Norwegian military vehicles take new transit corridor via Finnish Lapland, thebarentsobserver.com

Traditionally, Norwegian military vehicles sent for exercises in the northernmost region of Finnmark follow European highway E6 from and return to the large garrison at Setermoen and Bardufoss south of Tromsø.

That road, circling narrow fjords and over mountains, is vulnerable and easy to block. Like earlier this spring when a bridge collapsed over a flooded river in Kvænangen. Traffic was halted for almost a week.

On Thursday, a column of military vehicles en route home from the live-fire exercise Thunder Bolt tested a new route, not obvious to take advantage of previously; the road via Finland’s northwestern arm.

“This was a successful test of a new route to move military equipment in the north,” says spokesperson with the Norwegian Army, Rolf Ytterstad, to the Barents Observer.

The border crossing had a double symbolic message as it happened the same days as Stortinget, the Norwegian Parliament, voted overwhelmingly in support of Sweden and Finland to join NATO. […]

With Sweden and Finland joining NATO, the security landscape and military planners’ possibilities to chose different options when moving troops, vehicles and weapons in northernmost Europe will be way more diverse than with Norway as the only NATO-country inside the Arctic Circle in border areas to Russia. Läs artikel

Godkjenner utlevering av Julian Assange – krever at Huitfeldt kommer på banen, tv2.no

Stortingspolitiker Sofie Marhaug kaller utleveringenen rettspolitisk skandale, og ber Anniken Huitfeldt komme på banen. Utenriksminister kaller saken krevende.

Storbritannia godkjenner at Julian Assange skal utleveres til USA, hvor han er tiltalt for spionasje. Bakgrunnen er at WikiLeaks i 2010 publiserte en halv million lekkede dokumenter om USAs krigføring i Irak og Afghanistan og krever ham utlevert.

Etter flere ankerunder i det britiske rettssystemet havnet avgjørelsen til slutt hos britenes innenriksminister Priti Patel, som på fredag kunngjorde at utleveringen står fast.

Avgjørelsen vekker reaksjoner over hele verden, også her i Norge.

– Jeg synes det er helt hårreisende og et angrep på ytringsfriheten, som er et av de fundamentale prinsippene for ethvert demokrati, sier stortingsrepresentant Sofie Marhaug (R) til TV 2. Läs artikel

Veckans citat

”But there are others who feel that the desire to humiliate Putin and reinforce US global military dominance is short sighted and dangerous. It risks escalating, expanding, and prolonging the war in Ukraine. Expansion of NATO to Russia’s northern borders is a provocation that will only raise the stakes in the Ukraine war and make it more difficult for Putin to back down. It was a mistake to incorporate the former Warsaw Pact countries into NATO after the end of the Cold War, as many leading analysts and policymakers argued at the time, and it ultimately served to reinforce Russia’s sense of isolation and encirclement.”

Jagatbir Singh, generalmajor från First Post 17 juni

Nato är ingen hemförsäkring, gp.se

Lars Henriksson, skribent och metallarbetare

Minns ni ”subsidiaritetsprincipen”? I början av 90-talet hördes ordet ofta – inte sällan på skorrande halländska – och sades då betyda att allt inom EU skulle avgöras på lägsta ändamålsenliga nivå. Det mesta, som arbetsmarknad, försvar eller välfärd var därmed utom EU:s räckhåll och inget att oroa sig för.

Den som då hävdat att allmännyttans hyror eller organisering av post och järnväg skulle komma att styras av EU-direktiv hade dumförklarats. Att ordet försvunnit beror därför inte bara på att det är obegripligt byråkratspråk utan för att det skulle påminna oss om hur mycket av det som då sades i bästa fall var naivt, i värsta fall medvetet vilseledande.

Sättet att sälja in politik kommer för mig när nu en S-regering ånyo utnyttjar en kris för ett politiskt lappkast. NATO-medlemskap fullt ut, men absolut inga kärnvapen här. Fortsatt kamp för nedrustning, men först en massiv upprustning. Och så vidare. Att NATO-Sverige skulle bli kärnvapenfritt är ett påstående mot bättre vetande. När general Christopher Cavoli nyligen skulle godkännas av senaten som befälhavare för NATO i Europa beskrev han Gotland som ett ”osänkbart hangarskepp”. Tror någon att USA skulle avstå från att stationera sina mest kraftfulla vapen på denna perfekt placerade plattform? Läs artikel

Sverige får inte dras in i stormaktsspelet kring Arktis

Lars-Gunnar Liljestrand

Kapprustningen mellan Ryssland och USA i Arktis och på Nordkalotten fortsätter.

Nyligen meddelade Norra Flottans befälhavare amiral Aleksandr Moisejev att man återställer flygbasen Severomorsk-2 på Kolahalvön som stängdes 1998. Dessutom presenterades en plan för konstruktion av ytterligare två flygbaser samt upprustning av sju flygbaser i regionen.

Åtminstone en av baserna skall användas för långdistansbombplan och en för stridsflyg. Övriga baser antas komma att användas bland annat för helikoptrar och drönare.

USA har fått till stånd ett avtal med Norge om närmast oinskränkt amerikansk dispositionsrätt och suveränitet över tre flygbaser och en örlogsbas för att möta Rysslands upprustning i regionen.

Vi har tidigare kommenterat hur också Sverige redan genom att delta i övningar i norr riskerat att bli en medspelare i en kommande stormaktskonflikt i området.

Den säkerhetspolitiska situationen i regionen är inte i första hand en Nato-fråga.

Nato-medlemmarna i Östeuropa och Baltikum gick med alliansen för att få skydd mot Ryssland. Man befarade utifrån sina historiska erfarenheter ryskt angrepp och möjlig rysk ockupation. Detta har mycket lite med de ryska baserna i norr att göra.

Inte heller Sverige hotas av den ryska upprustningen på Kolahalvön.

Spänningen kring Nordkalotten är en fråga om konfrontationen mellan USA och Ryssland och rör båda stormakternas strategiska kärnvapen snarare än frågan om utvidgade intressesfärer som Putin har talat om i samband med Ukraina.

Läs mer

Mer samspill med britiske styrker, highnorthnews.com

[…] Under øvingsaktiviteten på Setermoen deltok Storbritannia med hær- og luftstyrker, og da var blant annet rundt 2500 soldater og 200 feltkjøretøy i sving.

Denne norsk-britisk samtreningen foregikk også innenfor rammen av Joint Expeditionary Force (JEF). Dette er en britiskledet flernasjonal hurtigreaksjonsstyrke med de nordiske og de baltiske landene, samt Nederland.

– For første gang på lenge var et mekanisert infanterikompani fra den britiske hæren med. I tillegg deltok britiske jagerfly, sier Ytterstad og fortsetter:

– Som en del av Storbritannias nye arktiske strategi, skal britiske styrker være mer til stede i nordområdene. Britisk marineinfanteri har trent i Troms i årevis, og nå vurderer den britiske hæren om den skal gjøre det samme, forteller Ytterstad. Läs artikel

Gram åpner for opplæring av ukrainske soldater i Norge, nettavisen.no

Nato ønsker å endre innretningen i det ukrainske forsvaret fra sovjetutstyr til moderne vestlige våpen av Nato-standard.

– Med det følger økt trenings- og opplæringsbehov. Vi har allerede bidratt med det. Donasjonen av artillerivognen skjedde i kombinasjon med opplæring av ukrainske soldater i Tyskland, hvor også norske soldater bidro. Det kan være aktuelt fremover også, sier forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) til NTB. Läs artikel

Er Russland fascistisk? nupi.no

Minna Holm , forsker

Det pågår flere steder en viktig debatt om hvorvidt Russland er fascistisk. Debatten er ikke helt ny: Anklagen har kommet med jevne mellomrom i USA siden 2004. I Russland har merkelappen blitt brukt av enkelte opposisjonelle. Invasjonen 24. februar har aktualisert spørsmålet: Er Russland fascistisk?

I faglig sammenheng er det et klart mindretall som argumenterer for det. Men i en kontekst hvor Russlands brutale krigføring i Ukraina har sjokkert mange, er det forståelig nok også en søken etter å finne en beskrivelse av regimet som rommer alvoret. ‘Autoritært’ og endog ‘diktatur’ virker for lett: Det gjelder tross alt mange stater, og mange av dem samarbeider vi med. Som beskrivelse for den ultimate ondskap, er fascisme det sterkeste kortet en har. Läs artikel

Finland should not wait for Sweden on NATO, says foreign committee chair, euractiv.com

Finland should not tie itself to Sweden while both countries wait for their NATO application process to proceed, the chair of the parliament’s foreign affairs committee, Jussi Halla-aho, said on Tuesday.

The comment by Halla-aho, a former chair of the nationalistic Finns Party and currently the chair of the foreign affairs committee, is the first break made by a prominent politician with the so-far unanimous alignment that the neighbouring countries should enter NATO at the same pace.

Finnish President Sauli Niinistö and Prime Minister Sanna Marin (SDP) have vowed to stick with the hand-in-hand principle.

Justifying his opinion, Halla-aho said that Finland and Sweden’s geopolitical and strategic situations continue to differ as, for example, Sweden does not have 1,300 kilometres of common border with Russia. According to him, Finland’s NATO membership decision must be based on its own security needs.

“This is easily forgotten when it is emphasised that connecting us is some sort of common destiny. Finland should not attach its arrangement to what Sweden is doing – even if it remains everyone’s wish that the countries would proceed towards the same direction and at the same pace,” Halla-aho told Finnish broadcaster YLE. Läs artikel

Ukraine war: Macron, Scholz and Draghi back EU candidate status for Ukraine, euronews.com

Ukraine should be given candidate status for European Union membership, Emmanuel Macron, Olaf Scholz and Mario Draghi affirmed on Thursday during a visit to Kyiv.

Granting the status to Ukraine is ”a strong, quick, expected gesture of hope and clarity that we want to send to Ukraine and its people,” the French leader said during a joint press conference following a meeting with the Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy in the late afternoon.

He stressed however that the status would be accompanied by a ”roadmap” that would include ”conditions”. Läs artikel

The leaders of France, Germany, and Italy arrived in Kyiv after a 10-hour train journey from south-east Poland for their first visit in the war-torn country – a delay that had drawn criticism at home and in eastern EU member states.

Kriget i Afghanistan – ny utredning, gamla direktiv

Lars-Gunnar Liljestrand

Regeringen har tillsatt en utredning, i form av en parlamentariskt sammansatt kommitté, av Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan 2002–2021. Tolv ledamöter skall ingå och ordförande blir Lennart Hjelmåker.

Den tidigare utredningen som presenterades 2017 rörde kriget 2002–2014.

Direktiven för den nya utredningen skiljer sig inte mycket från den tidigare, förutom att de nu också innefattar perioden 2015–2021 när Sverige ingick i den Nato-ledda RSM-styrkan som efterträdde Isaf-styrkan.

Både den förra och den nu tillsatta utredningen fick direktiv som begränsade möjligheterna att ta upp viktiga frågor som måste belysas.

Läs mer

ÖB vill vara tuff i Baltikum

Utgivarna

Kommer Sveriges militära styrkor efter ett eventuellt Nato-inträde att få en mer aggressiv prägel, det vill säga inriktas på anfall snarare än på försvar? Det tycks vara en stark förhoppning hos den svenska försvarsledningen och andra höga svenska militärer. Det skulle i praktiken innebära en ny upplaga av det komprometterade ”insatsförsvaret” (som var ett angreppskoncept), fastän med applicering på vårt närområde. Den traditionella defensiven får då överges till förmån för hot och avskräckning.

Överbefälhavaren Micael Bydén fantiserar om att vi i med Sverige som Nato-stat ”kan vara mer offensiva, vi kan vara tuffare från början … för vi vet att där bakom kommer någon och fyller på”. Det är en originell strategi. Svensk trupp ska förläggas till våra grannländer – vi får tänka oss Baltikum (märk väl: till delar gammal svensk mark!); annan makt ska försvara Sverige. Har vi råd med sådana gester? Kan vi verkligen påräkna en automatisk ”påfyllnad”, och hur väl kommer den att behärska vårt svenska territorium? Detta är äventyrspolitik, det skapar inte säkerhet.

Läs mer