Månad: maj 2022

Ett dygn efter jublet och hejarklacksjournalistiken över att alliansfriheten avskaffats, fastställs det demokratiska priset för svenskt medlemskap i Nato.

Sverige tillåts inte bli upptaget och erkänt av militäralliansen Nato med mindre än att kritiken mot Turkiets diktatoriska regering upphör. Bland annat krävs att den svenska regeringen ska upphäva vapenembargot mot den turkiska militärapparaten, som styckar det sönderfallande Libyen och bedriver blodiga krig i Kaukasien och Syrien. […]

Den svenska regeringen lovar nu att med välvilja förhandla med Erdogan och skulle det inte lyckas så överlåter Magdalena Andersson åt Joe Bidenatt besluta om Sveriges relationer till Turkiet. Utrikesminister Ann Lindeförsäkrar att hon ska fördjupa samtalen med den turkiske utrikesministern, känd för systematiskt valfusk och dessutom för att vara en varm vän av talibanstyret i Afghanistan. […]

Svenska Pen har spelat en särskilt hedersam roll i skyddet av förföljda författare och rätten till yttrandefrihet.

Mot den bakgrunden är det mycket olyckligt att Svenska Pens nuvarande ordförande Jesper Bengtsson i ledartexter (Dagens Arena), helt utan mandat från Pens medlemmar, agiterar för svenskt medlemskap i Nato utan att med ett ord nämna Turkiet och dess hot mot demokrati och kulturliv och massarresteringar av journalister.

Man kan tillhöra Pen utan att nödvändigtvis vara medlem i dess svenska filial. Det går bra att betala avgiften till Internationella Pen, som står utanför Nato. Läs artikel

Finland är i förnekelse. Man vägrar medvetet att se sanningen som stirrar en i ansiktet, och president Sauli Niinistö exemplifierar inte bara personligen den vägran utan har som president energiskt gjort allt han kunnat för att främja den.

Som kulmen på Boris Johnsons besök i Helsingfors den 12 maj höll de två ledarna en presskonferens. President Niinistö använde det – onödigt eftersom Putin själv var frånvarande – som ett tillfälle att offentligt rikta vissa krigförande kommentarer mot honom.
Niinistö sa: ”Om det skulle vara så att vi går med, skulle mitt svar vara att du orsakade detta. Titta i spegeln”. Ryssland, utvecklade han, har orsakat en grundläggande förändring genom att ändra sin hållning till Finlands och Sveriges militära alliansfrihet – från att se att alliansfrihet främjar stabilitet i Östersjön till att kräva att länderna inte accepteras i Nato – och lansera en fullskalig invasion av Ukraina.
”Med Sverige har vi varit alliansfria militärt av egen vilja. Genom att säga så uttryckte Ryssland faktiskt att vi inte har någon egen vilja – och det är en enorm förändring. Det fick oss att tänka”.

Det är ett anmärkningsvärt – och anmärkningsvärt tendentiöst – uttalande. På en nivå innebär det att Finland ansluter sig till Nato endast av ilska och sårad stolthet. Det är attityden hos en rebellisk tonåring, inte hos en ansvarsfull statsman. Läs artikel

Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu benämner Sverige och Finland som hot om och när länderna blir medlemmar i Nato.

– Situationen i den västra strategiska sektorn karaktäriseras av en ökning av militära hot längs med ryska gränser, säger han vid ett möte med försvarsdepartementets högsta ledning på fredagen, enligt ryska rapporter.

– Våra närmaste grannar, Finland och Sverige, har ansökt om att gå med i Nato. Därav fortsätter spänningarna att öka inom det västra militära distriktets ansvarsområde.

Försvarsministern tillägger att Ryssland vidtar lämpliga motåtgärder. Innan årets slut ska tolv nya militära enheter inrättas i landets västra distrikt, enligt Sjojgu.

Rysslands militär delar upp sin verksamhet i fem distrikt. Det västra distriktet omfattar i grova drag den europeiska delen av Ryssland. Läs artikel

Målet med materielförsörjningen är att säkerställa det militära försvarets behov av materiel och materielrelaterade tjänster i fred, kris och krig såväl i dag som i framtiden. Försörjningen ska genomföras på ett sätt som gör den effektiv, säker och långsiktigt hållbar.

Materielförsörjningen omfattar materielens hela livscykel, från förmågebehov till avveckling. Materielförsörjning är således ett sammanfattande begrepp för all verksamhet som genomförs av staten eller på statens uppdrag för att säkerställa att det militära försvaret har
tillgång till relevant och användbar materiel över tid. Läs utredningen

Den moderna värnpliktstanken föddes under den franska revolutionen 1789 och de krig som den unga franska republiken utkämpade under de följande åren. Grundtanken var att medborgarna i en stat inte bara var skyldiga att delta i landets försvar, utan att det även var deras rättighet. Inga yrkessoldater skulle, som tidigare i historien, sköta detta, utan det var en uppgift för nationens fria medborgare.

Som en bieffekt fick man mycket större militära styrkor än vad aldrig så kostsamma yrkesförsvar hade kunnat samla. Det tilltalade många militärer, även om de värnpliktiga soldaterna ofta var mindre professionella än yrkeskrigarna. Läs artikel

Finland is opposed to NATO deploying nuclear weapons or setting up military bases on its territory even if it succeeds in its bid to join the alliance, Prime Minister Sanna Marin has said. […]

“Nor do I think there is any interest in deploying nuclear weapons or opening NATO bases in Finland,” she said on a visit to Rome to meet with her Italian counterpart, Mario Draghi.

Swedish Prime Minister Magdalena Andersson has also said her country does not want permanent NATO bases or nuclear weapons on its territory. Läs artikel

Turkiet fortsätter att sätta press på Sverige och säger nej till vår Nato-ansökan.

Tidigare kabinettssekreterare Annika Söder menar att president Erdogans krav riktas till flera Nato-länder – vilket gör situationen svårlöslig.

– Det är flera länder som har kontakt med kurderna och det är flera länder som har vapenexportrestriktioner, säger hon. […]

Söder tror att situationen med Turkiet kommer att lösas, men tillägger att det kan bli svårt. De krav som Turkiet har på Sverige och Finland är svåra för många Nato-medlemmar att gå med på. Nato-länder som USA och Frankrike har kontakter med den kurdiska organisationen YPG och flera andra Nato-länder har vapenexportrestriktioner till Turkiet.

– Det här är inte ett problem för Sverige och Finland. Det här är ett problem för Nato-länderna, säger Annika Söder. Läs atikel

På grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde vill regeringen snabba på återuppbyggnaden av det civila försvaret. Den nya myndighetsreformen för civilt försvar och krisberedskap innebär att sextio statliga myndigheter ska bli så kallade beredskapsmyndigheter. Det är enligt ett pressmeddelande myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Beredskapsmyndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap. Läs  artikel

President Joe Biden requested that Congress send $33 billion of emergency aid to the country at war with Russia, and the US House increased the pot to $40 billion, with about 60 percent going toward security assistance in some form or another. A bipartisan majority in the Senate is expected to approve it this week. It’s an unprecedented ramp-up that builds on the rapid transfer of billions’ worth of weapons already sent.

As Russia’s brutal invasion enters its third month, it’s clear why the US, a close partner of Ukraine and ally of 29 other North Atlantic Treaty Organization (NATO) countries, has made support for the country a national security priority. But it’s worth stepping back to consider the sheer scale of the military aid headed to Ukraine, what it means for the country’s future, and whether those weapons will end up where they’re supposed to. Läs artikel