Fyrdelad historieserie om relationen mellan Nazityskland och Finland på 1930- och 1940-talen. Serien klarlägger hur den nära relationen mellan Finland och Tyskland föddes och utvecklades och vad man i Finland visste om holocausten, det vill säga folkmordet på judar, när länderna förde krig tillsammans. Med hjälp av arkiv och expertintervjuer undersöks hur nära relationer finländare hade till Nazitysklands ledare. (Yle, 2022.) Se filmen.
Månad: augusti 2022
Nato begränsar rörelsefriheten, hbl.fi
Finlands ansökan om medlemskap i Nato har begränsat vår utrikespolitiska rörelsefrihet, precis som under VSB-paktens tid. Då var det otänkbart att bevilja asyl åt en flykting från Sovjet, nu får vi inte ge asyl åt någon turkisk medborgare. Skyldigheten att lyda husbondens röst kan ibland ta sig rent bisarra former.
Under den pågående uppföljningskonferensen för icke-spridningsavtalet ville en stor grupp kärnvapenfria stater avge ett utlåtande om de förödande humanitära konsekvenserna av ett kärnvapenkrig. Motsvarande uttalande med så gott som samma ordalydelse avgavs under föregående uppföljningskonferens 2015, och stöddes då av bland annat Finland, Sverige och flera Natoländer.
Men denna gång visade Nato rött ljus för formuleringen (identisk med den från 2015) att kärnvapen inte får användas igen, under inga omständigheter (”under no circumstances”). Dessa tre ord kunde inte godkännas, och därför stödde inget Natoland, och inte heller Finland och Sverige, uttalandet. Nato vill som känt förbehålla sig rätten till ett första slag med kärnvapen. Läs artikel
800 svenskar under finskt kommando i norra Finland, forsvarsmakten.se
På plats i finska Lappland kommer finska och svenska arméförband öva tillsammans under kommande vecka. Totalt cirka 800 svenska soldater ställs under finskt kommando tillsammans med drygt 1 300 finska soldater.
– När man väl befinner sig i trakten av Rovaniemi påminns man om den svenska frivilligkårens historia och de frivilliga som här stred under finska vinterkriget. Att följa i deras fotspår leder till eftertanke, säger överstelöjtnant Bengt Fransson som är del av övningsledningen. Läs pressmeddelande
Marina övningar i Hanöbukten, forsvarsmakten.se
Samtidigt som minröjningsfartygen övar och röjer skarpa minor utanför Göteborg, börjar en luftförsvars- och ytstridsövning i Hanöbukten. Korvetter, patrullfartyg, helikoptrar, logistikförband och stridsflyg kommer under sju dygn att öva på att bekämpa en motståndare till sjöss.
– Övningen har två fokus. Det ena är att träna på att enskilt eller tillsammans med andra, bekämpa en motståndare till sjöss med sjömålsrobot. Det andra är luftförsvar, där vi tränar på att försvara oss mot fientligt flyg, säger John Theander som är biträdande övningsledare. Läs pressmeddelande
Nej Ann Linde – vi behöver inga kärnvapen, dalademokraten.se
[…] Utan att ge svenska folket möjlighet till reflektion, kunskapsinhämtande och debatt öppnar ni dörren för kärnvapen, legitimerar dem som avskräckning och kringgår icke-spridningsavtalet genom att ge andra Natoländer möjlighet att placera sina vapen på vårt territorium. Skrev du inte såhär till Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, den 5 juli i år (översatt från engelska):
”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar och har för avsikt att delta fullt ut i Natos militära struktur och kollektiva försvar, samt är berett att sätta in styrkor och förmågor för alliansens uppdrag”?
Vi måste tala klarspråk när det gäller kärnvapen. Hur menar du? Vi svenskar ska alltså tacka ja till kärnvapen? Hur ska vi då kunna vara aktiva i kampen för ett avskaffande? Era ord blir bara floskler. Läs artikel
Här övar svenska och finska soldater nära ryska gränsen, tv4.se
Sverige och Finlands arméer har precis genomfört en unik och stor gemensam beredskapskontroll. Svenska soldater har mobiliserat i norra Finland för att helt oannonserat under finskt kommando öva på att försvara Finland på ett anfall österifrån.
För soldaterna kom övningen som en överraskning.
Övningen äger rum inte långt från den ryska gränsen, på norra Europas största artilleriskjutfält. 800 personer inom Försvarsmakten blev inkallade till en oanmäld försvarskontroll. Där mötte de 1.300 finska soldater. Läs artikel
Turkey Says Greek Missiles Locked on Its Fighters Over Med, voanews.com
Greek surface-to-air missiles locked on to Turkish F-16 fighter jets carrying out a reconnaissance mission in international airspace, Turkey’s state-run Anadolu news agency said Sunday.
The allegation is the latest claim from Turkey that its neighbor and fellow NATO member Greece has been targeting its aircraft above the eastern Mediterranean and Aegean Seas.
The radar of a Greek S-300 missile system based on the island of Crete locked on to the Turkish jets on Aug. 23, Anadolu reported, citing Defense Ministry sources. […]
It added that radar lock-ons are considered an act of hostility under NATO rules of engagement.
Calls to the Greek Embassy in Ankara went unanswered Sunday. Läs artikel
IAEA mission departs for Zaporizhzhia nuclear plant, france24.com
International Atomic Energy Agency (IAEA) chief Rafael Grossi said Monday he was leading a mission to Ukraine’s Zaporizhzhia nuclear plant that would arrive later this week. The plant, Europe’s largest, has been the target of strikes in recent weeks. Follow our liveblog to keep up with the latest developments. […]
Reporting from Kyiv, FRANCE 24’s James André explains that the long-awaited green light for the IAEA’s Zaporizhzhia nuclear plant inspection mission came after intense negotiations. In a message posted on Twitter this morning, IAEA chief Rafael Grossi said the inspection team would be at the site “later this week”.
Some of the key sticking points were the composition of the team, André explains, with “Russia and Ukraine haggling over the names. It appears Rafael Grossi will be part of that team, as well as experts who are considered pro-Ukrainian – such as Polish and Latvian experts – but also experts from countries considered pro-Russian, from Serbia or other countries considered close to Moscow. And then there are experts from a list of countries considered to be neutral.” Läs artikel
Has AUKUS Torpedoed the Nuclear Nonproliferation Regime? nationalinterest.org
The Russo–Ukrainian War has raised concerns in the arms control community about potential nuclear use and the tremendous strain on the global nonproliferation regime. But the year-old AUKUS (Australia–United Kingdom–United States) nuclear submarine deal has already set a dangerous precedent for states seeking nuclear weapons. A loophole in the Nuclear Non-Proliferation Treaty (NPT), which will be exercised for the first time through AUKUS, has raised the risk of proliferation and could be used clandestinely by non-nuclear states to build weapons.
Australia, a signatory to the NPT, will become the first non-nuclear weapons state to acquire nuclear-powered submarines (SSN). Until now, only declared nuclear weapon states under the NPT (which includes the United States, China, Russia, the United Kingdom, and France) and India (which is not a signatory to the NPT) operated SSNs. Thanks to the AUKUS deal, however, Australia will exploit a loophole in the treaty that allows member states to remove nuclear fissile material from the inspection mechanism of the International Atomic Energy Agency (IAEA). Läs artikel
Statement on the conclusion of the 10th Review Conference of the Nuclear Non-Proliferation Treaty, United Nations, New York, 26 August 2022, zawya.com
South Africa is deeply disappointed and dismayed at yet another failed Review Conference of the Nuclear Non-Proliferation Treaty (NPT). The NPT Review Conference concluded without an outcome on 26 August 2022, at the United Nations, in New York.
We attribute this failure to the refusal by the nuclear-weapon States, namely the United States, the Russian Federation, the United Kingdom, China and France, to agree to any tangible progress on the implementation of agreed nuclear disarmament commitments.
This Review Conference was an opportunity for the five Nuclear Weapon States to recommit to fulfilling their unmet commitments to rid themselves and the world of nuclear weapons, and to save the rest of humanity from the devastating humanitarian impact of a nuclear detonation or nuclear war.
It is disconcerting that these States continue to see nuclear weapons as central to their own narrow security interests and global political influence. It was clear from the Review Conference that there is a total deficit of trust and a breakdown of communication amongst the weapon States.
South Africa is further concerned that the postures and divisions amongst the nuclear-weapon States are eroding the integrity of the NPT and undermining the attachment and commitment of Non-Nuclear-Weapon States to the Treaty. The NPT framework cannot remain standing on the backs and commitments of the Non-Nuclear-Weapon States that are dutifully fulfilling their non-proliferation obligations. Läs artikel
En annorlunda bok om Putin
Philip Short Putin: His Life and Times, 864 sidor, Bodley Heat, London.
Den brittiske journalisten Philip Short, som tidigare arbetat för BBC, Economist och Times of London, har skrivit en ny, omfångsrik biografi om Vladimir Putin. Short är bland annat känd för sina tidigare biografier om Pol Pot, Mao Zedong och Mitterrand.
Short har arbetat med boken i åtta år. Den publicerades i våras just när kriget i Ukraina hade börjat. Shorts föresats har varit att skriva en så objektiv skildring av Putin som möjligt med utgångspunkt från dennes eget liv och erfarenheter. Boken skiljer sig därigenom fördelaktigt från flera andra mera demoniska skildringar av Putin. Författaren har gjort omfattande intervjuer med många personer som har haft med Putin att göra; han har bl. a intervjuat mig om mina intryck av Putin under min tid som Sveriges ambassadör i Moskva 1994 – 2004.
Anatol Lieven framhåller i Responsible Statecraft den 24 augusti att Short skrivit ”a fair and, balanced and insightsful biography of Vladimir Putin”. Han beskriver samtidigt den ryske ledaren som “a man with strong and violent emotions which are most of the times rigidly suppressed but occasionally break out with intense force”. Det kan jag instämma i. Som andra författare framhåller Short Putins lojalitet gentemot sina medarbetare men också att han med åren kommit att identifiera sig själv alltmer med den ryska staten. En annan recensent, Peter Baker i New York Times, framhåller att ”The Putin of Short’s book is not someone you would invite to dinner; he is crude and cold, arrogant and heartless”. Det kan jag också hålla med om.
Utrikespolitiskt ger Short Putin “the benefit of doubt” och menar att västmakterna genom en felaktig politik stärkt Putin i hans rigida nationalism. Lite oturligt för Short kom hans bok ut just när kriget i Ukraina bröt ut, vilket fått flera opinionsmakare att kritisera honom för att undervärdera Putins aggressiva och hänsynslösa sidor.
Beträffande framtiden är Short pessimistisk och lägger huvudskulden på USA:s beslutsamhet att fortsatt genomdriva sitt ensidiga globala ledarskap, vilket kommer att leda till en bestående konfrontation med Ryssland med eller utan Putin.
Läs mer: Putin fairly deconstructed: a man, a myth, the state – Responsible Statecraft
”Ukraina kan behöva godta en kompromiss”, svd.se
[…] Detta i sin tur väcker frågan om vilken typ av fred som framgång på slagfältet kan resultera i. Att ta tillbaka full fysisk kontroll över Ukrainas territorium med 1991 års gränser kan tyckas vara det uppenbara militära målet. Att uppnå en så omfattande seger är dock orealistiskt. Rysslands kärnvapen håller i slutändan hela Ukraina som gisslan. En förlängning av en amerikansk kärnvapengaranti till Ukraina verkar orimligt riskabel och därför högst osannolik. Västvärlden har dessutom inga vapen eller strategiska koncept som skulle tillåta Ukraina att befria sina ockuperade områden i något snabbt och avgörande anfall. […]
Ukrainas militära förmåga måste därför utvecklas och användas på ett sätt som förbättrar landets förhandlingsposition som förberedelse för en ofullkomlig kompromissfred. Ukraina måste få möjlighet att återta den del av sitt territorium som är ett minimum för vad man känner sig kunna leva med i utbyte mot en säker fred inom gränser som också är acceptabla för Ryssland. Ukraina kan, i samma mån, försöka erövra visst territorium och andra militära och politiska fördelar som kan bytas ut mot att dra ömsesidiga, nästan acceptabla gränser kring Ukrainas politiska suveränitet och dess frihet att föra utrikespolitik.
Vissa kanske kritiserar detta tillvägagångssätt som eftergiftspolitik som belönar aggression. Men är inte en kompromiss ett bättre alternativ än den sortens fruktansvärda krigföring vi bevittnat, som strävar efter absolut rättvisa och seger i en situation där västvärlden inte är kollektivt förberedd och Ukraina inte självständigt förmår att segra? Läs artikel