfors universitet, är avtalet inte längre förenligt med vår tid.

– Detta då Ryssland själv har börjat använda militära medel i våra närområden. Läs artikel

Det är ingen tvekan om att demilitariseringen är under attack. Ännu har den dock starkt stöd av statsmakten och ledande rikspolitiker liksom på Åland av vår regering och i välformulerade och -motiverade insändare, bland annat av Fredsinstitutets Sia Spiliopoulou Åkermark.

Det är inte att förvåna att det också bland oss ålänningar finns det de som vacklar inför anstormningen. Vad hjälper avtal och paragrafer mot vapen och onda uppsåt, och det finns de som hävdar att gångna krig visat att ingen brytt sig om demilitariseringen när det gällt. För dem som vacklar erbjuder demilitariseringens förkämpar stöd: Många hävdar tvärtom att Åland gått relativt skonat genom tre krig just tack vare demilitariseringen och neutraliseringen. Ryssarna bryter mot lag och rätt, men en värld utan avtal och fördrag är omöjlig. Ålandsservitutet om demilitarisering har genom åren stärkts och utvidgats och har nu 166 år på nacken. Läs artikel

[…] Men nackdelarna är för det första att spänningen i Östersjöregionen ökar, för det andra att Sverige blir en del av frontlinjen mellan stormaktsblocken. För det tredje kommer Sverige därmed också att avancera i betydelse vid en stormaktskonflikt och sannolikt bli ett primärt mål för kärnvapen. Nato-medlemskap ökar således både risken för stormaktskonflikter och för att Sverige vid en sådan blir ett primärt kärnvapenmål och riskerar total ödeläggelse. […]

Det finns stora oklarheter om styrkan i Natos kollektiva försvarsgaranti. Det vore därför olyckligt om Sverige övergav en historiskt framgångsrik alliansfrihet till förmån för en försvarsgaranti som alldeles för många har missuppfattat. En av de mest spridda missuppfattningarna är att den kollektiva försvarsgarantin träder in automatiskt vid ett militärt angrepp mot något av medlemsländerna. Så är inte fallet. […]

Istället för att gå med i Nato bör vi åter kraftigt rusta upp den svenska försvarsförmågan, bygga upp ett invasionsförsvar och en försvarsmakt som är djupt förankrad hos det svenska folket. Det är en viktig lärdom från Ukrainakriget: folkets beslutsamhet och motstånd har omöjliggjort en snabb rysk ockupation. Därför skulle ett första steg vara att bygga ut värnplikten igen. Så kan vi återskapa en väpnad alliansfrihet där ett angrepp på oss står fienden så dyrt att den hellre avstår. Det kan vi göra utan att agera på ett sätt som ökar spänningarna i Östersjön eller riskerna för Sverige vid en stormaktskonflikt. Detta är en beprövad politik, till skillnad från vad ett hastigt beslutat inträde i Nato skulle vara. Läs artikel