Månad: juni 2022

Fredag ved 14.30-tiden sa Stortinget ja til en ny avtale mellom Norge og USA. Avtalen gir USAs militære et historisk fotfeste i Norge. Det er ikke en Nato-avtale. Den gjelder de to landene imellom.

– Avtalen har avgjørende betydning for norsk sikkerhet. En amerikansk sikkerhetsgaranti er avgjørende for vår evne til avskrekking og forsvar av landet. […]

Fredag ved 14.30-tiden sa Stortinget ja til en ny avtale mellom Norge og USA. Avtalen gir USAs militære et historisk fotfeste i Norge. Det er ikke en Nato-avtale. Den gjelder de to landene imellom.

– Avtalen har avgjørende betydning for norsk sikkerhet. En amerikansk sikkerhetsgaranti er avgjørende for vår evne til avskrekking og forsvar av landet.

De skal ifølge avtalen ha «uhindret tilgang til og bruk av» disse områdene.

Til gjengjeld skal USA respektere at de er på norsk territorium. De kan ikke lagre atomvåpen, landminer eller klasevåpen i Norge. De skal følge norske lover. Og rammen for aktiviteten i Norge skal godkjennes av Norge. Läs artikel

In joint training above the skies along the coastline to the North Atlantic, Norwegian, Swedish and Finnish fighter jets demonstrate what will be NATO’s new powerful capacities in the north.

“The main objectives of this activity is to train planning and leadership of allied forces in the north, as well as to demonstrate NATO’s ability to conduct air power in a complicated scenario over large distances,” said Chief Communication officer with the Norwegian Air Force, Lt Col Stine Barclay Gaasland to the Barents Observer.

She said about 45 aircraft took part in the training, including fighter jets, tankers, a surveillance plane (AWACS) and transport planes.

In addition to the fighter jets from Sweden, Finland and Norway, participating NATO countries in the drill on June 2 included Belgium, France, Germany and Great Britain. The training happened along the west coast of Norway, from Møre in the south to Nordland above the Arctic Circle in the north.

This is the first time we are conducting such an advanced exercise with NATO and partner nations, which also includes Sweden and Finland,” said Chief of the Air Force, Major General Rolf Folland in a prepared statement.

The joint Nordic air force capacities in northernmost Europe will become very powerful. Last week, Finland decided to base the first new F-35 fighter jets at Rovaniemi Air Base located on the Arctic Circle and less than 400 kilometers from Russia’s submarine bases on the Kola Peninsula. Sweden has an air base in Luleå and the three Nordic countries have said the advantage of NATO membership is strengthening shared military capacities. Läs artikel

New Erdogan’s decree, published by the daily, appointed ambassadors to 25 countries and replaced ambassadors to Sweden and Finland.

Thus, Deniz Cakar, who had been the general manager of international promotion and culture, was appointed ambassador to Finland, and Can Tezel, who had been the general director of bilateral political affairs at the Turkish Foreign Ministry, was picked as ambassador to Sweden.

On May 18, Sweden and Finland submitted their NATO membership applications to Secretary General Jens Stoltenberg, abandoning decades of neutrality and citing a shift in the security situation in Europe caused by the Ukraine crisis.

Turkey blocked the applications’ review process due to the countries support of the Kurdistan movement, which Turkey regards as terrorist and deems as a serious threat to its national security. Läs artikel

[…] Certainly, the war has already exacted significant human and economic costs. Ukraine’s infrastructure has been decimated. A little over a month ago, in late April, Zelensky claimed that 1,500 educational facilities had been destroyed or damaged, as well as 350 medical outfits, 1,500 miles of road, and 300 bridges. The Ukrainian president added that around 32 million square meters of housing had been compromised by the war. Current projections from the World Bank suggest that the Ukrainian economy will contract by nearly half this year.[…]

“All of us see images of total destruction in Ukraine. You look at big cities like Kharkiv, Mariupol, and barely any building is not damaged,” Gorodnichenko told NPR. On estimating the cost of repairing the destruction, Gorodnichenko said, “One way to look at this is to do an inventory of damaged bridges, buildings, and so on, and calculate the cost of replacement. That would be easily somewhere between $100 and $200 billion.”

The total could get much higher than $200 billion, however, which is already a pretty penny—$15 billion more than the U.S. Department of Education’s projected budget for 2023. A study from the Kyiv School of Economics estimated that Ukraine’s infrastructure suffers about $4.5 billion of war-related damage every week. The researchers estimate that losses could total about $600 billion. […]

About 40 percent of U.S. aid thus far has been devoted to bolstering Ukraine’s capacity to wage conventional war against the Russians. It seems the U.S. approach to Ukraine is to use American taxpayer dollars to fund Ukraine’ destruction, before forking over billions more for its reconstruction. Läs artikel

[…]John Quincy Adams served a sole term as commander in chief from 1825 to 1829, but he brought to the land’s highest office a breadth of diplomatic experience no other presidential candidate has come close to amassing. Through the Republic’s early decades, he served as U.S. minister—the era’s equivalent of ambassador—to the Netherlands, Russia, Prussia, and the U.K., and then as President Monroe’s secretary of State from 1817 to 1825, helping articulate the doctrine opposing European colonialism in the Western hemisphere that would bear his name. That circuitous career was interspersed with stints as a senator and House member for Massachusetts, all whilst immortalizing his realist worldview in countless diaries and letters addressed to fellow statesmen and politicians.

Codevilla sums up Adams’ worldview as “fully minding our own business while leaving other people to mind theirs,” or “to seek peace by practicing peace while being ready to make war to keep powerful foreigners away.” It also goes by a catchy slogan in his book, America First, “the most concise description possible,” Codevilla writes, “of the studied complex of objectives, reasoning, and actions by which America’s founders related to other nations.” That complex guided later statesmen throughout the 19th century, from Hamilton and Clay’s vision of economic development to Lincoln’s call for “a just and lasting peace among ourselves and with all nations” in his second Inaugural. Läs artikel

To sitater, ett fra en brite, det andre fra en russer. Winston Churchill og Fjodor Tjuttsjev har lite til felles ellers, men en synes de å være enige om; å prøve å forstå seg på Russland er fåfengt.

Dette er et bilde av Russland som fremdeles henger i.

Ikke minst dyrkes det av russerne selv; Russland som et mytisk sted hinsides det rasjonelle. Et kristent ur-land, en nasjon der troen er viktigere enn fornuften, et bolverk mot moderne dekadanse og forfall.

Dette dypt konservative bildet av Russland deles også av høyresiden i USA og Europa.

Deri ligger mye av Putins tiltrekningskraft: Han forsvarer evige, kristne verdier, verdier som på hjemmebane utfordres av liberale krefters kamp for seksuell og sosial frigjøring. Läs artikel

[…] Hans Blix fördömer förstås Putins agerande: detta blånekande om att kriget i Ukraina skulle vara ett krig, dessa förgiftningar av meningsmotståndare, denna skenhelighet. Han tycker att Putin är ”reckless”, ansvarslös när han hotar med kärnvapen.
Men samtidigt, tycker han, måste man försöka begripa Putins skäl till att gå i krig mot Ukraina – även om man därmed riskerar att bli kritiserad för att vara ”en nyttig idiot” för Putin.
Så han ansluter sig i stort sett till den uppfattning som till exempel den amerikanske statsvetaren John Mearsheimer ofta framfört och som går ut på att USA och NATO genom sitt agerande gentemot Ukraina mer eller mindre bäddat för Rysslands och Putins aggressiva beteende.
– Det började med den första Nato-utvidgningen, efter murens fall, då de tidigare Warszawa-paktsländerna blev Nato-länder. Detta irriterade förstås Ryssland. Sedan kom ytterligare Nato-utvidgningar med de baltiska staterna. Det är jag positiv till, dessa länder låg i farozonen, det är bra att de kom med.
Hans Blix ser Nato-paktens toppmöte i Bukarest 2008 som en början till den nuvarande krisen. Då pressade den amerikanske presidenten George W Bush på organisationen för att släppa in Georgien och Ukraina. Tyskland och Frankrike motsatte sig detta. Resultatet blev en kompromiss. I protokollet står att Georgien och Ukraina ska bli medlemmar, men det sägs inte när detta ska ske. […]

Men i en viktig fråga är han inte alls överens med sitt parti. Det gäller den nu så intensiva debatten om svenskt medlemskap i Nato.
– Jag tycker att Liberalerna går helt fel där. Och när jag för några år sedan i en debatt på utrikespolitiska institutet sa att det ju ändå var Nato som hade expanderat efter kalla krigets slut, inte Ryssland, utnämndes jag i Dagens Nyheter till en av de nyttiga idioterna… Läs intervjun

Jeg leste forsvarsminister Bjørn Arild Grams opplysninger om den nye forsvarsavtalen med USA. Han ville bidra med god informasjon og påstår at den vil styrke vår sikkerhet. Dette er en avtale som den forrige regjeringen, gjennom Ine Marie Eriksen Søreide, har laget sammen med USA. Etter ønske fra USA. Når jeg leste innlegget til Gram, fikk jeg egentlig en følelse av beroligelse, det høres ut som at alt var godt ivaretatt. Nylig kom styreleder i juristkommisjonen (ICJ), Terje Einarsen, med en advarsel om at avtalen kan bli mer omfattende, og at dette er underkommunisert fra regjeringens side. Stortinget står dermed i fare for å vedta en ny forsvarsavtale med USA uten å være tilstrekkelig informert om konsekvensene. ICJ mener at Høyesterett må vurdere avtalen.

ICJ trekker frem fem aspekter som får frem en helt annen opplevelse enn den jeg fikk av å lese Gram sin versjon av avtalen. Oppsummert;
antallet amerikanske militærbaser kan bli utvidet i framtiden. Det er rart at dette ikke kobles til bevegelsesfriheten de får over hele det norske territoriet. Avtalen er uoppsigelig i ti år. Hvilke konsekvenser får dette? Det blir ikke problematisert at dette dreier seg om overføring av myndighet til USA og begrensning av norsk myndighet overfor en annen stat på norsk jord. Läs artikel

Finland ska in i Nato. Riksdagen godkände på tisdag regeringens förslag om medlemskap. Trots en maratondebatt dagen före var det många som ännu ville uttala sig för och emot Natomedlemskapet. Vänsterns motförslag röstades ner med stor majoritet, 188 mot 8.

Finlands väg mot ett Natomedlemskap har avancerat med snabba steg den senaste veckan, och nu kan presidenten sända iväg ansökan.[…]

Vänsterförbundets Markus Mustajärvi påminde om den allmänna värnpliktens betydelse för ett trovärdigt förslag. Men i Natoländerna är värnplikten ett undantag. Den finns bara i Grekland och Turkiet, kanske för att de har varit i militär konflikt. Därifrån är vägen kort till en avlönad yrkesarmé som är lättare att kommendera, men svårare att kontrollera än en folkarmé, sa Mustajärvi.

Han har tidigare krävt en folkomröstning om Nato och att Finland säger nej till utbildning av finländska stridspiloter för att transportera och avfyra kärnvapen. Dessutom vill han inte att utländska soldater eller kärnvapen ska transporteras till eller genom landet.

Markus Mustajärvi föreslog därför att Finland inte söker medlemskap utan förblir militärt alliansfritt. Endast utanför militärallianser har Finland en chans att hållas utanför storkrig. Partikamraten Johannes Yrttiaho gav sitt stöd till förslaget. Läs referatet

I en kolumn i New York Times meddelade president Joe Biden att USA kommer att skicka raketsystemet ”Himars” till Ukraina.

Vapnet har en räckvidd på 80 kilometer och ska hjälpa Ukraina ”att kämpa på slagfältet och vara i starkaste möjliga position vid förhandlingsbordet”, skriver Biden.

Från ryskt håll ser man ”extremt negativt” på den militära hjälpen.

Vice utrikesminister Sergej Ryabkov säger att risken för konfrontation mellan länderna kommer att öka och ifrågasätter USA:s löfte om att vapnen inte ska användas mot mål i Ryssland.

– Försöken att presentera det här beslutet som att det innehåller något element av ”återhållsamhet” är värdelösa, säger han till Ria Novosti. Läs artikel