Remissvar Skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer, svensktnaringsliv.se

Svenskt Näringsliv ser med oro på förslaget om att införa detta instrument. Vi förstår den bakomliggande orsaken och behovet av att stärka EU:s möjligheter att ”försvara sig” i en värld där inte alla länder spelar efter spelreglerna. Vi är därmed inte direkt emot förslaget men ser flera frågetecken och orosmoln och skulle vilja begränsa förslaget på flera sätt. […]

Vi ser en värld där handels och säkerhetspolitik flyter samman, och ser detta huvudsakligen som en negativ utveckling. Utvecklingen innebär att företagen och deras affärer i högre grad blir spelbrickor i ett större geopolitiskt spel där olika handelsrestriktioner införs för att skada sina antagonister och där detta fördyrar, försvårar eller rent av stänger handelsmöjligheter. Det är inte protektionism i traditionell bemärkelse utan snarare att säkerhetshänsyn väger tyngre än handelsintressen.

Samtidigt har vi full förståelse för, och ger vårt helhjärtade stöd till, ekonomiska sanktioner när de införs som i rådande läge gentemot Ryssland. Detta förslag innebär dock att den typer av sanktioner kan komma att användas oftare än idag, för mindre problem än idag.

EU-kommissionen skulle troligen helst inte vilja ha ett instrument som detta, i en multilateral världsordning med ett fungerande WTO och med lägre konfrontationsnivå än idag skulle det inte behövas. Men nu är vi inte där längre och i det läget har kommissionen uppenbarligen gjort bedömningen att ett instrument av detta slag behövs. Vi gör samma grundbedömning, EU måste kunna försvara sig mot handelspolitiska aggressioner i de fall som WTO och andra internationella fora inte fungerar som avsett.

Att slå mot ett lands företag kan vara ett sätt att utöva påtryckningar. Det är därför viktigt att instrumentet även kan hantera situationer där företag straffas av en trejdelandsregim för att de följer EU:s lagstiftning. Tredje land ska inte kunna agera mot europeiska företag bara för att de exempelvis följer framtida due diligence lagstiftning. Läs remissvaret

 

 

Erdogan: Tre personer på min lista redan utlämnade, expressen.se

”Tre eller fyra” personer från Turkiets lista på 73 personer som landet vill ha utlämnade från Sverige har redan utvisats. Det säger landets president Recep Tayyip Erdogan, enligt BBC.

Detta bekräftas delvis av svenska Justitiedepartementet, som dock tillägger att beslut om att utlämna tre personer till Turkiet togs innan Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. […]

Erdogans uppgifter bekräftas delvis av justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, via en presstalesperson. Det rör sig om tre av 16 ansökningar om utlämning till Turkiet som Sverige hanterat mellan 2019 och 2022 som har bifallits, meddelar Morgan Johanssons presstalesperson Sofie Rudh.

Samtliga tre beslut om bifall har tagits före den svenska Nato-ansökan, enligt Rudh. Gällande resterande 13 ansökningar om utlämning till Turkiet har de avslagits. ”Hur många utlämningsärenden som för närvarande är pågående är omgärdat av sekretess, varför regeringen är förhindrad att besvara denna fråga”, skriver Sofie Rudh i ett mejl till Expressen. Läs artikel

Finland går Nato tillmötes fulIt ut. Så även Sverige?

Utgivarna

Nedan redovisar vi Finlands Letter of Intent (LOI) som tillställts Nato i samband med förhandlingarna om medlemskap.

Sverige  tillställde Nato ett motsvarande LOI den 5 juli. Finland har offentliggjort sitt LOI på utrikesministeriets hemsida. Sveriges LOI har inte offentliggjorts men det är att förmoda att det i allt väsentligt överensstämmer med det finska. Vi har begärt att få ut handlingen från Utrikesdeparementet.

Av särskilt intresse i den finska handlingen är bland annat följande:

LETTER OF INTENT

Excellency, Following the Accession Talks conducted on 4th July 2022 between delegations representing the Republic of Finland and NATO.

I would like to confirm to you my Government’s interest in receiving an invitation for the Republic of Finland to accede to the North Atlantic Treaty of 1949.

In this regard, I confirm the Republic of Finland’s willingness to accept in full all obligations and commitments of the North Atlantic Treaty.

I would also like to confirm the Republic of Finland’s willingness to meet the requirements of NATO membership as laid out in the 1995 Study on NATO Enlargement, and to meet all other political and legal commitments of the Alliance, including with regard to third countries.

The Republic of Finland will respect the obligations and positions explained during the recent Accession Talks.

The Republic of Finland is committed to accede to the legal agreements and protocols requiring an invitation by the present Member States of the Alliance; as well as to the other legal instruments required for functioning properly within the Alliance.

The Republic of Finland accepts NATO’s approach to security and defence, including the essential role of nuclear weapons, intends to participate fully in NATO’s military structure and collective defence planning processes, and is willing to commit forces and capabilities for the full range of Alliance missions.

The Republic of Finland undertakes to allocate sufficient budget resources for the implementation of its commitments upon accession to the Alliance, to contribute to the Civil Budget, the Military Budget, and the NATO Security Investment Programme, on the basis of the modalities discussed during the Accession Talks and at a cost share of 0.9057 %.

Läs mer

Nya turkiska krav på utlämning, gp.se

Turkiet har i ett brev till Sveriges regering förnyat kraven på att påstådda terrorister utlämnas till landet, rapporterar turkiska medier.
– Vad jag vet har det inte inkommit något, säger statsminister Magdalena Andersson (S) till TT. […]

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har i sin tur flera gånger hävdat att begäran gäller sammanlagt 73 personer. Statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Ann Linde (S) har dock sagt sig vara ovetande om en ny, längre lista. Läs artikel

 

Utlämning för brott, regeringen.se

Utlämning handlar om samarbete mellan – främst – stater för att möjliggöra såväl lagföring som verkställighet av domar.

Utlämning aktualiseras då en stat begär att en misstänkt, tilltalad eller dömd person som befinner sig utanför dess territorium ska överlämnas för att ställas inför domstol eller verkställa ett straff. Sverige har av tradition inte krävt avtal med den andra staten för att medge utlämning. En del stater kräver emellertid att det finns ett avtal för att kunna utlämna.

Inom EU har utlämningsförfarandet som huvudregel ersatts av överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder. Inom Norden har utlämningsförfarandet ersatts av överlämnande enligt en nordisk arresteringsorder. Särskilda regler gäller för samarbetet med internationella domstolar för brott mot internationell humanitär rätt.

Lagen (1957:668) om utlämning för brott reglerar villkoren för och förfarandet vid utlämning från Sverige till en utomnordisk stat. Lagen är tillkommen i nära anslutning till det arbete inom Europarådet som ledde fram till 1957 års europeiska utlämningskonvention och lagen bygger i allt väsentligt på denna konvention. Till konventionen finns två tilläggsprotokoll från 1975 och från 1978. Utlämning regleras också i ytterligare konventioner, exempelvis Förenta nationernas (FN) konvention mot korruption från 2003, FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet från 2000 samt FN:s konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen från 1988. Läs dokumentet

The Trilateral Agreement between Turkey, Finland and Sweden and the Silence of Human Rights: The Need to Apply the MoU in Light of Human Rights and Refugee Law Protections,eiltalk.org

Andrea Maria Pelliconi, PhD candidate in Law at City, University of London

On 28 June, 2022, leaders of Turkey, Finland and Sweden met in Madrid to agree on a trilateral agreement that paves the way for Finland and Sweden’s NATO membership. The Memorandum of Understanding (MoU) that resulted from the meeting contains concrete commitments by Finland and Sweden to cooperate with Turkey in the fields of counter-terrorism, organised crime and threats to national security. The commitments, as outlined in the MoU, include adopting new national regulatory frameworks for arms exports, supporting Turkey’s involvement in the initiatives of the European Union’s Common Security and Defence Policy, including the PESCO Project on Military Mobility, fighting ‘disinformation’, and judicial cooperation in matters of counter-terrorism, in particular regarding groups or individuals affiliated to the outlawed Kurdistan Workers’ Party or Partiya Karkerên Kurdistan (PKK). This post will focus on this last point, and will highlight some critical aspects of the MoU where it fails to make any reference to human rights and refugee law safeguards when considering deportation or extradition requests. Läs artikel

Kommentar: Forsvaret planlegger å gå i den samme fellen som i 1940 – akkurat slik Russland ønsker seg, stratagem.no

Sebastian Langvad, kaptein i Hæren

Internt i Forsvaret debatterer offiserer hett hvordan vi skal sloss for å forsvare Norge. En konservativ fløy forankret i etaten mener at vårt beste svar er å forsterke forsvarskonsepter fra forrige århundre. De konseptene legger i stor grad vekt på tunge våpensystemer og direkte konfrontasjon med fienden. Mindre faggrupper og enkeltindivider erkjenner imidlertid i økende grad at det finnes alternativer som vil gi landet langt bedre forsvarsevne. Både synspunktene og argumentene er stort sett ukjente i befolkningen for øvrig. […]

Ukraina er for tiden inne i sin fjerde måned med forsvarskrig mot Russland. Der blir sentrale trekk ved et alternativt forsvarskonsept daglig validert på slagmarken. Det finnes ingen lobby-gruppe i Ukraina som prøver å skjule den faktiske verdien av stridsvogner, jagerfly og store overflateskip. Videoer og nyheter om deres eventuelle suksess holdes ikke tilbake. Det eneste som betyr noe for Ukraina er det som fungerer i deres innbitte forsvarskamp.

Der er trenden klar:

  • På land er den store svøpen for russerne det vedvarende presset fra små grupper skjulte soldater som angriper med panservernmissiler, enkle droner og presis artilleriild fra langt hold.
  • I luften bidrar droner med både bekjempning og etterretning, mens russiske fly primært skytes ned av luftvern.
  • Langs kysten erfarer ukrainerne at det ikke tilfører noen verdi å ha beslutningstakere flytende på kjøl på stolte flaggskip. De hindrer i stedet russisk landsetting med en overlappende kombinasjon av antiskipsmissiler fra land og ubemannede fartøy for varsling og målfatning.

Vi skylder ukrainerne – og den norske befolkningen – å ta innover oss disse dyrekjøpte lærdommene. Også våre egne historiske erfaringer peker i samme retning, om enn fordi vi feilet og betalte prisen. Läs artikel

Duma speaker instructs Foreign Affairs Committee to review Barents Sea delimitation treaty, thebarentsobserver.com

Speaker of Russia’s Parliament, Vyacheslav Volodin, wants a study on possible options of denouncing the 2010 Treaty with Norway concerning maritime delimitation and cooperation in the Barents Sea and the Arctic Ocean.

The issue was brought up during the plenary session of deputies by Communist Party member Mikhail Matveev, government-owned newspaper Rossiskya Gazeta reports.

“Today, we see how Norway prevents sending food and cargo to Svalbard,” Matveed said, pointing to the recent conflict where Russia insists to ship winter supplies from Murmansk to Barentsburg via mainland Norway instead of sailing it directly across the Barents Sea to the Russian settlement on the Norwegian Arctic archipelago.

The Communist Party was in 2010 highly dissatisfied with – and voted against ratification of – the delimitation agreement reached between the two countries prime ministers at the time; Jens Stoltenberg and Dmitry Medvedev. Läs artikel

Sverige och Finlands anslutningsprotokoll till Nato undertecknades i Nordatlantiska rådet, regeringen.se

Utrikesminister Ann Linde deltog vid sammanträde i Nordatlantiska rådet (NAC) den 5 juli 2022 i Natohögkvarteret i Bryssel där samtliga Natoländer undertecknade anslutningsprotokollen för Sverige och Finland. Undertecknandet innebär att alla Natoländer kan gå vidare och ratificera protokollen, vilket möjliggör svenskt och finskt medlemskap i Nato. När Natoländerna har ratificerat kan Sveriges anslutning underställas riksdagen för godkännande. Sverige och Finland får status som ansökarländer (invitees) fram till dess att anslutningsprotokollen ratificerats. Läs pressmeddelande

Underskrivet för Sverige i Nato, tn.se

Sverige och Finland är nu formellt ”inbjudna medlemmar” i Nato, sedan medlemsländernas ambassadörer undertecknat anslutningsprotokollet. Nu öppnas för ratificering i de 30 medlemsländerna.

Redan strax efter klockan 10 i dag kunde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ställa upp sig för fotografering med utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto och de 30 Natoländernas ambassadörer.

Då hade alla undertecknat de svenska och finländska anslutningsprotokollen, vilket nu ger de två länderna status som ”blivande medlemmar” – invitees, på Natoengelska.

– Det här är verkligen ett historiskt tillfälle för Finland, Sverige och Nato. Och för vår delade säkerhet, förklarade Stoltenberg vid mötesstarten.

Även Sverige och Finland fick säga några korta ord vid inledningen.

– Tillsammans blir vi starkare, konstaterade Haavisto bland annat.

– Vi är oerhört tacksamma för allt det starka stöd som vår ansökan fått från medlemmarna, sade Linde.

Därmed banas nu väg för den ratificeringsprocess då samtliga Natoländer ska godkänna anslutningen även på hemmaplan, i de olika parlamenten. Först när det är gjort, och anslutningsprotokollet arkiverats på rätt ställe i Washington, blir Sverige och Finland fullständiga medlemmar i militäralliansen. Läs artikel

Lettland återinför allmän värnplikt, gp.se

Lettland återinför obligatorisk militärtjänst med anledning av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Det nuvarande militära systemet i Lettland har nått sin gräns. Samtidigt har vi ingen anledning att tro att Ryssland kommer att ändra sitt beteende, säger försvarsminister Artis Pabriks på en pressträff på tisdagen.

Allmän värnplikt avskaffades några år efter att Lettland anslutit till försvarsalliansen Nato. Sedan 2007 har landets militär i stället bestått av yrkessoldater och ett frivilligt hemvärn.

Lettland, som gränsar till både Belarus och Ryssland, har i nuläget bara 7 500 aktiva soldater.

Enligt Pabriks återinförs värnplikten nästa år och den gäller män. Det kommer att finnas många olika alternativ för att genomföra sin tjänstgöring. Läs artikel

ÖB om kraven från Nato: ”Alla måste leverera, annars misslyckas vi”, dn.se

Vilken roll spelade Micael Bydén för Sveriges ja?

Den åttonde april, drygt en månad före Finlands officiella besked, gav han regeringen ett så kallat ”militärt råd”. Han hade kallats till ett möte för att ge det militärstrategiska perspektivet.

– Här kunde jag vara väldigt tydlig. När jag tar min utgångspunkt från vårt huvuduppdrag, att möta ett väpnat angrepp ensamma eller tillsammans med andra, då är det helt rätt att ansöka om Natomedlemskap.

Exakt hur Sveriges medlemskap ska se ut är för tidigt att svara på, enligt ÖB. Men vi måste vara redo att i högre utsträckning delta i operationer, insatser och övningar. På medlemsmötet i Madrid nyligen beslutade alliansen att utöka antalet soldater.

Kan det bli aktuellt att vi skickar svenska soldater till Baltikum?

– Det är ett väldigt tydligt exempel. Det är ingen självklarhet och inte beslutat, men det ligger rätt naturligt just nu. Det som heter Enhanced forward presence, eller Forward presence. För oss i den här regionen är ju Baltikum väldigt tydligt. Vi har också ett väldigt nära samarbete med Finland, det kanske ska innebära någonting mer i förlängningen. […]

Den som behärskar Gotland har ett gynnsamt läge. Samtidigt finns andra delar av landet som måste prioriteras, enligt ÖB. Han räknar upp flera områden: högst upp i norr mot Nordkalotten, Norska havet och Arktis. Storstockholmsområdet med statsledningen. Västkusten med hamnar som förser hela Skandinavien med förnödenheter. Basområden i södra Sverige. Läs artikel