Månad: juni 2022

Fighters and Surface-Based Air and Missile Defence units from Allies and Partners have come together in Poland and the Baltic States to take part in Ramstein Legacy 22, June 6-10.

According to a press release from the Alliance, Exercise Ramstein Legacy is Allied Air Command’s principal Integrated Air and Missile Defence (IAMD) exercise taking place across Poland, Lithuania, Latvia and Estonia. Läs artikel

[…] The HIMARS also have the capability to carry even longer range missiles, up to 186 miles. The White House has said it has “assurances” from Ukraine that it will not use the new weapons to strike inside Russian territory. Nevertheless, Russian Foreign Minister Sergey Lavrov cautioned the U.S. that the provision of these advanced rocket systems would be a “serious step towards unacceptable escalation.”

Putin says that the U.S. and UK announcements demonstrate the intent of the West to pursue “the sole objective of stretching out the armed conflict as long as possible.” Furthermore, he has warned that “if it now comes to rockets and they are supplied, we will draw conclusions from that and employ our weapons that we have in sufficient quantities to strike those facilities that we are not attacking so far.” Lavrov went further, warning that “the longer the range of weapons you supply, the farther away the line from where [Ukraine] could threaten the Russian Federation will be pushed.”

Ignoring this may not only risk prolonging the war, but it also risks imperiling Ukrainians with further violence and may ultimately be counterproductive to the West’s own goals. […]

The CNN report says one of the potential frameworks being discussed for a negotiated settlement is a four-point Italian proposal, calling for Ukraine committing to neutrality and not joining NATO, security guarantees for Ukraine, and negotiations between Ukraine and Russia on Crimea and the Donbas.

This proposal sounds a lot like earlier proposals Ukraine and Russia were apparently discussing with some promise. One of the tragedies of this war would be if it were prolonged only to arrive at the same settlement that could have been brought about many months, and many deaths, ago. Läs artikel

Finlands abrupta kursändring i Natofrågan har beskrivits som ”historisk” och förorsakat vad som närmast kan kallas eufori i vissa politiska läger. En av de som hållit och fortsätter att hålla huvudet kallt är Vänsterförbundets riksdagsledamot Veronika Honkasalo­ som fortsättningsvis motsätter sig ett Nato­medlemskap. Som hon mycket riktigt påpekar är detta fortfarande Vänsterförbundets officiella linje, åtminstone fram till sommarens partikongress.
– I dagens läge finns det inga säkra svar och inga riskfria alternativ. Men jag har gjort min analys baserad på bland annat de expertulåtanden som riksdagen fått ta del av och min bedömning är att ett Natomedlemskap inte skulle leda till ökad säkerhet eller stabilitet i det långa loppet, säget Honkasalo som bland annat tar upp Natos kärnvapen och den förlängda gränsen mot Ryssland som potentiella riskfaktorer.
I framtiden hägrar också oron för Natos krav på en utökad militärbudget samt aktiv finsk medverkan i tvivelaktiga internationella operationer:
– Även om USA:s invasion av Irak inte genomfördes under Natoflagg så bör vi komma ihåg att den godkändes och stöddes av alla nyare Nato­medlemmar, det var bara några av de äldsta och självständigt starkaste, som Frankrike, som stod emot. I Finland finns det traditionellt en politisk kultur av att försöka vara ”mönstereleven” i internationella sammanhang och det kommer definitivt att höjas röster på högersidan om att Finland ska medverka aktivt också i operationer som inte handlar om vår egen säkerhet. […]

Honkasalo säger att Finland och den finländska politiken präglas av en konsensuskultur där den som sätter sig emot ett majoritetsbeslut lätt kan stämplas som en simpel bråkstake.
– Förstås är det också en bra sak att man strävar efter att fatta beslut i samförstånd, men särskilt den här vårens händelser har på många olika sätt bevisat att det finns en baksida med den här konsensuskulturen, det kan kännas ganska ensamt att höra till minoriteten och man blir lätt osynliggjord. Jag har hört partikamrater ställa frågan om man nu bara borde ändra åsikt och vara för Nato ”för att det blir enklast så”, det här tycker jag är sorgligt och oroväckande ur en demokratisynvinkel. Läs artikel

Ett av Turkiets krav för att ge upp sitt motstånd mot ett svenskt Nato-medlemskap är att Sverige häver sitt vapenembargo mot landet.

I veckan har Turkiet framhållit sina krav på Sverige igen. Landets kommunikationsdirektör Fahrettin Altun hävdade under ett panelsamtal att Turkiets hållning i frågan är ett sätt att skydda Natos säkerhet – vilken Turkiet anser hotas av att Sverige uttrycker stöd till det politiska partiet PYD i nordöstra Syrien.

– De måste avsluta det politiska stödet till terrorism, sluta finansieringen av terrorism, avsluta vapenstödet till PKK/PYD och att häva det synliga eller hemliga embargot och sanktionerna mot vårt land, sa Altun enligt turkiska medier. […]

Den svenska S-regeringen har försökt tillmötesgå kravet från Ankara genom att hävda att det inte finns något vapenembargo och samtidigt backa från det som i praktiken har varit ett försäljningsstopp efter den turkiska offensiven mot den syrisk-kurdiska milisen YPG i norra Syrien 2019.

Samtidigt som de känsliga förhandlingarna röstade Europaparlamentet på tisdagen om ett förslag om att ”på grund av Turkiets militariserade utrikespolitik uppmana medlemsländerna att stoppa all vapenexport till Turkiet”.

Förslaget gick inte igenom.

Bland svenskarna röstade ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna nej, liksom den politiske vilden Peter Lundgren, tidigare SD. Sverigedemokraterna och centerpartisterna röstade 0, motsvarigheten till den gula knappen i riksdagen. Liberalen Karin Karlsbro och socialdemokraten Erik Bergkvist var frånvarande.

Alla närvarande parlamentariker för de rödgröna partierna, inklusive Socialdemokraterna, röstade för förslaget. Läs artikel

Det er til høsten 60 år siden forrige gang verden sto på kanten av atomstupet. En 13 år gammel guttunge skjønte faktisk alvoret i oktoberdagene 1962 da han syklet til Gjøvik folkeskole, mens isen på vannpyttene sprakk under DBS-sykkelen. Forstår norske politikere hva de er med på i dag? Som professor emeritus Ola Tunander ved PRIO betimelig spør i Klassekampen.

Svaret er åpenbart et entydig nei. Ukraina-krigen handler ikke om andre verdenskrig, den handler ikke om fascisme eller demokrati, heller ikke om et ukrainsk oligarki omtrent like korrupt som det russiske over natten forvandlet til et dydsmønster av et demokrati i den amerikanske propagandaen – men kort og godt om den “røde strek”. Läs artikel