Den gemensamma säkerheten stärks genom lokalförsvarsövningar – se här hur man övar i ditt område under september, maavoimat.fi

Armén övar lokalförsvar runt om i Finland under perioden 2.–9.9.2022. Övningarna stärker lokaltruppernas beredskap för regionala strids- och skyddsuppgifter samt förbättrar myndigheternas samarbetsförmåga i störningssituationer runt om i hela landet.

I övningarna deltar ca 6000 personer från Försvarsmakten. Utöver reservister, beväringar och personal från Försvarsmakten deltar även till exempel aktörer från olika städer, polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovårdsmyndigheter och frivilliga försvarsorganisationer samt industri- och energiföretag. […]

Lokaltrupperna stärker Försvarsmaktens beredskap och prestationsförmåga i hela landet. Skydd av strategiska objekt, övervakning av områden och att verka mot motståndarens specialtrupper hör till lokaltruppernas uppgifter under undantagsförhållanden. Utöver personal från Försvarsmakten placeras även aktiva reservister som känner till området och som vill utvecklas i sin krigstida uppgift i de lokala trupperna.

– Reservisterna vid de lokala trupperna är en viktig tillgång för oss. Vid lokalförsvarsövningarna får de resultatinriktat öva sina krigstida uppgifter som en del av en större trupp, konstaterar brigadgeneral Ylitalo. Läs pressmeddelande

 

Natomedlemskap till salu – så vill Turkiet vinna på affären, arenan.yle.fi

Turkiet fortsätter med påtryckningar mot Finland för att godkänna Nato-medlemskapet. İngenting tycks duga för den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan. Gång på gång upprepar presidenten att Finland och Sverige inte uppfyller Turkiets krav och inte håller vad vi lovat när det gäller utvisningar av påstådda terrorister och kampen mot terrorism. Men det finns något som kan bita på den turkiska regimen och det är pengar. Löften om exportkrediter och bistånd kan komma att bli lösningen på tvisten med Turkiet om Nato-medlemskapet. Skall vi alltså köpa oss medlemskap i Nato? Utrikesreporter Viktor Heikel på Svenska yle förklarar hur det här hänger ihop. I Nyhetspodden med Jonna Nupponen Nyhetspodden går på djupet. Lyssna på Nyhetspodden

Den okunnige Hultqvist

Per Blomquist

Amerikanskt bombflyg av typen B-52 flög fredagen 19 augusti in över svenskt luftrum och genomförde en unik övning. Planen leddes in av svensk försvarspersonal på marken – och fällde skarpa bomber mot mål på Vidsels skjutfält i Norrbotten.

”I det här läget så blir det vi gör en signal till Ryssland”, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Hultqvist kopplar övningen till de ”säkerhetsförsäkringar” som USA gett till Sverige under den pågående Nato-processen.

”Vi har två B-52:or som har flugit in i norra Sverige vid Vidsel och genomfört övningsverksamhet med svenska luftstridskrafter och med svensk marktrupp. Det här ingår i den typ av säkerhetsförsäkringar som vi har under den här perioden nu då väntar på att få det fullständiga Nato-medlemskapet”, säger Peter Hultqvist.

Är det en markering mot Ryssland?

”I det här läget så blir det vi gör en signal till Ryssland, så enkelt är det ju. Det handlar i grunden om att vi har vänner som är beredda att leva upp till sådana här säkerhetsförsäkringar”, säger han.

Peter Hultqvist är inte mogen att vara försvarsminister då han tillåter amerikanskt bombflyg att öva och fälla bomber på svenskt territorium. Det är ”en signal till Ryssland”, säger den säkerhetspolitisk okunnige Hultqvist. Skrämmande, säger jag som genom åren har genomfört många säkerhetspolitiska analyser.

Vad säger vår statsminister och utrikesminister?

 

Anmärkning. –Författaren är överste 1 gr. samt ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Liberalerna vill att alla 18-åringar gör värnplikt, msn.com

Liberalerna vill att alla 18-åringar ska genomgå grundläggande militär utbildning i tre månader, enligt Ekot.

– Fördelen med förslaget är att det avskräcker en möjlig angripare från att attackera, då hela folket kan försvara Sverige, säger liberalen Allan Widman (L).

I dag gör cirka 5 500 värnplikt varje år. Tidigare i dag meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att S vill öka den siffran till 10 000. Läs artikel

Sverige ska öka antalet värnpliktiga till 10 000, aftonbladet.se

Mikael Damberg, finansminister (S) och Peter Hultqvist, försvarsminister (S)

[…] Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget behöver Sveriges försvarsförmåga öka ytterligare. Vi vill bygga att starkt folkförsvar. Ett totalförsvar med folklig förankring, av svenska folket och för svenska folket. En grundläggande del av detta är värnplikten.[…]

Vi socialdemokrater vill öka antalet värnpliktiga i grundutbildningen för att säkerställa att Försvarsmaktens förband har tillgång till utbildad och övad personal.

Antalet värnpliktiga ska öka till 8 000 år 2025. Därefter vill vi socialdemokrater att ökningen fortsätter till minst 10 000 som nästa etappmål.

Ett ökat antal värnpliktiga leder till en starkare krigsorganisation och en starkare folkförankring. Läs artikel

Sweden and Finland are on their way to NATO membership. Here’s what needs to happen next, atlanticcouncil.org

Moreover, from a substantive perspective, both countries will likely perceive an increased demand for capabilities and military capacity from the Alliance. Especially in terms of contributions to crisis management or expeditionary operations beyond the territory of the Alliance, […]

For instance, given that Finland’s active-duty force is similar in size to Denmark’s, it is reasonable to assume that Finland might be asked to make available a mechanized battalion group, if not an entire mechanized infantry brigade, as was requested of Denmark in a recent iteration of the NDPP. Similarly, since Sweden’s active duty force is similar in size to Slovakia’s, it is reasonable to assume that Sweden might be asked to provide forces equivalent to a full armored brigade combat team plus NATO-compatible air defense capabilities as Slovakia was in the latest iteration of the NDPP. […]

First, both countries, but especially Finland, should consider establishing warm- or cold[1]basing facilities into which reinforcements would flow in the event of a crisis. For example, in the early 2000s, the United States established what it called a forward operating site at Mihail Kogalniceanu Airbase in Romania. This facility is relatively austere, but thanks to a skeleton permanent staff postured for turn-key operations, it has maintained the capacity to host a few thousand troops in short order as part of a  The US military maintains several prepositioned equipment sites in Europe, including in Belgium, Germany, Italy, the Netherlands, Norway, Poland, Spain, and the United Kingdom, and during its Madrid summit NATO allies decided to preposition ammunition and equipment in Eastern Europe. Having equipment—weapons, vehicles, ammunition, medical supplies, and so forth—available in the event of a conflict would make reinforcing Finland and Sweden much easier. This equipment should be kept up to date as military forces are modernized and the allies should regularly exercise drawing from and making use of these prepositioned stocks. Where conditions allow, hardened facilities built to withstand attack from Russian cruise and ballistic missiles should be built in Finland and Sweden to house this equipment. Finland and Sweden might benefit in this regard from tapping into NATO’s common budget for infrastructure, known as the NATO Security Investment Program (NSIP). Läs rapporten

Anförande av statsministern vid Krimplattformens toppmöte 220823, regeringen.se

[…] In August last year, we came together in Kyiv to show our unwavering support for Ukraine’s territorial integrity and sovereignty in light of Russia’s illegal annexation of Crimea and the city of Sevastopol in 2014.

Since then, Russia has launched an unprovoked, illegal and ruthless full-scale war of aggression. This has made an already dire situation in Crimea even more alarming. For instance, Russia uses the peninsula as a launching pad for attacking other parts of Ukraine. […]

Sweden DOES not and WILL not recognise Russia’s illegal annexation of Crimea, or any other future attempts to unlawfully annex Ukrainian territory. We must continue to stand united in our support for Ukraine, now and in the long term. We must ensure that the international community continues a coordinated and principled response to stop Russia’s aggression and hold those responsible accountable.

We owe it to Ukraine and its people, and we need it to prevent similar aggression from being repeated elsewhere. Might does not make right.

Sweden will continue its steadfast support to Ukraine. My government will shortly present additional comprehensive support packages that will strengthen Ukraine’s resilience. The stronger Ukraine is, the safer the rest of us are. Läs talet

Foreign minister Pekka Haavisto’s speech at Annual Meeting of Heads of Mission 2022, valtioneuvosto.fi

On the morning of 24th of February, we woke up to a new world. Russia had started its illegal war of aggression against Ukraine. In the first hours, we did not yet know in what kind of a changed world we would live in the coming months, and how different everything would be from the post-Cold War era we had come to know.

In the course of spring 2022, Finland showed that, in a difficult situation, it is able to act quickly and coherently. Due to our history, we are a security-oriented people and, when the European security order broke, we made a united and determined decision to apply for membership in the North Atlantic Treaty Organization.[…]

Still, many already wonder what kind of a NATO member Finland will become and how will the membership affect Finland’s foreign policy more broadly.

The content and profile of Finland’s NATO membership does not need to be invented from scratch. Finland has been involved in NATO’s Partnership for Peace Programme since 1994, as well as in the Enhanced Opportunities Program since 2014. It is easy to continue building upon these existing structures, practices, policies and experiences.

Finland’s and Sweden’s NATO memberships strengthen the Northern dimension of the alliance and enables deepening the defence cooperation between the Nordic countries and the Baltic States. We also bring Arctic knowledge, experience in crisis management, know-how in new technologies and resilience into the alliance. We do not want to form any blocks within the alliance – our membership strengthens the security of all of its members.

It is also worth noting that NATO members pursue their own independent foreign policies. Nor does the alliance produce legislation, unlike the European Union.

Membership in the alliance is therefore not incompatible with other objectives of our foreign policy, such as our human rights based approach, peace mediation or disarmament. The European Union, to which a large number of NATO members belong, will continue to be the key reference framework, and channel of influence. Läs talet

Investigating Aleksandr Dugin and the “soul of Russia”, unherd.com

Aleksandr Dugin, the ultra-nationalist Russian philosopher and erstwhile organiser of the National Bolshevik Party, has been referred to as ‘Putin’s brain’. Professor Marlene Laruelle, the world’s leading expert on Dugin, says his influence is no longer direct. Dugin’s stated mission is to preserve the “Russian soul” and expand the Eurasian empire in defiance of the West. Today, Russia’s invasion of Ukraine and increasingly isolated global position feels like some of these visions have become a dark reality.

Freddie Sayers sat down with Laruelle to seek a deeper understanding of the oft-quoted concept of the “Russian soul”, what Dugin wants and how Putin might be able to help him get it.

Given the images coming out of Mariupol and Kharkiv, Dugin’s philosophy of violence now makes for disturbing reading. He has long agitated on behalf of the separatist regions in Donetsk and Lugansk, where Putin first sent troops as a preamble to full-scale invasion in Ukraine. His only complaint about today’s events, Laruelle predicts, would be that the Kremlin took so long to act.

Meanwhile, formal sanctions on Russian finance and exports are pushing the country towards economic isolation, also as per Dugin’s grand plan. But informal cultural sanctions are where Laruelle sees the greatest threat. As well as the mass exodus of Western brands from Russia, the country’s oldest exports, literature, music and ballet, are being unceremoniously banned abroad. The Cardiff Philharmonic has pulled Tchaikovsky from their programme. The Royal Opera House has cancelled a show by Moscow’s Bolshoi Ballet. Frankfurt Book Fair has suspended the stand for Russian novels. If this is not a proxy war against the Russian soul, Laruelle asks, then what is? Läs intervjun

Samlingspartiet vill ha Nato-baser i Finland: ”Det får inte vara ett spöke”, hbl.fi

Mykkänen talade under partiets riksdagsgruppsmöte i Villmanstrand. Budskapet var att Finland ska bli ett aktivt Natoland och Samlingspartiets mål är att få Natobaser till Finland.
– Vi vill finnas i Natos kärna, och uppfattas som viktigt. Och därtill skulle det betyda att stabiliteten ökar inom våra områden, säger Mykkänen.
Han föreslår att det tillsätts en parlamentarisk arbetsgrupp som följer Finlands arbete i förhållande till Nato. Partiet vill att det genast startas en beredning för att få någon form av Natobas placerad i Finland.
– Det är förstås en samarbetsfråga med Nato. Man har ganska snabbt grundat nya baser i Mellan- och Sydeuropa. Men för Finland kan nyckeln vara att vi kan tillföra något unikt. Därför föreslår jag ett kompetenscentrum för Arktis eller en kommandocentral för de nordliga delarna av Östersjön, säger Mykkänen. […]
Finland har inte skrivit in några särskilda önskemål i Natoansökan, men frågan om Natobaser har diskuterats under den säkerhetspolitiska debatten i våras. Den norska modellen, som hittills har gått ut på att inte ha permanent stationerade Natotrupper på norsk mark, har ofta nämnts som ett föredöme för Finland.
Vänsterförbundets ordförande Li Andersson motsätter sig det samlingspartistiska förslaget om Natobaser.
– Vi är av helt annan åsikt. Vi har som första parti kommit med riktlinjer för hurdant Finland borde vara som Natoland. Vi har uttryckligen sagt att vi inte vill ha Natobaser eller trupper stationerade här. Det beror på att Natobeslutet ska vara defensivt, det vill säga det är ett beslut som har tagits för att maximera vår försvarsförmåga, och det är viktigt att Finland så klart som möjligt ska ha en nordisk referensram och samarbeta med Sverige.
– När Sverige tog sitt Natobeslut slog regeringen fast att Sverige inte vill ha bestående baser, trupper eller vapen på svensk mark. Vi anser att Finland borde ta motsvarande beslut, säger Andersson. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistös tal vid ambassadörsmötet den 23 augusti 2022, presidentti.fi

[…] Som bekant lyckades vi ändå inte undvika överraskningar. De krav Turkiet ställde i maj var nära att stoppa hela vår Natoanslutningsprocess. I Madrid nådde vi slutligen en lösning som gjorde det möjligt för oss att gå vidare. Finland håller fast vid det som överenskommits med Sverige och Turkiet. Detta gör vi i enlighet med vår egen lagstiftning och internationella avtal. […]

Natomedlemskapet innebär nämligen inte att vi kan försumma vårt eget nationella försvar. Tvärtom. Som ett resultat av Finlands medlemskap blir Natos gräns mot Ryssland dubbelt så lång. För både Finland och Nato som helhet är det av största vikt att Finland även i framtiden i första hand försvarar sitt eget territorium. Att Norden står sig starkt i alla lägen. När denna uppgift anpassas till alliansens gemensamma planering skapar den stabilitet och säkerhet i hela norra Europa. Medlemskapet för även de nordiska länderna allt närmare varandra.[…]

Natomedlemskapet innebär inte heller att ansvaret kan flyttas bortom Atlanten. I och med Finlands och Sveriges medlemskap tar vi nya steg mot ett ”mer europeiskt Nato”” som jag talade om redan 2005. Det finns anledning att anta att Förenta staterna i fortsättningen förutsätter att Europa – och Europeiska unionen – tar allt mer hand om sin egen säkerhet. Att Europa står sig starkt även i en global kris. […]

Natomedlemskapet är utan tvekan en viktig vändpunkt i Finlands politiska historia. Som försvarsförbund är Nato inte bara en militärpakt, utan också en stark politisk allians. Men dess betydelse ska inte heller överbetonas. Finlands Natopolitik blir en del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Inget mer. Den leds även framöver på det sätt som föreskrivs i grundlagen. Läs talet

Nordisk överenskommelse ger stärkt försörjningstrygghet på ammunitionsområdet, fmv.se

Danmark, Finland, Norge och Sverige har nyligen tecknat ett avtal som ger länderna ökad försörjningstrygghet på ammunitionsområdet. Avtalet signerades av FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson i egenskap av nationell försvarsmaterieldirektör (NAD) och hans nordiska motparter i samband med ett möte i Oslo den 12 augusti.

Samarbetet innebär att de nordiska länderna etablerar en gemensam expertgrupp med uppdrag att samordna behov, krav och affärsmodeller för strategiska partnerskapsavtal inom ammunitionsområdet. Med i expertgruppen finns företrädare från både Försvarsmakten och FMV. Läs pressmeddelande