Månad: september 2022

Russia is planning a modernization of the public infrastructure in the Russian settlements Barentsburg and Pyramiden on Svalbard, says Alexei Chekunkov, Minister for Development of the Russian Far East and Arctic, in an interview with the Russian state-run newspaper Rossiyskaya Gazeta.

According to Chekunkov, the upgrade is estimated to cost 1.5 billion rubles or around NOK 300 million, and the ministry will submit proposals for how this should be done. He also notes that it is urgent to carry out this work.

As a backdrop to it all, the minister points to tourist interest in the old settlements Barentsburg and Pyramiden, which he says can be considered ’time machines’, and that Russian authorities see it as an important task to maintain their museum characteristics. […]

The Svalbard Treaty is an international agreement from 1920 providing Norway with sovereignty over Svalbard while also ensuring certain rights for all other countries that are signatories to the treaty.

Citizens and companies from the 46 signatories, Norway included, have equal right to stay on the archipelago and run business activities there, such as fisheries, trapping, and mining. In these areas, Norway is not allowed to differentiate policies based on nationality.

The Russian state’s presence on and interest in Svalbard and the surrounding sea areas has presented and may continue to present challenges for Norway related to the assertion of sovereignty (such as within fisheries management) and security policy, as High North News has previously shed light on in various ways.

This spring, for example, Tormod Heier, a researcher at the Norwegian Defence University College, pointed to the possibility of Russia – in the event of a potential crisis vis-à-vis NATO in, for example, the Baltic Sea – wishing to expand its defense zone around its northern nuclear forces to include Svalbard, among other places. Läs artikel

Ifølge Dagens Næringsliv ble dette drøftet i Nato tirsdag kveld. Helt konkret skal diskusjonene ha handlet om hvordan alliansen skal svare ved et eventuelt nytt angrep mot vestlig energi-infrastruktur, og om det vil være en situasjon der artikkel fem er aktuell. De skal også ha handlet om hvordan Nato skal avskrekke angrep mot operativ infrastruktur og beskytte seg.[…]

Natos artikkel fem er gjort gjeldene bare én gang: Etter terrorangrepene mot USA 11. september 2001. Dersom det skulle skje igjen, er det ikke sikkert at responsen vil ha en militær karakter. Artikkelen sier at bistand til den eller de angrepne partene skal bistås ved skritt som anses som «nødvendig».

– Det kan hende man synes det er nødvendig å sende en jurist. Det er egentlig ingen sikkerhetsgaranti, selv om det tolkes sånn, sier Ståle Ulriksen, forsker og høgskolelektor ved Sjøkrigsskolen. […]

Natos sikkerhetsgarati, som ikke egentlig er en sikkerhetsgaranti, forutsetter også et «væpnet angrep» på en av medlemmene.

Forskerne tror ikke at lekkasjene i Østersjøen vil utløse artikkel fem. Hendelsen befinner seg i en juridisk gråsone. Lekkasjene er også utenfor svensk og dansk territorialfarvann, men innenfor landenes økonomiske soner, der de blant annet har rett til havets naturressurser og til å håndheve egne lover.

Både den svenske og den danske statsministeren har fått spørsmål om det er begått en krigshandling.

– Svaret er at det har skjedd i internasjonalt farvann, dermed nei, svarte danskenes Mette Fredriksen under en pressekonferanse.

– Det er nettopp den typen spørsmål som nå må undersøkes ordentlig av ansvarlige myndigheter, svarte svenskenes Magdalena Andersson til TT. […]

Sigmund Simonsen er jusprofessor ved Institutt for maritime studier på Høgskulen på Vestlandet. Han forklarer at det ikke utgjør noen forskjell om en installasjon ligger innenfor eller utenfor territorialfarvannet.

– De norske er like norske som ting som står på land. Et angrep på norske installasjoner vil derfor være et angrep på Norge og Nato, sier Simonsen. Han mener det er viktig å være krystallklare på dette.

– Når Stoltenberg sier at hver tomme skal forsvares, mener han også hver enkelt oljeplattform og hvert eneste skip. Dette er sikker jus. […]

Arnold Dupuy, leder av en forskningsgruppe i Nato som undersøker såkalte hybride trusler, mener at flere land og grupper kan ha interesse av å angripe gassledningene.

– Det kan være grupper som er mot Kreml, kanskje fra Ukraina eller andre steder. Det kan også være prorussiske aktivister som anser dette som en god løsning for å sikre at gass ikke når Europa, sier Dupuy til SVT. Läs artikel

Genom statsrådets principbeslut den 29 september 2022 begränsar Finland påtagligt turistresor från Ryssland. Inresebegränsningarna börjar gälla den 30 september 2022 kl 00.00 och gäller tills vidare.

Begränsningarna baserar sig på artikel 6.1 e i kodexen om Schengengränserna. Enligt denna artikel förutsätter tredjelandsmedborgares inresa att de inte anses utgöra en risk för någon av medlemsstaternas allmänna ordning, inre säkerhet, folkhälsa eller internationella förbindelser.

Schengenkodexen ger medlemsstaterna handlingsutrymme för nationella beslut och riktlinjer som bland annat ska beakta faktorer som hänför sig till internationella relationer och säkerhet.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina och mobiliseringen i landet har lett till att säkerhetsläget i Europa har förändrats. Mobiliseringen och den snabbt ökande turisttrafiken från Ryssland till och via Finland riskerar enligt statsrådet Finlands internationella ställning och internationella relationer. Läs pressmeddelande

Förenta staterna och Finland ska denna höst inleda förhandlingar om en överenskommelse om försvarssamarbete (Defence Cooperation Agreement, DCA). Överenskommelsen skapar ramar och en rättslig grund för regelmässigt försvarssamarbete mellan Finland och Förenta staterna. Den ger också förutsättningar för intensifierat samarbete om säkerhetsläget kräver det.

Förenta staterna är en viktig och nära partner för Finland, och i framtiden även allierad. Försvarssamarbetet med Förenta staterna stärker Finlands försvarsförmåga. Förenta staterna är den viktigaste externa aktören i Nordeuropa.

Det aktuella avtalet om försvarssamarbete är en fortsättning på tidigare samarbete. I mars 2022 kom president Sauli Niinistö och Förenta staternas president Joe Biden överens om att fördjupa försvarssamarbetet mellan länderna. Det finns en avsiktsförklaring mellan Finlands och Förenta staternas försvarsministerium från 2016.

Samarbetsavtalet är till sin natur en bindande internationell överenskommelse som i enlighet med kapitel 8 i grundlagen ska behandlas och godkännas av riksdagen. Avtalsförhandlingarna beräknas ta 1–2 år. Avtalet fastställer Förenta staternas väpnade styrkors ställning när de opererar på finskt territorium. Det ingår också överenskommelser om praktiska frågor, såsom beskattning, tullar och erkännande av behörighet.

Förenta staterna har flera avtal och arrangemang med Nato-länderna om säkerhets- och försvarssamarbete. Att avtalsförhandlingar inleds med Finland är ett tecken på Förenta staternas engagemang i Finlands och Europas säkerhet. Finlands Natomedlemskap minskar inte vikten av internationellt samarbete med Förenta staterna, det öppnar bara nya möjligheter. I och med avtalet får Finland ännu bättre förutsättningar att genomföra Natomedlemskapet. Läs pressmeddelande

Läs också kommentar till USAs avtal med Norge om permanenta baser.

[…] Arméns stabsövning (ASÖ) – som nyss genomfördes under tio dagar vid Ledningsregementet i Enköping – är varje år en viktig övning för armén. Här övar brigadstaberna förmågan att leda den egna brigaden, i samordning med övriga brigader och alla funktioner. Och från och med nu under ledning av en divisionsstab. […]

– Övningen pekade också på kopplingen in i Nato, som har ett interoperabilitetskrav på sina medlemsländer. I ett arméperspektiv betyder det att länderna ska kunna samordna sina olika vapensystem på ett rimligt sätt, och det måste ske lägst på brigadnivå.

Som av en händelse, för att understryka den internationella dimensionen, gästades övningen av USA-generalen Jeff Broadwater, ställföreträdande chef 5:e armekåren, som har sitt Europahögkvarter i polska Poznan. Läs pressmeddelande

The so-called “referenda” conducted by de facto authorities in the Donetsk, Luhansk, Kherson and Zaporizhzhia regions of Ukraine have been held during active armed conflict in the country and cannot be called a genuine expression of the popular will, the United Nations senior political and peacebuilding official told the Security Council today, as members condemned the Russian Federation’s “sham referenda”, while others called for a return to peace talks. […]

Ruchira Kamboj (India) said that her country had repeatedly called for an immediate cessation of hostilities and the need to resolve the ongoing conflict through dialogue and diplomacy, which Indian Prime Minister Narendra Modi unequivocally stated to Russian President Putin on the side lines of the Shanghai Cooperation Organization Summit in Tashkent.  The global order is anchored on international law, United Nations Charter and respect for sovereignty and the territorial integrity of States. […]

Zhang Jun (China) said his country will continue to play a constructive role in promoting peace and dialogue.  He recalled that, in the recently concluded high-level general debate of the General Assembly, many leaders expressed concern about the prolongation of crisis in Ukraine and its spillover effects and called for dialogue to cease hostilities.  Stressing that bloc confrontation and political isolation will only lead to a dead end, he said:  “The task at hand is to push parties to open the door to political settlement as soon as possible and include their legitimate concerns in negotiations.”  The signing of the Black Sea Grain initiative showed that, even in conflict situations, diplomacy can produce results and bring hope.  International order based on international law must be upheld; they should not be mere political slogans.  The Council should make full use of mediation tools provided for in the Charter and “stick to the right direction — that is ceasefire and peace talks”.  His country will work with all peace-loving countries to deescalate the situation and resolve the crisis. Läs referatet

[…] Sett fra nord er det lett å peke på det åpenbare spørsmålet først; hvorfor ikke det norske anlegget for produksjon av flytende gass i Hammerfest er beskyttet av verken heimevern eller luftvern.

Gassen i Norskehavet og Barentshavet bør utvilsomt utvinnes langt raskere enn i dag. Det tvinger seg på en ny erkjennelse – det kan ikke skapes nok energi for Europa uten at Norge tar et enda større ansvar.

Når Putin angriper de liberale frihetene handler vår respons om mer enn den viktige våpenhjelpen til Ukraina. Gassen på norsk sokkel er nå avgjørende for å redde Europas demokratier. Men er vi i stand til å beskytte en fremtidig økt produksjon i nordområdene?

Det er vi neppe. Fregattene er uten helikopter, med redusert evne til å kontrollere havrommet. Ikke nok med det; den norske marinen er i sin helhet lokalisert fire-fem seilingsdøgn unna operasjonsområdene mellom Svalbard, Bjørnøya og det norske fastlandet. […]

Hvor lenge Norge kan la det skure og gå, vil tiden vise. I sin nye bok advarer Cecilie Hellestveit om at Russland vil vende blikket mot nordområdene og Barentshavet når Østersjøen blir NATO-hav etter Finland og Sveriges inntreden i forsvarsalliansen.

Og skulle Russland tape på bakken i Ukraina, vil trolig også Kinas militære aktivitet tilta i nord for å støtte russerne, ifølge Hellestveit. Läs artikel

«Norge har et forsvar på lavbluss som på ingen måte er skodd for ruskeværet vi har i vente. Vi har valgt den billigste løsningen og satser på amerikansk hjelp om det verste skulle skje. Men amerikanerne er på vei bort fra Europa og konsentrerer seg nå om Kina og utviklingen i Asia.»

Dette er ikke mine ord, men et direkte sitat fra en av Norges fremste eksperter på forsvar og med doktorgrad i krigens folkerett, Cecilie Hellestveit, som nylig har utgitt boken «Dårlig nytt fra Østfronten» – om Russlands krig mot Ukraina.

«Skulle Svartehavet bli en Nato-sjø, slik Østersjøen er i ferd med å bli etter Sveriges og Finlands medlemskap i Nato, vil alle russiske militære vannruter mot vest ende i nord, i Barentshavet. Russlands maritime kapasiteter vil dermed i større grad bli konsentrert i nord, i Norges nærområder, påpeker Hellestveit. […]

Og ingen steder er så forsvarsløse som Nord-Norge og gassfeltet Snøhvitfeltet utenfor Vest-Finnmark. Ikke har vi noe troverdig sjøforsvar med kun fire fregatter stort sett ved kai i Haakonsvern i Bergen. Kystvakten er ikke svaret på de sjømilitære utfordringer vi står overfor.

Like ille er det med Luftforsvaret. Det lille vi har er av politikerne plassert på Ørlandet i form av et 20-tall F35 jagerfly med et pilotkorps som først etter 2025 blir i stand til å bruke flyet fullt ut – Full Operating Capability, FOC. Glem Evenes, som er en base under oppbygging for overvåkingsflyet P-8 Poseidon pluss to stk F-35 fly øremerket for luftpolitioppgaver, dvs. identifisere inntrengere i vårt luftrom. De skal ikke slåss. […]

La oss derfor se på hva som virkelig står på spill like utenfor Vest-Finnmark. Snøhvit-feltet som er en vesentlig del av den naturgass som Europa er avhengig av, ligger totalt uten forsvar. Russerne kan sette hele feltet ut av spill med et beskjedent angrep – fordi Nord-Norge ikke har sjøforsvar eller luftforsvar tilgjengelig, og bestemmer de seg for å lamme denne utrolig viktige energikilden for Norge og Europa kan de gjøre det ustraffet og på svært kort tid. Läs artikel

[…] – Vi följer noggrant läget inte bara i det aktuella området utan bevakar alla rörelser i svenskt närområde tillsammans med våra partnerländer. I nuläget ser vi inga oroväckande militära aktiviteter, men vi är beredda att snabbt agera om så krävs, säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.

Ingen detonation har ägt rum inom svenskt territorialvatten. Det är inte frågan om ett angrepp på svenskt territorium.

Från svenskt håll är det just nu Kustbevakningen som ansvarar för att undersöka och bevaka platsen. Läs pressmeddelande

I tisdags kväll meddelade regeringen att gasläckorna troligen är en medveten handling och att det då rör sig om sabotage. Detonationerna har inträffat utanför Sveriges territorium och Sverige bedöms inte vara under attack.

Sent på onsdagseftermiddagen träffades regeringens säkerhetspolitiska råd i ett extrainkallat möte.

– De här detonationerna måste ses i ljuset av det säkerhetspolitiska läget, säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff efter mötet.

Regeringen vill inte uttala sig om vem eller vilka som kan ligga bakom detonationerna. […]

Hon säger också att gasläckorna på rysk begäran planeras att tas upp i FN:s säkerhetsråd på fredag. Sverige och Danmark kommer inför mötet att dela information med säkerhetsrådet.

– Det är viktigt att det här blir en faktabaserad diskussion, säger Linde.

Hon vet inte motivet till att Ryssland vill ta upp gasläckorna i säkerhetsrådet. Läs artikel