Månad: juli 2022

The European Commission said Russia can continue rail — but not road — transit of sanctioned goods to Kaliningrad as long as they don’t serve military purpose. […]

”This guidance confirms that the transit of sanctioned goods by road with Russian operators is not allowed under the EU measures. No such similar prohibition exists for rail transport,” the statement said.

The European Commission added, ”Member States are responsible for the implementation of sanctions. To ensure that they are implemented as effectively and consistently as possible, the Commission provides regular administrative guidance.” […]

The Lithuanian Ministry of Foreign Affairs said in a statement that it would adhere to the advice given by the European Commission. The statement noted that earlier policies blocking sanctioned goods were ”more acceptable.” ”Kaliningrad transit rules may create an unjustified impression that the transatlantic community is softening its position and sanctions policy towards Russia,” Vilnius said. Läs artikel

The European Commission has today published further guidance to Member States on the transit of goods from Russia. This is part of regular technical exchanges on the practical implementation of EU restrictive measures, which have been unanimously imposed by the Council, in response to Russia’s war of aggression against Ukraine.

This guidance confirms that the transit of sanctioned goods by road with Russian operators is not allowed under the EU measures. No such similar prohibition exists for rail transport, without prejudice to Member States’ obligation to perform effective controls. Member States shall check whether transit volumes remain within the historical averages of the last 3 years, in particular reflecting the real demand for essential goods at the destination, and that there are no unusual flows or trade patterns that could give rise to circumvention. The transit of sanctioned military and dual use goods and technology is fully prohibited in any event – regardless of the mode of transport. Läs artikel

Yle Uutiset bad Justitieministeriet om alla utlämningsbeslut och högsta domstolens utlåtanden från år 2016 fram till juli 2022. Allt som allt har 10 ärenden avgjorts. Justitieministeriet kommenterar inte oavgjorda ärenden.

Utlämningarna till Turkiet har varit aktuella sedan Turkiet valde att försena Finlands och Sveriges process att bli medlemmar i Nato. Turkiet beskyllde Finland och Sverige för att skydda terrorister. […]

Outi Korhonen, som är professor i internationell rätt vid Åbo Universitet, bedömer att fall som redan är avgjorda inte kommer att behandlas igen. Enligt Korhonen skulle det kräva en större mängd nya bevis.

– Vår tolkning av lagen kan ju inte ändra på grund av politiska orsaker. Det skulle behövas nya juridiska och objektiva motiveringar, säger Korhonen.

Korhonen anser att det är beklagligt att Turkiet, Finland och Sverige i trepartsdokumentet kom överens om att ha diplomatisk kontakt angående utlämningsärendena. Det gäller speciellt utbytet av underrättelseinformation.

Korhonen frågar sig hur mycket mer utbyte av information som kommer att ske och om det kommer leda till nya bevis som kan ändra på de redan avgjorda fallen. Läs artikel

Spesialsoldater fra Storbritannia drepte gjentatte ganger internerte og ubevæpnede menn under mistenkelige omstendigheter i Afghanistan, ifølge BBC.

Det har BBC avdekket gjennom militærrapporter fra Storbritannias Special Air Service Regiment (SAS). Rapportene tyder på at spesialstyrkene ulovlig har drept 54 mennesker på et seks måneder langt oppdrag i Afghanistan.

Interne eposter viser også at flere høytstående offiserer var klar over bekymringen for ulovlige drap, deriblant den tidligere SAS-sjefen Mark Carleton-Smith, men at de unnlot å rapportere det til tross for en juridisk forpliktelse til å gjøre det.

Personer som tjenestegjorde i SAS-skvadronen sier til BBC at de så spesialstyrker drepe ubevæpnede mennesker under et nattangrep, og at de plantet våpen på åstedet for å rettferdiggjøre det. Videre hevdes det at soldater i spesialstyrken konkurrerte med hverandre om å drepe flest mennesker. Läs artikel

NATO’s new Strategic Concept (SC) that was published at the Madrid Summit in June 2022 will be seen as a landmark document that sets the direction of travel for the Alliance in an “age of strategic competition” . Yet, the Strategic Concept tells only half the story of the awakening of NATO’s European allies. […]

Driven by the war in Ukraine, the centrepiece of the Strategic Concept is a new rapid response force of 300,000 troops which replaces the existing ‘enhanced’ but not very big (or loved) NATO Response Force. At the insistence of the overstretched Americans, this force will be mainly European and kept on ‘high alert’ with much of it deployed to NATO’s eastern and south-eastern flank. The accession of Finland and Sweden to the Alliance will mean that this new central pillar of NATO’s conventional force deterrence could also be deployed to NATO’s expanding northern flank.

A force of that size would normally mean that with rotation there would always be a force of some 100,000 troops kept at high readiness, which will be extremely expensive for NATO’s European allies, since they are grappling with high inflation and post-COVID-19 economies. A standard NATO brigade is normally between 3,200 and 5,500 troops strong. A NATO force of 300,000 personnel will include around 100,000 air and naval personnel. A land force of around 200,000 troops would thus need  fifty to sixty European rapid reaction brigades together with all the necessary resources for them to do their respective jobs. There are at best between twenty to thirty such brigades today and some concerns have already been expressed by some Allies that they will be simply unable to meet such a demand. Läs artikel

Köpet av det tyska energibolaget Uniper kan i värsta fall bli en ytterst dyr affär för Fortum varnar Peter Lund. Om tyska staten går in för att köpa Uniper för en struntsumma kan Fortum förlora drygt 14 miljarder euro.

Fortum blev majoritetsägare i Uniper för några år efter en investering på drygt 6 miljarder euro. På grund av Unipers ekonomiska problem har Fortum i våras lånat 8 miljarder till sitt tyska dotterbolag. I värsta fall kan Fortum gå miste om alla investeringar i det tyska energibolaget, säger Peter Lund som är professor vid Aalto-universitetet.

– Vi kan säga att Fortum aldrig förr har varit i en så här stor kris. Det är inte bara fråga om miljoner, utan tiotals miljarder.

Frågan är i det här skedet hur stora förlusterna blir, inte om att förhindra förluster. Enligt Peter Lund kan Fortum sluta drömma om att få tillbaka sina pengar. Eftersom den finländska staten äger 51 procent av Fortum är det i förlängningen de finländska skattebetalarna som förlorar hälften av dessa 14 miljarder om det värsta möjliga scenariet förverkligas.

– Det är bort från statens investeringar i till exempel social- och hälsovård. Vi kan tänka oss att hälften av de här pengarna tillhör oss, säger Lund. Läs artikel

Ukraine has become an associate member of the Multilateral Interoperability Program (MIP), which coordinates technological cooperation of the armies of NATO member states, Ukrainian Defense Minister Oleksiy Reznikov said on Tuesday.

”Ukraine has strong IT (Information Technology) potential and it is a worthy NATO ally. I am sure that we will bring our expertise to the development of collective security,” Reznikov was quoted as saying by the Defense Ministry’s press service.

According to the ministry, the associate membership in the MIP gives Ukraine a right to join the development and introduction of key NATO standards related to the interaction of combat control systems and related practices.

The MIP is a program of technological cooperation between the Armed Forces of NATO member states, which was established at the level of national developers of combat control information systems and aims to achieve interoperability of national C2IS systems. Läs artikel

Utrikesministeriet har skickat diplomatiska noter till signatärmakterna till 1921-års konvention om Ålands icke-befästande och neutralisering och 1940-års fördrag om Åland via signatärmakternas ambassader.

I noterna konstateras att Finlands Nato-medlemskap inte står i konflikt med de internationella åtaganden om demilitariseringen och neutraliseringen som Finland är förbundna av.

-Det är utmärkt att utrikesministeriet åter igen, den här gången genom diplomatiska noter, bekräftar att demilitariseringen och neutraliseringen fortsättningsvis gäller. Jag är mycket nöjd över det nära samarbetet vi har haft med Republikens President Sauli Niinistö och med utrikesminister Pekka Haavisto när det kommer till att bekräfta demilitariseringens och neutraliseringens fortsatta giltighet och betydelse, säger lantrådet Veronica Thörnroos i ett pressmeddelande från landskapet om noterna. Läs artikel

Anm: Signatärmakterna är Finland, Sverige, Estland, Lettland, Polen, Tyskland, Danmark, Storbritannien (och Irland), Frankrike samt Italien. (Wikipedia)

År 1940 undertecknades också ett avtal mellan Finland och Sovjetunionen om Åland. (https://kkrva.se/aland-en-traknut/)

Utgivarna

More than 70 members of the German parliament from four political parties have called on U.S. President Joe Biden and the British government to stop the impending deportation of Wikileaks founder Julian Assange from the UK to the US to face espionage charges.

“Journalists must not be persecuted or punished for their work anywhere in the world,” the Bundestag deputies wrote in an open letter. “In the interest of press freedom as well as for humanitarian reasons in view of his poor state of health, Julian Assange must be released without delay.” Läs artikel

Leaders of the North Atlantic Treaty Organization last month rallied around a new slogan for Ukraine: “As long as it takes.” When a reporter asked President Biden to explain what that means, he said: “As long as it takes so Russia cannot, in fact, defeat Ukraine and move beyond Ukraine.” Note what he didn’t say: as long as it takes for Ukraine to win.

The West’s strategy is to give the Ukrainians enough military aid to defend against Russian advances, and to counter Vladimir Putin’s belief that he can win on the ground or wait out the Alliance until it runs out of gas, wheat or patience—in other words, to wait Mr. Putin out. The likely result will be a prolonged and bloody stalemate reminiscent of the Western Front of 1915. Läs artikel