Månad: maj 2022

The Nordic Ministers of Defence warmly welcome the sovereign decisions by Finland and Sweden to apply for NATO membership. Denmark, Iceland and Norway welcome Finland and Sweden into the Alliance and will work for fast national ratification processes.

As we enter a new era of deeper defence relations, we, the Nordic Defence Ministers, remain committed to the Nordic defence cooperation (NORDEFCO). We share common interests concerning the complex and demanding security challenges in our region, including the Baltic Sea and the High North. These regions constitute a single area of operations and coordinated or joint operational planning among the Nordic countries is therefore key.

Finland and Sweden’s decision will improve our collective defence, enhance security and stability, and strengthen the alliance in Northern Europe. We will continue the political and military dialogue that is already well underway.

Today the Nordic Ministers and representatives met on Bornholm to discuss the security situation in our region. During the coming months we will strengthen our Nordic defence cooperation. As the Prime Ministers of Denmark, Iceland and Norway already have stated, Denmark, Iceland and Norway stand ready to assist Finland and Sweden by all means necessary, should they be the victim of aggression on their territory before obtaining NATO membership. Nordic military presence in our region will be enhanced through joint exercises, training and visits. These assurance activities underline our well-founded ability to operate together. Läs uttalandet

On 18 May, Finland and Sweden applied to join Nato. There are very few countries in the world that can plausibly claim to have tried to conduct a principled form of foreign policy. Two of them are now seeking to join a military alliance composed of states with long histories of aggression and war crimes. If completed, the Nordic expansion of Nato would leave only three states of any size – Ireland, Austria and Switzerland – to keep up the tradition of European neutrality. […]

Should Finland and Sweden join Nato, there will be more purchases of American military equipment, larger military budgets and probably less social spending. This has already started. In December, Biden praised Finland’s decision to buy 64 F-35 fighter jets and said the $11 billion deal would pave the way for closer US-Finnish ties.

In the Baltic Sea, formal alliances with Finland and Sweden might be useful to American power. A 2019 RAND Corporation report commissioned by the Department of Defense noted ‘the potential to entice Russia into costly investments’ in the Baltic. Finnish and Swedish corvettes and fast-attack craft outnumber Russia’s small Baltic surface fleet. They also have more submarines there. For its part, the UK would welcome more enthusiastic partners in what British security planners refer to as ‘high north’. At Nato’s summit in Madrid on 15 May, Liz Truss spoke of the alliance taking ‘a global outlook protecting Indo-Pacific as well as Euro-Atlantic security’. Läs artikel

Amerikanerne vil ikke fortælle, hvad investeringen vil medføre – kun at det er basens infrastruktur, der får en ordentlig omgang.

Den amerikanske militærbase, Thulebasen, i det nordlige Grønland får en enorm økonomisk overhaling. Det viser en censureret rapport fra en amerikansk kontrolmyndighed ifølge Berlingske. I de dele af rapporten, der ikke er censureret, står der eftersigende, at der skal bruges milliarder af dollars i hele det arktiske område. Herunder altså også på den omdiskuterede Thulebase. Amerikanerne har bekræftet over for Berlingske, at der er en gevaldig opgradering af basen på vej, men de vil ikke komme med yderligere informationer. […]

Men til gengæld har hverken det grønlandske selvstyre eller Folketinget nogen ideer om, hvad amerikanerne planlægger. Og det falder Pipaluk Lynge Rasmussen for brystet. Hun er formand for Udenrigs- og Sikkerhedspolitisk Udvalg i det grønlandske parlament og har ikke hørt om nogen opgraderinger af basen i det år, hun har siddet i udvalget.:

”Vi vil ikke tales om. Vi vil deltage, når det handler om os. Det er i vores land, så vi vil gerne vide det, når der foregår noget,” siger hun til Berlingske.

En opgradering af basen har heller ikke været på dagsordenen i Folketingets Grønlandsudvalg eller Forsvarsudvalg. Det siger IA’s folketingsmedlem, Aaja Chemnitz Larsen, til Berlingske. Hun understreger, at det især er vigtigt, at den grønlandske regering bliver orienteret.

Ifølge aftaler mellem USA, Grønland og Danmark skal USA konsultere og informere den danske og den grønlandske regering om enhver væsentlig ændring af USA’s militære operationer i Grønland. Läs artikel

– Det kan ses som et skridt mod at ændre Bornholm fra en fredsø til et potentielt militært brohoved, siger ambassadør Vladimir Barbin til TV 2.

Han tilføjer, at øvelsen er med til at ”bidrage til en stigning i spændingerne” i Østersøen. […]

Den militære øvelse foregår i samarbejde med USA. Tirsdag ankommer et amerikansk transportfly med missiler om bord til Bornholm. Der er blandt andet tale om et missilsystem af typen HIMARS, der kan ramme mål op til 500 kilometer væk.

Dermed kommer russisk territorium inden for rækkevidde. Missilsystemet kan også bruges til at ramme skibe. Øvelsen har været planlagt i mere end et år. Men den skal ses som et signal til den russiske præsident, Vladimir Putin. Läs artikel

Den amerikansk-ledet militærøvelse, der finder sted i Bornholms Lufthavn tirsdag, er et nybrud i dansk sikkerhedspolitik.

Det mener militærhistoriker og museumsinspektør ved Bornholms Museum, Jakob Seerup:

– Ikke bare et nybrud efter den kolde krig, men også i forhold til den periode vi har haft

For at forstå nybruddet, skal man se på, hvad de danske og amerikanske styrker tirsdag skal øve.

Her skal en amerikanske artilleribataljon flyve ind, lande på Bornholms Lufthavn og opsætte artillerisystemet HIMARS, som med missiler kan ramme mål op til 480 kilometer væk. Alt sammen under dække af to danske F16-fly, fregatten Niels Juel og 300 soldater fra Livgarden. […]

– Det, vi ser her, er, at Bornholm bliver tænkt ind i et fleksibelt missilforsvar. Det er en ny måde at forsvare Bornholm på og det er med en type våben, som aldrig har været brugt på Bornholm før. Läs artikel

With momentum building for Finland and Sweden to join NATO, don’t be surprised when calls for basing more U.S. military forces in Europe intensify leading up to NATO’s annual summit in June. Heeding such calls would be a grave and foolish error. Permanently installing new U.S. bases and troops in Europe would be militarily unnecessary, fiscally wasteful, and dangerously provocative amid sky-high tensions with nuclear-armed Russia.

You can understand why some in Europe are calling for a U.S. buildup following Vladimir Putin’s illegal invasion of Ukraine. Tiny Lithuania, Latvia, and Estonia are together about 1/100^th the size of neighboring Russia. It’s no surprise that in March their presidents requested an increased U.S. and NATO presence in their countries and across Eastern Europe.

With the Biden administration sending thousands of troops to Europe, the chair of the Joint Chiefs of Staff General Mark A. Milley backed new U.S. bases, telling Congress, “I believe a lot of our allies…are very willing to establish permanent bases…. They will build them and pay for them.” Some in Congress soon jumped on the bandwagon to permanently station more U.S. troops on the continent. Läs artikel

Sverige deltog i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet i två väpnade neutralitets­förbund, vilka hade som syfte just att skydda den lilla staten och dess sjöfart från mäktiga grannars övergrepp. Men det gick inget vidare – i synnerhet inte det andra förbunds­försöket – eftersom de deltagande ländernas flottor var för svaga.

När vi i nästa skede i stället anslöt oss till militära allianser gick det ännu värre, med en nationell katastrof som följd. Dessa upprepade misslyckanden tillhör huvudorsakerna till att vi därefter tog det försiktigt och höll oss på vår egen neutrala kant. Allianserfarenheterna fungerade avskräckande och bidrog till att forma den svenska utrikespolitik som vi först nu står i begrepp att fjärma oss från. […]

I nästa skede övergav Sverige planerna på väpnade neutralitets­förbund och blev i stället en aktiv part i de koalitionskrig som kännetecknade Napoleontidens Europa. Utgången av dessa äventyr är välkänd. Först besegrades vi grundligt av frans­männen och lämnades ensamma att hantera den ryska invasionen av Finland. Därefter tog vi revansch under Bernadotte och tvingade Danmark att avstå från Norge. Men sedan var det slut.

De gångna decenniernas allians­experiment hade lämnat en bitter eftersmak, och i det nya Sverige som växte fram efter 1814 års krig – vårt hittills sista – gjorde kungen och regeringen allt som stod i deras makt för att undvika att Sverige drogs in i nya förbund med främmande makter. Nästa stora officiella trend­brott skulle inte komma förrän i maj 2022. Läs artikel

I den Nato-debatt som följt kriget i Ukraina, kan ingen som konsumerar nyhetsmedier ha undgått alla vältaliga experter: Joakim Paasikivi, Försvarshögskolan. Peter Mattsson, Försvarshögskolan. Tomas Ries, Försvarshögskolan. Och så vidare.

Går man igenom public service rapportering finns en förbluffande mängd experter från Försvarshögskolan. Någras Nato-iver är rätt tydlig, och enda alternativet verkar vara forskare från Utrikespolitiska Institutet.

Försvarshögskolans experters arbetstid finansieras av försvarsdepartementet, de måste även godkänna forskningsprojekt och totalförsvarsinitiativ. Högskolan delar lokaler med Utrikespolitiska institutet. De delar bibliotek och har ofta seminarier i samma salar. Utrikespolitiska institutet får sina medel i huvudsak av utrikesdepartementet. Ann Lindes gäng står för tre fjärdedelar av pengarna. Läs artikel