Månad: augusti 2022

The US Secretary of State Antony Blinken at a press availability at the State Department on Wednesday made the dramatic announcement that he intends to speak to his Russian counterpart Sergey Lavrov “in the coming days … for the first time since the war began” in Ukraine on February 24. 

Interestingly, he gave an alibi that harks back to the Soviet era — prisoner exchange. 

The US is offering a swap of a Russian entrepreneur Viktor Bout, who was arrested in Thailand in 2008 on a US warrant and later convicted to 25 years in prison on charges of weapons trafficking, in exchange for Brittney Griner, a basketball star who has been detained at Moscow airport on drug charges and, importantly, Paul Whelan, an ex-US Marine, who was arrested in Russia in 2018 and sentenced to 16 years in prison two years later on charges of espionage. […]

Indeed, the war has spun out of US algorithm. As Hungarian PM Orban pointed out last week, anti-Russian sanctions “have not shaken Moscow,” but Europe has already lost four governments and is in an economic and political crisis. 

Russia is paying back to the US and NATO in the same coin that the latter did when they dismembered Yugoslavia. The NATO’s war in Yugoslavia came at a time when Russia was weak and it helplessly watched the West carving up a fellow Slavic country. 

Russia will not be deterred now, as it is already past the mid-stream. Blinken noted frantically, “I think it’s very important now that we see what Russia’s next plan is – that is, the annexation of more Ukrainian territory – that the Russians, Foreign Minister Lavrov, hear directly from me on behalf of the United States that we see what they’re doing, we know what they’re doing, and we will never accept it. It will never be legitimised.  There will always be consequences if that’s what they do and that’s what they try to sustain.” 

However, the paradox is, the initiative still lies with the US. Russian army will move deeper into Ukraine in proportion to the US’ supply of advanced weapons with long reach into Russian territory. But Moscow is interested only so that Russian territory is safe from any attack from Ukraine. Läs artikel

Former Sen. Max Baucus, a Democrat from Montana who served as ambassador to China under former President Obama, called House Speaker Nancy Pelosi’s (D-Calif.) Taiwan visit Tuesday a “provocation,” adding it made President Biden look “weak.”

Baucus in an interview Tuesday evening with CNN’s Jake Tapper repeatedly warned the trip by Pelosi was edging the U.S. closer to recognizing Taiwan as an independent nation — which the longtime senator suggested would be a disaster. “This is a provocation because the Chinese government is very opposed to this,” said Baucus, who served as ambassador to China from 2014 to 2017.

He said Pelosi’s visit was much more important than a visit by a random member of the House. […]

“Don’t forget, too, Speaker Pelosi — it’s a free pass for her. She’s not the president. She doesn’t have to worry about conducting foreign policy worldwide. She’s a member of Congress. She doesn’t have to worry about it,” Baucus said. “She does a little but not much. So poor Joe Biden, he looks weak because he either told her not to go and he looks weak to the Chinese guys, or he’s weak because he told her not to go and she went anyway.” Läs artikel

Utrikesminister Ann Linde (S):

Markus Wiechel (SD) har frågat mig hur jag motiverar de extra kostnader som har uppstått för den svenska representation i Taiwan och, om kostnaderna ökat, om man kan förvänta sig att jag agerar för att minska dem. Vidare har Markus Wiechel frågat mig hur jag kan motivera att Sverige som enda EU-land minskat den svenska representationen i Taiwan samtidigt som andra har kommit att öka den, och hur detta rimmar med den så kallade demokratioffensiven. Jag besvarar frågorna samlat. […]

Regeringen ser ett stort värde i att ha utbyten och samarbeta med välutvecklade demokratier som Taiwan, som delar en gemensam övertygelse om vikten av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Den nuvarande ordningen för Sveriges närvaro i Taipei har varit tillfällig, av anledningar som jag tidigare anfört i Riksdagen. Målsättningen är att återgå till den tidigare ordningen för vår närvaro i Taipei. Läs svaret

Läs även kommentar i inlägget nedan på denna sajt om Taiwanfrågan.

Att Sverige nu ansökt om medlemskap i Nato är fullt förenligt med arbetet för en fredligare och säkrare värld. Det skriver utrikes­minister Ann Linde inför deltagandet i en nedrustnings­konferens i New York. […]

Att Sverige nu ansökt om medlemskap i Nato är fullt förenligt med arbetet för en fredligare och säkrare värld. Vårt engagemang för kärnvapen­nedrustning, icke­spridning och rustnings­kontroll fortsätter. Flera av Natos medlemmar, däribland Kanada, Norge och Tyskland, har visat att det går att bedriva ett aktivt nedrustnings­arbete och samtidigt vara en del av försvars­alliansen. Natos grundläggande syfte är att bevara freden och förhindra aggression. Så länge kärnvapen existerar kommer Nato att förbli en kärnvapen­allians. Natos mål är en säkrare värld för alla och alliansen strävar efter att skapa förutsättningar för en kärnvapenfri värld. Läs artikel

Kommentar:

I Sveriges Letter of Intent (LOI) som är avsiktsförklaringen från regeringen om att söka medlemskap i Nato finns inga förbehåll om att vi skall stå utanför Natos kärnvapenstrategi vilket vi tidigare kommenterat:

”Ett spörsmål som berörts under den stympade och förkvävda  svenska diskussionen om Nato är frågan om utländska baser och placering av kärnvapen här i landet, där det från statsledningens sida förklarats att ingetdera är aktuellt. Man vill gärna tro att det är allvarligt menat. Något stöd för en sådan linje finns emellertid inte att hämta i Sveriges LOI, som ograverat ställer sig bakom Natos kärnvapenstrategi och inte gör förbehåll för utländska baser. Därmed är saken öppen men inte avgjord. Det kommer att bli en central uppgift för de nationella krafterna i vårt land att se till att dessa förklaringar infrias.” Utgivarna

Russland og Ukraina skylder på hverandre for angrepet, som skal ha kostet 52 ukrainske krigsfanger livet. Nyheten om at Russland vil invitere eksterne granskere til å se på saken kommer fra det statlige nyhetsbyrået Tass.

Gjennom et langt liv i det norske forsvaret som ubåt-sjef og admiral i Marinen til en avslutning helt på toppen, som forsvarssjef, er Haakon Bruun-Hanssen (62) i dag kun sjef for forefallende arbeid på huset og gartnerarbeid i hagen. […]

– Du har lang erfaring med å pleie faglig omgang med høytstående russiske militære. Kom det som en overraskelse på deg at president Putin ga ordre om en invasjon av Ukraina 24. februar i år?

– Hvis vi legger til grunn et historisk perspektiv, gitt den kjennskapen jeg hadde til russiske kolleger, var det ikke overraskende at Russland på et eller annet tidspunkt kom til bruke makt. Jeg fikk et klart inntrykk av at Russland følte seg sviktet av Vesten i tiden etter Sovjetunionens fall, og at de mente at Russland ikke fikk den anerkjennelsen og den støtten fra Vesten som de hadde forventet, minnes Bruun-Hanssen fra sine besøk i hos den mektige naboen i øst, og samtalene han hadde med høytstående offiserer i den russiske hæren.

– Det er et godt stykke fra å være skuffet over Vesten på 1990-tallet, til å sette i gang det ragnaroket vi ser utspille seg i Ukraina i 2022? […]

Han mener at andre nasjoner ikke var nok oppmerksomme på det som skjedde i Øst-Europa og det som foregikk på russisk side.

– Igjen om vi går tilbake i historien og tar fram alle uttalelsene som Putin kom med, så burde man ha forstått at Putin aldri ville akseptere en ukrainsk kobling til Vesten. Det var for nært Russland og for nært den måten russerne tenker på, og målsetningen om at man til enhver tid skal ha en buffersone mot Vesten. Presidenten og de russiske generalene stoler ikke på Vesten.

– Deres egen historie forteller dem at de alltid blir angrepet fra vest. Ja, det er lenge siden, men jeg har selv vært i Moskva på Seierens dag, 9. mai, og opplevd hvordan historien er solid plantet i lederskapet og hos vanlige russere. De legger stor vekt på fortiden. Historien har en langt større betydning hos dem, enn vår historie har for oss, sier Haakon Bruun-Hansen. Läs intervjun

 […] Alt går litt siga, siga, som det heter her, når gradestokken viser 35 grader i skyggen. Sakte, sakte. Rolig, rolig.

Kanskje det er forklaringen på at grekerne har tatt de sedvanlige sabelraslingene fra tyrkerne denne sommeren med stoisk ro. «Ny morsom artikkel fra en tyrkisk avis», het det i en lokalavis her i Chania for noen uker siden. Den refererer til uttalelser fra en tidligere høytstående ansatt i forsvarsdepartementet til TV-kanalen TRT Haber som hevder at tre fjerdedeler av Kreta egentlig tilhører Tyrkia og er ulovlig okkupert av Hellas.

Artikkelen kom bare dager etter at president Erdogans fremste støttespiller, leder Devlet Bahçeli for det høyreorienterte partiet MHP, poserte foran et kart der mange av øyene i Egeerhavet, som Rhodos, Lesvos og Chios, er markert som tyrkiske. «En feberdrøm fra ekstremister eller Tyrkias offisielle politikk?» spurte den greske statsministeren på Twitter. Godt spørsmål. Muligens er svaret begge deler. Läs artikel

Russian President Vladimir Putin has signed a decree approving an updated maritime doctrine that outlines the country’s coastal borders and lists NATO and the United States as Russia’s main threats.

The decree, signed during Navy Day celebrations in St. Petersburg on July 31, goes into effect immediately.

The doctrine cited the activities and potential growth of the Western NATO military alliance, the United States’ alleged desire to dominate the seas, and alleged claims on Russia’s territory by a number of foreign states as the primary threats to the country’s security.

It also said that Moscow aims to boost its exploration and mineral exploitation of the Arctic, and to increase the potential of Russia’s northern and Pacific fleets. It singled out the strategic importance of Russia’s recent efforts to develop its 5,600-kilometer Northern Sea Route — which allows container ships and other large vessels to travel along Russia’s Arctic coast from Novaya Zemlya to the Bering Strait — safe and competitive and free of ice year-round. Läs artikel

Despite its alarming rhetoric, Russia’s reticence to use nuclear weapons thus far suggests that the threshold for nuclear use remains somewhat high. Economic sanctions are significantly harming the Russian economy. Ukraine has killed tens of thousands of Russian soldiers with transparent support from NATO countries. Finland and Sweden have abandoned neutrality by applying for NATO membership. Ukrainian president Volodymyr Zelenskyy remains in power and Ukraine is regaining some lost territory. Yet, despite these setbacks, Russia has not yet shown clear signs of preparing its nuclear forces for military applications.

The concern for analyzing the future trajectory of the war, however, is that analysts have become overly confident in crisis stability and the controllability of escalation. Even if the West and Ukraine do not cross what appear to be Russia’s red lines, the simple act of approaching those thresholds can create the conditions that increase the likelihood of accidental or unauthorized nuclear use and encourage preemptive strikes against a mobilizing Russian nuclear arsenal. Läs artikel