Niklas Karlsson, medlem av socialdemokraternas partistyrelse

Gårdagens beslut är en jordbävning i svensk politisk historia, även om diskussionen mycket handlat om enbart ja eller nej till Nato.

Jag framförde de synpunkter som framkommit under de regionala dialogerna i Skåne. Beslutet om alliansfrihet från distriktskongressen, kritiken mot att partikongressen inte sammankallats och kraven på fortsatt nedrustning. Jag framförde också att det finns en förståelse för det nya säkerhetspolitiska läget och den tveksamhet, de frågor och funderingar som många medlemmar bär på.

De flesta vet att jag alltid varit Nato-skeptiker och den uppfattningen är djupt rotad. Samtidigt har jag som försvarspolitiker haft anledning att fundera kring säkerhetspolitiska frågor under flera år och därmed haft möjlighet att fördjupa mig i ämnet. Jag haft möjlighet att träffa forskare och experter, internationella politiker och genomföra värdefulla resor. Det vi vet är att vi har en verklighet att förhålla oss till – Rysslands invasion av ett demokratiskt grannland den 24 februari, Finlands beslut om att ansöka om Natomedlemskap vilket innebär att vi förlorar vår viktigaste samarbetspartner och dem som militärt har höjt vår förmåga, måste vi förhålla oss till. Alternativen är dessutom få. Militarisering av EU är orealistiskt och inte ens önskvärt, bygga upp det egna försvaret till de nivåer som vi hade under kalla kriget kostar enorma summor pengar och tar lång tid att göra. Har vi den tiden och är vi beredda att finansiera det? Kanske är det som Tage Danielsson säger; den som inte tvivlar är inte klok.

Partistyrelsen har fattat sitt beslut och det är utifrån det vi behöver jobba vidare. Socialdemokratin har en utmanande tid framför sig. En rejäl diskussion om vår internationella politik kommer krävas och jag är glad att det arbetet nu vidtar. Det är viktigt att vi håller ihop, visar respekt och ödmjukhet för varandras åsikter och slutsatser. Den vore en stor tjänst för borgerligheten och de krafter som ser annorlunda på människovärdet, på freden och friheten, på jämlikhet och solidaritet om vi tillåter oss att splittras av denna svåra fråga. Det kommer en tid också efter detta, och som de reformister vi är har vi mycket kvar att göra. Samhället blir aldrig färdigbyggt, det förändras och förbättras varje dag, men bara så länge vi själva tar ansvar för det.

Rekordfart i riksdagen om militärstöd, sydostran.se

Snabbare har det sällan gått.
Utrikesutskottet vill att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag om lagändringar för att Sverige lättare ska kunna ta emot militärt stöd från fler länder än Finland vid behov. […]
Propositionen går ut på att regeringen ges rätt att begära militärt stöd från EU- och Natoländer. I nuläget måste riksdagen fatta sådana beslut.
Det går tidsmässigt snabbare och det blir enklare, framhöll försvarsminister Peter Hultqvist (S) när regeringen lade fram propositionen i måndags eftermiddag.

Redan på onsdagen blir det debatt och beslut i riksdagens kammare. Och på torsdag, den 19 maj, ska lagändringarna träda i kraft.

Regeringens rätt att begära militärt stöd ska framförallt gälla vid krig eller vid krigsfara.

Det gäller då att bedöma när ett sådant läge är, enligt Hultqvist. Han har talat om att en situation med mer omfattande kränkningar av svensk gräns skulle kunna bedömas som krigsfara. Läs artikel

Grundlagsändringen kan göra det svårare att granska allierade inom Nato, altinget.se

Daniel Wiklander, redaktör och ansvarig utgivare för Föreningen grävande journalisters tidskrift Scoop

[…] Den 6 april i år beslutade en överväldigande riksdagsmajoritet att det senaste förslaget till ändring av TF och YGL ska upp för en andra beslutsomgång efter valet. Konkret handlar det om att medier som röjer uppgifter vilka inte specificeras närmare men som kan skada Sveriges förhållande ”till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation” riskerar göra sig skyldiga till brott – utlandsspioneri. […]

I samma utredning nämns risken att sådan främmande makt eller liknande sammanslutning skulle kunna ”använda grundlagsskyddade medier för att röja hemliga uppgifter”. Och visst: det sker ett och annat under skydd av TF och YGL som lagarna aldrig var tänkta att skydda. Men än har just detta inte skett, vilket gör det tveksamt att använda det som argument för inskränkning av tryck- och yttrandefriheten. Läs artikel

Läs även kommentar till grundlagsförslaget tidigare på den här sajten.

Nato förstör den finska välfärdsstaten, hbl.fi

Mats Manderbacka, Kokkola

Kärnkraftverksprojektet i Pyhäjoki har lagts ned på order av den finska regeringen. Detta kommer att leda till tusentals förlorade arbetstillfällen och i minst 700 miljoner euro i ekonomisk skada för de finländska kommunerna och industrin. Detta är bara början.

Vår regering hotar att förstöra den ryska ekonomin med sina sanktioner. Detta är ett löjligt påstående, eftersom Ryssland är självförsörjande på både livsmedel och energi. Sanktionerna kommer inte att påverka dem särskilt mycket. Livet går vidare, folk har mat på bordet, värme i husen och bensinen är billig. Kina och Indien står på Rysslands sida och köper de råvaror som Europa sanktionerat. Den ryska rubeln är starkare än innan sanktionerna inleddes. Däremot riktas sanktionerna mot alla oss, alla Europas medborgare. Vi har en skenande inflation och bakom kulisserna står många industrier redan i fritt fall när tillgången på komponenter strypts. Läs artikel

Dagsvers: Sång till plikten

Vi var några stycken som frös men ej svalt

i Boden och Luleå med om omnejd

och gjorde det mesta som oss var befallt

för att stävja en hotande grannfejd.

 

Men fienden kom ej, han hade problem

med att hålla sitt manskap på mattan.

Till slut fick vi alla ett vackert emblem,

vilket gjorde oss stolta som attan.

 

Vi sörjde som tusan när vi ryckte ut,

för vi spreds då som agnar för vinden.

Vi trodde att allt det vi upplevt tog slut,

då vi föstes en vårdag ur grinden.

 

Alls ej. Våra vänskaper härdades mer.

Nån blev jurist, nån blev taxichaufför.

Jag undrar: vad är det som människor ser,

när de tänker på det som de aldrig gör.

 

Zweiter Leutnant

Veterandiplomaten som vill återvända till akademin, su.se

För sextio år sedan lämnade Hans Blix Stockholms universitet för en framgångsrik diplomatisk karriär. Nu har ett forskningscentrum om internationella relationernas historia inrättats vid universitetet i hans namn. […]

En sommardag 1961 fick han ett samtal från utrikesminister Östen Undén som hade behov av en expert på juridiska frågor i Sveriges delegation till FN:s generalförsamling i New York. Hans Blix tackade ja. Samma dag som han anlände till New York kom nyheten om att FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkommit i en flygolycka. Hans Blix första arbetsuppgift blev därför att skriva en promemoria om hur valet av en ny generalsekreterare i FN skulle gå till.

Därmed var en lång karriär inom internationell diplomati påbörjad. […]

Den bok som han under våren lagt sista handen vid ser han som en del av att förverkliga den ambitionen och som ett lämpligt slut på sin karriär. Bokens titel är A farewell to wars. Här har Hans Blix samlat tankar och erfarenheter kring internationell politik genom åren. En central observation är att Ukraina till trots har krig med det traditionella syftet att erövra land nästan försvunnit.

När boken började bli klar kom den ryska invasionen av Ukraina. Den handlar förvisso om en otidsenlig och olaglig erövring av territorium, men den  ”raderar” inte den internationella trenden bort från krig. Den bryter mot men upphäver inte heller det regelverk som gäller, enligt Hans Blix. […]

Hans Blix lär nog fortsätta att delta i samhällsdebatten med inlägg och intervjuer. Vid vår intervju sammanfattar han två budskap:
– Det är sorgligt att vi inte lyckats övertyga fler om att kärnkraft är en fantastisk energikälla som kan ge obegränsade mängder energi miljövänligt och med små risker.
– Jag tror det barkar iväg mot svenskt Natomedlemskap, fast jag anser inte att den råa ryska invasionen av Ukraina motiverar det. Vi borde ha lite mer is i magen och verka för avspänning – inte för Natokompanier på Gotland. Läs intervjun

Vi måste lagstifta mot kärnvapen i Sverige, aftonbladet.se

Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes internationella center

Det Socialdemokratiska partiet har nu tagit ställning för ett svenskt medlemskap i Nato och Sverige kommer därmed att söka om medlemskap.

Rysslands olagliga invasion av Ukraina och det förändrade säkerhetsläge som det övergreppet medfört har tvingat fram en olyckligt snabb process. […]

Natos största nackdel är att det är en militärallians uppbyggd kring en kärnvapenstrategi. Palmecentret kommer att fortsätta att opinionsbilda kring FN:s kärnvapenförbud och trycka på för att Sverige ska ratificera kärnvapenförbudet.
På kort sikt kan vi inte förvänta oss att Ryssland eller Nato ensidigt avskaffar sina kärnvapen. Men kärnvapenfria stater kan samla sig och sätta press på de som innehar kärnvapen.
I dag har 60 stater ställt sig bakom kärnvapenförbudet. Sverige borde snarast ta plats i den klubben. I ett första steg måste Sverige spela en aktiv roll när de stater som ratificerat kärnvapenförbudet i juni träffas i Wien för att tillsammans diskutera konkreta åtgärder. Sverige och Norge ska delta som observatörer, och har möjlighet att driva på arbetet.

Socialdemokraternas förbehåll mot kärnvapen och utländska militära baser på svenskt territorium är bra men räcker inte. Lagstiftning krävs. Läs artikel

Anpassning till Nato gör Sveriges försvar svagare, flamman.se

Martin Hansson, utgivare av podden Eld och Rörelse

[…] Självklart kommer hotbilden mot Sverige öka. Ryssland kommer se hur Östersjön omringas av Nato, vilket försvårar en eventuell konfrontation med Baltstaterna. Sverige blir också en part som är mindre intressant att förhålla sig till när förhandlingarna som rör våra intressen kan föras direkt med USA. Trots detta så är läget inte så stressat som högern vill göra gällande: det finns inget realistiskt scenario där Sverige i nuläget skulle bli invaderat av Ryssland. Om något visar kriget i Ukraina att Rysslands förmåga varit överskattad av i princip hela den samlade krigsvetarkåren. Just nu är över 70 procent av Rysslands stående stridskrafter fastlåsta i vad som tycks bli ett utdraget krig. Rysslands flygvapen och flotta har uppvisat svagheter som Sverige både har teknisk kunskap och en existerande industri för att kunna utnyttja. Rysslands aversion mot svensk-finskt Nato-medlemskap hade också kunnat utnyttjas för att underlätta fredsförhandlingar i Ukraina – när man väl går med kan inte “hot om att gå med”-kortet spelas igen. Läs artikel

Frankrikes president om Sveriges och Finlands ansökan om Nato-medlemskap, elysee.fr

Frankrikes president har i uttalat sig om Sveriges och Finlands ansökan om Nato-medlemskap.

Man kan notera att presidenten väljer att lyfta fram EU:s artikel 42:7 som solidaritetsförsäkring till våra länder  men nämner inte Nato:s artikel 5. (Utgivarna)

 

Finland and Sweden apply for NATO membership

Finland and Sweden have made the sovereign decision to apply for NATO membership. These decisions are based on democratic processes, following a comprehensive analysis of the changes in their security environment.

The President of the Republic welcomes and supports these decisions coming from two very close European partners who share and defend with us the principles of democracy, individual liberty and rule of law. Thanks to their robust defense capabilities, Finland and Sweden joining NATO will reinforce the security and stability of the Baltic Sea region as well as that of Europe as a whole, and of the Euro-Atlantic area.

Whoever would seek to test European solidarity by threatening or attacking their sovereignty, through whatever means, must be certain that France will stand shoulder to shoulder with Finland and Sweden. France reaffirms its commitment and solidarity under Article 42.7 of the Treaty of the European Union, and stands ready to increase its security and defence cooperation with both partners, including through high-level political consultations and enhanced military interactions. Läs uttalandet

 

Peter Hultqvist till Washington för möte med USA:s försvarsminister Lloyd Austin, regeringen.se

I dag, måndag den 16 maj, reser försvarsminister Peter Hultqvist till Washington DC för att träffa sin amerikanske kollega Lloyd Austin. Resan sker på inbjudan av Pentagon och fokus för överläggningarna är Rysslands aggression mot Ukraina, säkerhetsläget i Europa, bilateralt samarbete och Sveriges kommande ansökan om medlemskap i Nato.

Samtal om Kinas försvarspolitik och konsekvenser för USA och Sverige står också på agendan. Mötet med försvarsminister Lloyd Austin sker onsdag den 18 maj.

Peter Hultqvist kommer även att genomföra ett stort antal möten med ledamöter från den amerikanska kongressen under sin resa. Läs pressmeddelande

Professorn om Natomedlemskap: ”Svårt att veta om fartyg bär på kärnvapen”, svt.se

Om Sverige går med i Nato kommer det sannolikt att märkas av på flera sätt kring Östersjökusten. Vi kan förvänta oss både fler krigsfartyg och Natoflyg i vårt närområde.

– Det är klart att det är svårt att säga på förhand hur det kommer att bli, men med ett medlemskap kan vi förvänta oss att det blir mer vanligt förekommande att svenska förband övar tillsammans med andra, säger Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap med försvars-, säkerhets- och utrikespolitik som huvudområden, vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Kan det handla om kärnvapenbestyckade fartyg?

Det där är svårt att säga. När socialdemokraterna fattade sitt beslut igår var det med förbehållet att Nato inte skall ha permanenta baser i Sverige och inte heller placera kärnvapen här.

Sen om ett enskilt fartyg som lägger till i en hamn är bestyckat med kärnvapen – det är inte lika lätt att säga något om det.

Det är inte alltid som länderna avslöjar hur fartygen är bestyckade. Läs intervjun

Riksdagens snabbprotokoll: Riksdagsdebatten om Nato-medlemskap, riksdagen.se

Måndagen den 16 maj

Statsminister Magdalena Andersson (S):
Herr talman! Jag vill först tacka kammaren för att den med så kort varsel har kunnat samlas för den här särskilda debatten om Sveriges säkerhetspolitiska vägval.
Den 24 februari i år inleddes ett nytt och mörkt kapitel i Europas historia. Ryssland inledde då ett olagligt, oprovocerat och oförsvarligt anfallskrig mot Ukraina. Och Europa, Sverige och svenska folket lever nu i en ny och farlig verklighet. Den europeiska säkerhetsordningen, som Sverige bygger sin säkerhet på, befinner sig under angrepp.
Utvecklingen har gått åt fel håll länge. Vi har sett Rysslands krig mot Georgien 2008, den illegala annekteringen av Krim 2014 och de fortsatta aggressionerna i östra Ukraina. Och i december förra året bröt Ryssland den europeiska säkerhetsordningen ytterligare genom att kräva anpassning och underkastelse av sina fredliga och demokratiska grannländer, så även Sverige. Det var inget annat än ett försök att återgå till kalla krigets stormaktslogik. Läs protokollet