Månad: juni 2022

Nyhetsbyrån STT har bett ut handlingar från Justitieministeriet om de begäranden om utlämning som Turkiet har gjort till Finland under åren 2019–2022.

Fram till juni i år har Finland fått tio begäranden och av dem har Finland fattat beslut som gäller sju personer. Två personer har utlämnats, men enligt STT, vars artikel bland annat Helsingin Sanomat publicerar, verkar ingen av dem ha att göra med terrorism.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan bromsar Sveriges och Finlands Natoansökan och har bland annat fört fram att länderna skulle vara ”hem för terrorister”. Turkiet har terrorstämplat Gülenrörelsen och Kurdistans arbetarparti PKK.

Turkiet har enligt STT bett att två personer kopplade till Gülenrörelsen, som varken EU eller Finland ser som terrororganisation, utlämnas. Finland har inte gått med på någotdera av begäranden, med hänvisning till att Turkiet inte har kunnat visa på konkreta brott som de skulle ha gjort sig skyldiga till. Läs artikel

Läs även artikel på den här sajten om Sverige  och Turkiet.

Sedan kalla kriget har antalet kärnvapen minskat. Men trenden är bruten och antalet kommer troligen att öka de närmaste tio åren, enligt en rapport från fredsforskningsinstitutet Sipri.

-De senaste fem åren har siffrorna planat ut och nu börjar vi se tecken på en uppgång, säger Hans M. Kristensen, forskare knuten till Sipri.

Ryssland och USA förfogar över 90 proc av världens 12 705 kärnvapen. USA har påbörjat en modernisering. Kina är mitt inne i en omfattande utökning av sina kärnvapenlager. Även övriga sex kärnvapenstater utvecklar nya system. Läs artikel

[…] Natos ”säkerhetsgarantier” övertygar inte alla. Emeritusdiplomaten Heikki Talvitie ser betydande risker med Natomedlemskapet. ”Man kan säga att om vi nu har ett handelskrig och vi går med i Nato, så är vi en del av Rysslands militära fiende” (Timo Hakkarainen: Turvallisuustilanne muuttui, naapuri pysyy. Ydin 2022. Erikoisnumero). Det största problemet är frågan om Rysslands reaktion om Finland blir medlem i Nato. ”Då uppstår en situation där staden S:t Petersburg återigen är ganska effektivt isolerad eller belägrad av Natoländer från väst och söder”.

På frågan om vi kommer att få den säkerhet vi söker från Nato svarar Talvitie: ”Jag skulle säga att vi får många risker. Om någon tror att risk är säkerhet, då förstår jag ingenting.” Läs artikel

The Swiss authorities have vetoed Denmark’s request to send Swiss-made armoured personnel carriers to Ukraine.

The State Secretariat for Economic Affairs (SECO) recently rejected Denmark’s bid to provide about  20 Piranha III infantry fighting vehicles to Ukraine, Swiss public television, SRF, said on Wednesday. SECO said the ban was in line with Switzerland’s policy of neutrality of not supplying arms to conflict zones, according to SRF.

Neutral Switzerland requires foreign countries that buy Swiss arms to seek permission to re-export them. In April it vetoed the re-export of Swiss-made ammunition used in anti-aircraft tanks that Germany is sending to Ukraine. Läs artikel

Utrikesminister Ann Linde (S) har under dagen försäkrat Ankara om att Sverige – om ett Natomedlemskap godkänns – ska bidra till Turkiets säkerhet.

Hon menar även att ett svenskt Nato-medlemskap skulle öppna upp för svensk vapenexport till Turkiet.

– I lagstiftningen står det ju ett antal kriterier för att man ska få lov att exportera. Och då ska man bland annat också väga in Sveriges utrikes- säkerhets- och försvarspolitik, och det ändras ju nu i och med att vi kommer bli medlemmar i Nato, säger Ann Linde i SVT:s ”Aktuellt”.

Utrikesminister Ann Linde har under fredagen gått på charmoffensiv mot den främsta bromsklossen mot ett svenskt Nato-medlemskap – Turkiets motsträvige president Recep Tayyip Erdogan som ser Sverige som en fristad för terrorister.

– Sverige kommer solidariskt att bidra till hela Natos säkerhet, inklusive Turkiets, sa ministern när hon presenterade regeringens nya utrikespolitiska deklaration i riksdagen.

När Ann Linde under fredagskvällen gästar Aktuellt upprepar hon att Sverige tar Turkiets förbehåll mot ett svenskt Natomedlemskap på allvar. Turkiet menar att Sverige är ett fäste för PKK och andra rörelser som landet klassar som terrororganisationer.

– Sverige har nu förstärkt sin terrorismbekämpningsmöjlighet genom att införa de strängaste terrorismbekämpningslagarna på 30 år, som vi fattat beslut om alldeles nyligen, säger Ann Linde, som under intervjun försäkrar att regeringen står upp för att PKK är en terrororganisation och att Sverige inte skickar vapen till olika grupper som Turkiet klassar som terrorister. […]

När programledaren Kristofer Lundström frågar om hållning kring vapenexporten kommer förändras öppnar Ann Linde upp för en lösning även där – men den skulle kräva att Turkiet först accepterar svenskt medlemskap.

– Vi har en av världens striktaste krigsmaterielexportlagstiftningar, och den ligger ju fast. Men i den lagstiftningen står det ju ett antal kriterier för att man ska få lov att exportera. Och då ska man bland annat också väga in Sveriges utrikes- säkerhets- och försvarspolitik, och det ändras ju nu i och med att vi kommer bli medlemmar i Nato, säger Ann Linde. Läs artikel

Från Arbetaren nr 79, 2019

Både Finland och Norge har stoppat all vapenexport till Turkiet med hänvisning till invasionen av det självstyrande kurdiska området i norra Syrien. Samtidigt växer också trycket att Sverige ska följa samma exempel. Fem av åtta riksdagspartier vill nu stoppa vapenexporten.

Den turkiska invasionen av det kurdkontrollerade området Rojava i norra Syrien har väckt starka reaktioner runt om i världen. I onsdags meddelade Finland att landet nu stoppar all vapenexport till Turkiet och i torsdags kom beskedet från det norska Utrikesdepartementet att de väljer att göra samma sak.

– Situationen är allvarlig. För mitt eget ansvarsområde konstaterar jag följande: Finland exporterar inte försvarsmateriell till länder som krigar eller kränker de mänskliga rättigheterna, skriver den finske försvarsministern Antti Kaikkonen på twitter samtidigt som Finlands regering öppet fördömer den Turkiets agerande och kräver att attacken mot kurderna stoppas. Läs artikel

Who is the Tolstoy of the Ukrainians? Don’t you dare say Tolstoy.

Lest anyone think that America’s race radicals have a monopoly on historical erasure, the liberal elite of Ukraine have taken up their own campaign of posthumous cancellation. Leo Tolstoy, the great 19th-century writer, tops the list.

Born to a family of old nobility in Western Russia in 1828, Tolstoy is universally renowned for monumental works like War and Peace and Anna Karenina. He is also the namesake of a city square and subway station in Kiev, Ukraine—though maybe not for long. The capital’s city council is mulling the idea of renaming the landmarks after Vasyl Stus, a dissident Ukrainian poet of the Soviet era whose stature is a tiny fraction of the Russian’s.

The move is part of a broader effort to “decolonize” Ukrainian public culture, purging all potential links to the young Slavic country’s much larger neighbor. Professedly a rejection of Russian imperialism, the push is both foolish and doomed to fail. The choice of Tolstoy as a target illustrates one major reason why. Läs artikel

Finlands president Sauli Niinistö ångrar att landet ansökte till Nato på grund av att Turkiet inte tillkännagav sina krav på förhand.

– Ingen hade skickat in en ansökan då, säger han till finska tidningen Ilta-Sanomat, om de krav som landet riktat mot de nordiska länderna efter att de ansökt om medlemskap i militäralliansen.

Den finska presidenten berättar hur han känner sig lurad av den turkiska motsvarigheten Recep Tayyip Erdoğan.  Enligt Niinistö hade Turkiet mycket tydligt uttryckt sitt stöd för att välkomna Finland in i alliansen, innan Erdoğan plötsligt ändrade ståndpunkt.

– I slutet av en ganska lång diskussion sa han att om du ansöker om medlemskap i Nato kommer vi att se positivt på det, vi kommer att bedöma det positivt, säger han.

Finlands president avfärdar möjligheten att den turkiska regeringen ska ha kunnat missuppfatta samtalen. Liknande garantier ska Turkiet ha gett till både Niinistös utrikesminister Pekka Haavisto och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, hävdar presidenten. Läs artikel