Månad: juni 2022

Finlands och Sveriges försvarsministrar undertecknar den 7 juni 2022 i Reykjavik ett samförståndsavtal om värdlandsstöd. Samförståndsavtalet stärker Finlands och Sveriges försvar och fördjupar det bilaterala samarbetet mellan länderna i alla säkerhetssituationer, skapar förutsättningar för ett operativt samarbete i fredstid och gör det smidigare att avtala om värdlandsstödet i fråga om övningsverksamhet.

Med värdlandsstöd (Host Nation Support) avses separat överenskomna åtgärder som värdlandet vidtar för att stödja verksamhetsförutsättningarna för en annan stats trupper. Värdlandsstöd ska tillhandahållas i alla säkerhetssituationer. Värdlandsstöd ges och tas emot till exempel vid alla internationella övningar i Finland och utomlands samt vid militär krishantering.

För Finlands del är skapandet av förutsättningar att effektivt ta emot militärt bistånd ett viktigt mål när det gäller den praktiska kapacitetsuppbyggnaden kring värdlandsstödet.

Det rådande säkerhetsläget har snabbat upp utvecklingen av värdlandsstödsarrangemangen mellan Finland och Sverige under 2022 som ett led i det fördjupade försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige. Läs pressmeddelande

Det er tunge emner som sikkerhed og udenrigspolitik, som regeringslederne fra rigsfællesskabet skal drøfte på Færøerne torsdag. Det er ikke nyt, at der bliver holdt et årligt rigsmøde mellem Grønland, Danmark og Færøerne. […]

I sidste uge kunne KNR fortælle, at USA ønsker at sætte flere kystradarer op i Grønland, og derfor har det amerikanske forsvar tilbudt at sende eksperter på rundrejse i Grønland for at udforske placeringen til radarne.

Naalakkersuisut har endnu ikke kommenteret på sagen, men Forsvarsministeriet i Danmark bekræfter, at der er ”dialog” om radarer.

Ifølge Forsvarsministeriet i Danmark skal den danske forsvarsminister Morten Bødskov også tale med den færøske landsstyremand for udenrigsanliggender, Jenis av Rana, om overvågning af Arktis.

Det sker alt sammen i kølvandet på en udmelding fra USA i 2018 om, at landet ønsker at investere i infrastruktur i Grønland, som kan bruges både til civil og militær brug. Läs artikel

Sverige blir inte säkrare i Nato – vi blir ett mål för ryska kärnvapen. Det finns heller ingen anledning att hasta fram beslut i en så viktig fråga.

Rysslands angrepp på Ukraina omintetgjorde den europeiska säkerhetsordning som uppstod efter Sovjetimperiets fall. Om detta är alla överens. Att det också skulle omöjliggöra den svenska alliansfriheten är däremot historielöst. […]

Försvarshögskolans förre rektor generalmajor Karlis Neretnieks, bedömer det mot bakgrund av vad vi ser i Ukraina som i det närmaste uteslutet att Ryssland skulle klara att invadera Sverige eller ens besätta något territorium. Sveriges försvar är tekniskt mer avancerat än Ukrainas och de ryska trupperna måste landsättas från luften eller sjön – inte den relativt enklare landvägen som i Ukraina.

Ett ryskt anfall mot Sverige är därför ytterst osannolikt. Sverige är säkrare än många tror. Vi behöver inte vara så himla skraja. Vi har tid till en vettig demokratisk process. Vi har tid att rusta upp det svenska försvaret och välja en väpnad alliansfrihet som inte spär på spänningarna i Östersjön.

Vi kan säga nej till kärnvapenalliansen Nato, och nej till att göra oss och våra barn och barnbarn till ryska kärnvapenmål. Läs artikel

Under sina 16 år som förbundskansler träffade Angela Merkel president Vladimir Putin relativt ofta och hon förespråkade ett handelsdrivet, pragmatiskt förhållningssätt till Moskva. Men hon säger att den ryska invasionen av Ukraina i februari är en vändpunkt och att Putin har begått ett stort misstag.

– Han (Putin) vill förstöra Europa. Det är väldigt viktigt för EU att hålla ihop nu.

Däremot avfärdar Merkel kritik mot att Tyskland 2008 inte stödde Ukrainas försök att gå med i Nato, då hon menar att landet inte var redo och att man ville undvika att reta upp Putin. Hon försvarar även Minskavtalet från 2015 (som nu ligger i spillror) som hon säger då sågs som den bästa möjligheten att få fred i Donbass i östra Ukraina. […]

Men Merkel poängterar att det inte fanns något sätt att undvika att ha med Putin att göra eftersom Ryssland, liksom Kina, är för stort för att ignorera.

– Vi måste hitta ett sätt att samexistera trots alla våra olikheter, säger hon. Läs artikel

Vänsterförbundets riks­dagsledamot Veronika Honkasalo ger i denna tidning sin syn på Natodebatten. Honkasalo gästade också Vänsterförbundets Landsmöte i Borgå den 21 maj. Där sa riksdagsledamoten att hon var besviken på den säkerhetspolitiska redogörelse som stod som grund för riksdagens slutliga beslut. Flera kommentatorer har påpekat att redogörelsen helt saknade en analys om riskerna med ett Natomedlemskap, eller de mer långtgående följderna av ett sådant. Enligt Honkasalo gjorde tjänstemännen ett medvetet beslut att utelämna denna analys av rädsla för att en sådan skulle bli för politiserad. Tanken var att dessa aspekter i stället skulle belysas av experter inbjudna till riksdagen. Beslutet var ändå olyckligt, eftersom den säkerhetspolitiska redovisningen både i offentligheten och av många politiker sågs som det utan motstycke viktigaste dokumentet för avgörandet om huruvida Finland skulle ansöka om ett Natomedlemskap. Att i ett sådant dokument endast lyfta fram fördelarna med Nato och inte nackdelarna bäddar för en skev offentlig diskussion och en skev politik. […]

Redan tidigare har jag på ledarplats kritiserat den brådska med vilken Natobeslutet hamrats igenom. Den axelryckning med vilken Ryssland tagit emot meddelandet om att Finland ansöker om medlemskap blott förstärker min analys om att inget reellt hot mot Finland existerat som skulle försvara den brådska med vilket beslutet tagits. Läs artikel

Japanese and NATO officials agreed Tuesday to step up military cooperation and joint exercises as they shared concerns that Russia’s invasion of Ukraine is causing a deterioration of the security environment in Europe and Asia.

Japanese Defense Minister Nobuo Kishi said at the beginning of his meeting with NATO Military Committee chief Rob Bauer that Japan hopes to strengthen its ties with European countries and welcomes NATO’s expanded involvement in the Indo-Pacific region.

”The security of Europe and Asia are closely intertwined, especially now with the international community facing serious challenges,” Kishi said.

Bauer’s visit in Tokyo comes as Japan’s Maritime Self-Defense Force is participating in NATO naval exercises in the Mediterranean Sea. Läs artikel

För ett försvarsmaktsgemensamt förband som 13:e säkerhetsbataljonen är en krigsförbandsövning (KFÖ) också gemensam. Därför har värnpliktiga från Livgardet, Älvsborgs amfibieregemente och Ledningsregementet genomfört sin slutövning tillsammans i Uppland inom ramen för KFÖ:n. Också pliktinkallade och tidvis tjänstgörande har vässat sina förmågor. […]

Under övningen har de värnpliktiga fått uppdraget att öka skyddet kring objekt och anläggningar i skogen som är viktiga för totalförsvaret, såsom radiomaster, mobilmaster och andra anläggningar kopplade till samhällsviktiga funktioner. Läs pressmeddelande

[…] We now know, thanks to a 2012 draft study prepared for the historical office of the secretary of defense, that the decision-making of U.S. and other Western officials throughout these crises was driven by the desire to avoid another world war. Eisenhower, thinking of Adolf Hitler’s actions in the face of defeat in an earlier era, feared that Soviet leadership, “in view of the serious deterioration of their position in the satellites, might … resort to very serious measures and even to precipitate global war.”

Other officials were similarly cautious. The Joint Chiefs discussed the risk that “serious defeat by the Soviets could conceivably result in precipitous action on their part.” Defense Secretary Charles Wilson similarly ruled out military intervention to the press, expressing the hope that things would be solved, as “many times they are, by men of good will … work[ing] something out that is just and fair.” […]

When a reporter asked John Foster Dulles if Washington would simply “sit back” and do nothing if the Soviets intervened in Poland, the secretary of state replied that sending in U.S. troops “would be the last thing in the world” that protesters would want, because it “would precipitate full-scale world war, and the probable results of that would be all these people would be wiped out.” Richard Davis of the state department’s policy planning staff produced a paper warning that U.S. intervention, multilateral or not, would lead to “a major crisis with the Soviet Union and possibly the outbreak of general war.” […]

Western officials in hindsight were, if anything, too careful, reluctant to even grant the rebels overt political backing or raise the issue in the Security Council lest it provoke a massacre or worse. But their erring on the side of caution reflected their deep concerns about a wider war and nuclear devastation. Läs artikel

Some of the most sensible commentary about the Ukraine war is being made by people in their nineties, born before the Second World War and with vivid recollections of the Cold War. One is 98-year-old Henry Kissinger and another is the 94-year-old Israeli global strategist Prof Yehezkel Dror of Hebrew University in Jerusalem. Both men are old and distinguished enough not to be caught up in popular war hysteria or foreign policy establishment conventional wisdom and herd instinct.

I have never been tempted to write many good words about Kissinger, but his realism about the war is a welcome contrast to those who would like to see it go on ad infinitum in vain pursuit of some unattainable victory.

Asked who will win the Ukraine war, Prof Dror, who has advised six Israeli prime ministers, replied: “This war, like most wars, will end with no absolute winner. Both sides will lose. The question is which side loses more. Ukraine is fighting bravely. President Volodymyr Zelensky has become a mass media hero. Western countries are condemning Russia and providing Kyiv with weapons and sanctions. But meanwhile, Ukraine is being partly devastated and depopulated. It is paying a very high price in blood and material, while Russia remains secure.” Läs artikel

[…] Ukrainian politics apart, an American proxy war for Ukraine may force Russia into a close relationship of dependence on Beijing, securing China a captive Eurasian ally and giving it assured access to Russian resources, at bargain prices as the West would no longer compete for them. Russia, in turn, could benefit from Chinese technology, to the extent that it would be made available. At first glance, an alliance like this might appear to be contrary to the geostrategic interests of the United States. It would, however, come with an equally close, and equally asymmetrical, American-dominated alliance between the United States and Western Europe, one that would keep Germany under control and suppress French aspirations for ‘European sovereignty’. Very likely, what Europe can deliver to the United States would exceed what Russia can deliver to China, so that a loss of Russia to China would be more than compensated by the gains from a tightening of American hegemony over Western Europe. A proxy war in Ukraine could thus be attractive to a United States seeking to build a global alliance for its imminent battle with China over the next New World Order, monopolar or bipolar in old or new ways, to be fought out in coming years, after the end of the end of history. Läs artikel

[…] The Russian invasion of Ukraine seems to have answered the question of the European order by reinstating the model, long believed to be history, of the Cold War: a Europe united under American leadership as a transatlantic bridgehead for the United States in an alliance against a common enemy, then the Soviet Union and now Russia. Inclusion in and subordination to a resurrected, remilitarized “West,” as a European subdepartment of NATO, seems to have saved, for the time being, the European Union from its destructive centrifugal forces, without however eliminating them. By restoring the West, the war neutralized the various fault lines where the EU was crumbling, some more and some less, while catapulting the United States into a position of renewed hegemony over western Europe, including its regional organization, the European Union. Läs artikel