Maria Schottenius: Vill vi verkligen ha Nato som ny radioaktiv överrock? dn.se

Gamla klyschor om kartor som ritas om och världsbilder som förändras, upprepas nu överallt som mantran. Och används som argument för att Sverige huvudstupa och utan någon demokratisk process ska gå in i Nato.

Arkivera en lång och framgångsrik tradition av alliansfrihet. Glömma den stolta roll som Dag Hammarskjöld, Harald Edelstam, Alva Myrdal, Hans Blix, Rolf Ekéus och andra fredsförhandlare haft på världsscenen där Sverige kunnat agera i kraft av vår fria ställning. I stället anslutas till en sammanslutning där USA (kanske med Trump i spetsen om några år) och kärnvapen ska leda vårt land i säkerhetsfrågor.[…]

Det hade varit en annan sak om vi anslutit oss till ett gemensamt europeiskt försvar. Men nu är Nato styrt av USA, allt annat är önsketänkande. Läs artikel

Vad har förändrats, egentligen?

Mats Björkenfeldt

År 2016 skrevs i det finska centerpartiets tidning Suomenmaa, under rubriken “Alliansfrihet ger stabilitet runt Östersjön” följande:

”Finlands och Sveriges alliansfrihet är mycket rimlig och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Detta är sant och kan inte upprepas tillräckligt ofta. Situationen i Östersjöområdet har inte, som ofta hävdas, förändrats enbart på grund av Rysslands ökande militära styrka och verksamhet. Den har naturligtvis också påverkats av Natos expansion som följde av anslutningen av fyra länder som gränsar till Östersjön. Finlands och Sveriges alliansfrihet har en lugnande effekt i området.”

När denna analys gjordes, hade Ryssland redan två år tidigare brutit mot FN-stadgan genom militär aggression på Krim och i östra Ukraina. Därefter har Ryssland under drygt två månaders tid fört ett närmast fullskaligt krig i landets östra och södra delar. Och det står klart att den ryska ledningen fullständigt miss­bedömt den ukrainska motståndskraften och att Ryssland har visat betydande militär svaghet.

Den svenska och finska debatten de senaste månaderna har varit känslostyrd och saknat grund i kunskap och sunt förnuft. Det finns därför skäl att åter lyfta fram vad den tidigare folkpartistiska utrikesministern Hans Blix uttalat om fortsatt alliansfrihet och stabilitet runt Östersjön.

Det finska centerpartiets analys 2016 var korrekt då och är korrekt idag. Det är därför överraskande att man just svängt i frågan  utan att ange några övertygande argument för mindre ”stability in the Baltic region”.

Professorn hatad för Natokritik – vill ändå debattera, svt.se

Professorn Linus Hagström kritiserades hårt efter att han skrivit en debattartikel där han var kritisk till ett Natomedlemskap. På sociala medier var det hårda ord och han kallades allt från Putinkramare till landsförädare. Det startade intresset för att börja forska om Natodebatten.

– Säkerhetspolitik är enormt krångligt. Det är väl det som är mest frustrerande i dag för en sådan som mig – att debatten är så förenklad, säger han.

Efter Rysslands invasion i Ukraina har Natofrågan hamnat högt upp på agendan, och mycket talar nu för att Sverige snart kan vara på väg in i militäralliansen.

– Det är inte en fråga om vi ska gå med utan om när. Det genomsyrar analyser och man anar en viss förtjusning, man är lite exalterad över det – det är en stor politisk händelse att gå med, säger Linus Hagström, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan.

Han tycker att frågan om ett medlemskap både gått för fort och att den saknar en folklig förankring. Läs artikel

Veckans citat

För Sverige bär Ukraina-kriget på ett enda positivt besked: Att Ryssland skulle klara av att invadera oss är i stort sett uteslutet. ”Ryssarna är inte så bra som vi trodde. Vi är alltså säkrare än vi trodde, det är nästa logiska slutsats,” säger generalmajor Karlis Neretnieks i Aftonbladet den 2 maj.

Magdalena Andersson på 1 maj: Vi får en större roll i Östersjön

Utgivarna

” Jag som statsminister och vi som Socialdemokrater utgår förstås efter vad som är bäst för svenska folket och samhället. Och det gäller också frågan om Nato”, förklarade Magdalena Andersson i sitt förstamajtal. (Svenska Dagbladet 1/5)

Vad som är bäst för svenska folket får dock inte svenska folket ta ställning till vare sig i ett riksdagsval eller i en folkomröstning.

Frågan som är avgörande för vår säkerhetspolitik skall nu istället forceras igenom på några veckor efter ett slags ”dialog” inom Socialdemokratin vilket vi kommenterat på den här sajten.

Frågan är så svår och komplicerad, menande hon, att den underförstått  inte lämpade sig för att föras ut till väljarna.

Läs mer

Senate Consideration of the North Atlantic Treaty and Subsequent Accessions: Historical Overview, everycrsreport.com

[…] In the debate on the North Atlantic Treaty, Senators focused on several issues, including: (1) whether or not the Treaty undermined congressional war powers; (2) the meaning of the article V collective defense provision in the treaty; and (3) the link between the Treaty and the Military Assistance Program (MAP) that the administration planned to seek in support of West European self defense capabilities.
When the resolution of ratification came to the Senate floor, three reservations were proposed and defeated. […]

The hearings opened with testimony from Secretary of State Dean Acheson. Secretary Acheson began by making note of the fact that the Committee on Foreign Relations and its members had been deeply involved in development of the Treaty. […]

He also emphasized that the Article V mutual defense provision in the Treaty was not an ”automatic” commitment and would be in accord with constitutional requirements. (”This naturally does not mean that the United States would automatically be at war if one of the other signatory nations were the victim of an armed attack. Under our Constitution, the Congress alone has the power to declare war. The obligation of this Government under article V would be to take promptly the action it deemed necessary to restore and maintain the security of the North Atlantic area. That decision would, of course, be taken in accordance with our constitutional procedures.”) […]  Senator Bourke B. Hickenlooper (R-Iowa) asked whether or not the United States would be ”…expected to send substantial numbers of troops over there as a more or less permanent contribution to the development of those countries’ capacity to resist?” Secretary Acheson replied ”The answer to that question, Senator, is a clear and absolute `No.'” Läs dokumentet

Thage G Peterson 1 maj 2022 Älmhult

Inom det socialdemokratiska partiet pågår nu en säkerhets-politisk dialog. Jag vill här idag uttala min mening i frågan.

Den svenska försvars- och säkerhetspolitiken skall värna om Sveriges oberoende och självbestämmande. Vår utrikespolitik avgörs i Stockholm. Inte i Washington, Moskva eller Bryssel.

Vi skall hålla fast vid den militära alliansfriheten. och därmed vår neutralitet. Den har, som vi brukar säga, tjänat vårt land väl i över 200 år. Den har bidragit till stabilitet och säkerhet i Norra Europa.

Det var fel att avrusta Gotland. Jag ville ha kvar ett starkt försvar på ön. Innan vi drog ner försvaret ville jag se 25-30 år av demokratisk utveckling i Ryssland.

Vår alliansfrihet kostar pengar. Sverige skall ha ett starkt och modernt militärt och civilt försvar. Men medlemskap i en militär försvarsallians kostar också stora pengar.

Sverige skall enligt min mening inte söka medlemskap i NATO. Vi skall hålla fast vid vår svenska linje. Men jag kommer självfallet att respektera den uppfattning som det socialdemokratiska partiet kommer fram till. Nu gäller det enigheten för Sverige och Sveriges folk i en svår tid.

Rysslands krig behöver inte fler nyanser, aftonbladet.se

Leonidas Aretakis, chefredaktör på Flamman och kritiker i Dagens Nyheter.

I Aftonbladet Kultur skrev fredsforskaren Frida Stranne att hon redan en vecka in i Rysslands invasion av Ukraina fick kippa efter andan. Men trycket över bröstet berodde inte främst på de grova ryska folkrättsbrotten, utan på att svenska ”medier och politiker tycks ha blivit megafoner åt de mest inflytelserika amerikanska hökarna”. […]

Visst har hon poänger. Det är sant att vissa liberaler stämplar all kritik mot Nato som landsförräderi. Att författaren Thomas Engström slutar skriva för denna kultursida i stället för att replikera Stranne i sak är ett tråkigt tecken i tiden. Bevara oss för kultursidor där alla håller med varandra.

Sedan följer en lång uppräkning av amerikanska folkrättsbrott, som har blivit legio när invasionen ska ”nyanseras”. Framför allt uppehåller texten sig vid Irakkriget, och även jag minns hur den bloddrypande invasionen genomfördes med liberala och neokonservativa argument. Samt hur vänstern som enda kraft villkorslöst motsatte sig kriget.

Vissa ser jämförelsen som en whataboutism, men jag tycker att den är stimulerande. Även nu totar en stormakt ihop lögner för att motivera en blodig invasion. Dock drar jag andra slutsatser av kriget än Frida Stranne. För det spelade ingen roll då om Irak skulle må bra av att debaathifieras – kriget var ändå ett solklart folkrättsbrott. Samma sak bör gälla nu när Ukraina ska denazifieras. […]

Men precis som att USA inte har rätt att avsätta latinamerikanska presidenter man inte gillar, så har Ryssland inte rätt att bossa runt i sitt grannskap. Stormakternas intressesfärer må vara realiteter att förhålla sig till, men bör inte erkännas någon som helst legitimitet. […]

För det första ses Irakkriget knappast som nödvändigt i väst, varken nu eller då. Det är i huvudsak sett som ett blodigt misslyckande, som vi ska fortsätta att påminna om. För det andra behövs i dag inte alls några nyanser: den ryska invasionen bör villkorslöst beskrivas som en ren aggression, punkt slut. Om vänstersidan inte är principiell när rövarkapitalistiska Ryssland mördar sina grannar, så ekar argumenten ihåligt nästa gång ett västland slår på krigstrumman. Läs artikel

Några nedslag i alliansfriheten och när ”det man ansåg nödvändigt för landets framtid var viktigare än partiet”!

Rolf Andersson

I den här texten görs ett antal något godtyckligt valda nedslag i historiska alliansfria positioner. Någon riktigt rak linje erbjuds inte. Men de händelser som jag berör ger anledning till eftertanke om det bestående värdet av alliansfriheten som vår ”grand strategy”.

Att överge en övergripande strategi, som fungerat under sekler och hållit oss utanför krig, är ett ytterst våghalsigt steg. Ett sådant övervägande kräver kyla och eftertanke. Det kräver grundligt med tid för breda överläggningar och diskussioner. En sådan prövning av den nationella kursen kan inte baseras på kortsiktighet eller stundens känslomässiga konjunkturer. Att på utomordentligt vaga grunder, och utan att ge tid för ett allvarligt menat, folkligt förankrat ställningstagande, ta ett steg in i en osäker instabilitet, där vårt framtida självbestämmande skulle komma att devalveras, är en ansvarslös politik. I ett turbulent och känsligt läge är det kall analys och strategisk långsiktighet som måste styra.

Det ska självfallet till utomordentligt starka skäl för att vi ska ha anledning att överväga att lägga om vår strategiska kurs. Bevisbördan för att en omläggning är nödvändig har de som propsar på en helt ny strategi, nämligen medlemskap i Nato. De som vill överge alliansfriheten har att övertygande visa att ett sådant ödesdigert steg inte medför ökade risker eller andra nackdelar för oss. De har att visa att vår säkerhet och position i övrigt stärks. Någon sådan analys föreligger inte.

Läs mer

Varför vågar inte fler opponera sig? mariestadstidningen.se/

Olle Höijer, Gullspång

Vad har egentligen hänt med det socialdemokratiska partiet, inget går att känna igen.

Att vår nya statsminister Magdalena Andersson har gjort ett tvärt lappkast och nu vill föra in vårt land i Nato är för många gamla sossar en ren bedrövelse. Är det den berömda partipiskan som ljuder i luften? Är det ingen som törs opponera sig?

Magdalena Andersson har ställt sig i samma fack som ”Amasoner”, enligt grekisk mytologi ett krigiskt folk bestående av kvinnor. Under hela den socialdemokratiska eran har partiet och då främst kvinnoförbunden kämpat för ett alliansfritt Sverige och ett kärnvapenfritt Norden och Östersjön.

I Östersjön kommer det att vara skyttetrafik av känvapenbestyckade fartyg. Man bör nog sätta ut en trafikdelare utanför den danska ön Bornholm. Läs insändaren

NATO Troops to Conduct War Exercises Across Europe to Deter Russia, nbcboston.com

Tens of thousands of troops from NATO and other north Atlantic nations will take part in a series of military exercises across Europe in the coming weeks as western countries seek to deter Russian aggression.

The exercises, backed by aircraft, tanks, artillery and armored assault vehicles, will take place in Finland, Poland, North Macedonia and along the Estonian-Latvian border. They will include troops from NATO and the Joint Expeditionary Force, which includes non-NATO members Finland and Sweden.

“The scale of the deployment, coupled with the professionalism, training and agility of the British Army, will deter aggression at a scale not seen in Europe this century,” Lt. Gen. Ralph Wooddisse, commander of the U.K.’s field army, said in a statement.

The deployments will begin this week in Finland, where troops from the U.S., Britain, Estonia and Latvia will participate in Exercise Arrow to improve their ability to work alongside Finnish forces. Läs artikel

Nato – vårt nästa EU? bulletin.nu

Gabriella Mait, statsvetare med inriktning på krishantering och säkerhet. Insatt i Mellanösternpolitik och svensk samt spansk utrikespolitik

Nato kom till efter andra världskriget den 4 april 1949. Det var tänkt som en militärallians och hade enbart till en början tolv medlemmar. I dag består alliansen av 30 medlemmar, 28 europeiska länder och två nordatlantiska. Utöver utökandet av medlemmar har alliansen även blivit en mer politisk sammanslutning med åren. Något som öppnar upp för Nato att bli mer än en militärallians.[…]

Alliansen är i nuläget väldigt lukrativ med många medlemmar sedan tidigare. Därför blir en politiskt utveckling ett naturligt steg för Nato. Detta skulle således innebära att ett Natomedlemskap inte bara medför militära obligationer, utan även politiska. Exakt hur dessa skulle se ut går inte att säga, men politiska och ekonomiska bindelser är en självklarhet.

Nato är tilltalande i nuläget. Finland lutar mot att ansluta sig och allt fler i Sverige vill att man gör detsamma. Det är dock viktigt att inte ta beslut i stundens hetta. Ett medlemskap i Nato innebär inte bara ett skydd, utan det tillkommer även skyldigheter.

Framförallt kan det komma i framtiden att innebära ännu större skyldigheter som sträcker sig bortom den militära dimensionen. Nato är inte bara en militärallians, utan även en starkt uppkommande politisk. Således väntar även framtida politiska bindelser. Vill vi verkligen gå med i ytterligare ett EU. Läs artikel