Månad: september 2022

[…]Vi beklagar djupt och sörjer över att Sverige nu är på väg in i kärnavapenalliansen Nato! Och detta sker utan den politiska process som borde varit självklar i en demokrati. Det absurda i situationen är att andras parlament, de andra Nato-medlemmarnas parlament, ska godkänna det som Sveriges riksdag inte fått rösta om, än mindre det svenska folket fått säga sitt om. […]

Därför säger vi: dra tillbaka ansökan om medlemskap i Nato, gör om och gör rätt! Fråga folket först! Våga folkomröstning så att vi får testa om argumenten tål offentlighetens ljus! Överge inte antagna försvarsstrategier innan alternativen prövas! Låt ÖB utreda konsekvenserna före ett beslut och inte efter! Fatta inte så avgörande beslut i ett paniktillstånd som bara gynnar vapentillverkare! Tänk först på vad som skapar fred, elda inte på för krig!

Vi vägrar se att Sverige viker sig för den utpressning som Turkiet utsätter oss för och som kan göra oss villiga att kompromissa med demokrati och mänskliga rättigheter. Det är inte Sverige som är problemet, det är Nato som inte kan upprätthålla en demokratisk kultur utan låter maktspel och cynism vara överordnat demokratins principer och livsform

Om våra svenska politiker tycker att det vore pinsamt att dra tillbaka ansökan om medlemskap så är det inte försent att villkora medlemskapet, uttala de villkor som borde varit med från början istället för den villkorslösa anslutning som vår utrikesminister givit uttryck åt, att vi i alla stycken ställer oss bakom Natos säkerhetsstrategier och är beredda att delta i varje slag av planering, också i sådan planering av gemensamma militära insatser som inbegriper kärnvapenanvändning (Nato Nuclear Planning Group)

Vi minns med glädje och tacksamt alla de insatser för kärnvapennedrustning som Alva Myrdal, Inga Thorson och Maj-Britt Theorin gjort och gråter över vad deras efterföljare på kort tid har raserat. Läs artikel

[…] Det är det 56:e artillerikommandot, stationerat i Tyskland, som samövat med Försvarsmakten med raketartillerisystemet Himars, High Mobility Artillery Rocket System. Förbandet är en förstärkningsstyrka som kontinuerligt åker runt i Europa och övar så kallad Hirain, Himars rapid infiltration.

Här i Vidsel övade den tillsammans med enheter ur Livregementets husarer, K 3, som levererade koordinaterna på målet. Själva målet på övningsområdet var en fingerad ledningsplats bestående av fordon och containrar, placerade drygt tre mil bort. Himars-systemet avlossade sex raketer och det blev träff i målet.

– Genomförandet visar att vi tillsammans med våra partner, i form amerikanska artilleriförband kan bekämpa mål på stora avstånd och med hög precision. Det sker dessutom med snabbhet, vilket är avgörande för att inte själv bli bekämpad, säger ställföreträdande arméchef Laura Swaan Wrede. […]

Räckvidden för artillerisystemet Himars är upp till 300 kilometer.

Ställföreträdande arméchefen konstaterar att kriget i Ukraina tydligt har visat på behovet av långräckviddiga bekämpningssystem mot kvalificerade mål. Med ett raketartilleri som Himars skulle Gotland kunna försvaras från fastlandet eller Baltikum försvaras från Gotland.

– Dagens övning understryker vikten av långskjutande artilleri i en modern armé. En kombination av eldrörsartilleri och raketartilleri är en möjlig framtida lösning för Försvarsmakten, säger Laura Swaan Wrede. Läs pressmeddelande

Google-översatt.

Islands Keflavik kommer också att bli en hemmabas för finska piloter med NATO-medlemskap. […]

Det danska flygvapnets F16-jaktplan kommer att tjänstgöra på Island i sex veckor. Därefter kommer de att ersättas av en skvadron från ett annat Nato-land.

Med Nato-medlemskap måste finländska piloter också ta sin tur att övervaka och vid behov försvara önationens luftrum.

De tar emot sina beställningar från Keflavik, som ligger på Islands sydvästra spets. Det finns den största civila flygplatsen i landet och bredvid den en militärbas i ett område stängt för utomstående. Basen tillhörde Nato fram till 2006, då den administrativt överfördes till islänningar. Driften av basen är dock fortfarande helt och hållet militärförbundets ansvar, eftersom Island, med en befolkning på knappt 380 000, inte har några egna försvarsstyrkor. […]

Befälhavaren för den operativa nivån, norske överstelöjtnanten Geir Ove Øby, beskriver Finlands och Sveriges framtida betydelse för Natos luftövervakning som ”mycket stor”. I praktiken, med de nordiska ländernas kontroll, får Nato luftöverhöghet i norra Europa.

– Luftrummet är viktigt, och helheten är ännu viktigare. Förutom flygledning kan Liitoumas markstyrkor flytta genom Finland och Sverige till de norra delarna av Norge. Det är väldigt användbart på grund av den svåra navigeringen i Norge, säger Øby. Läs artikel

Den 30 september blir brigadgeneral Laura Swaan Wrede ny rikshemvärnschef och samtidigt generalmajor. Laura Swaan Wrede har en lång karriär inom Försvarsmakten, både nationellt och internationellt. Hennes senaste befattning är som ställföreträdande arméchef. […]

Stridskraften Hemvärnet består av olika typer av krigsförband och verksamheter med cirka 800 fast anställda samt ungefär 22 000 frivilliga och värnpliktiga. Förbandsproduktion och utvecklingen av stridskraften Hemvärnet leds från Rikshemvärnsavdelningen. I dag består stridskraften av en stridsskola, fyra militärregioner med staber och territoriella förband, regionala utbildningsgrupper, 40 hemvärnsbataljoner samt 25 musikkårer. Läs pressmeddelande

NATO’s allied air forces started on Monday a two-day drill in the Baltic Sea region to ”deter and defend the alliance against any aggression.”

Air forces from 9 NATO members – Hungary, Germany, Czech Republic, Italy, Türkiye, the UK, Estonia, Latvia and Lithuania – and candidate country Finland are taking part in the Ramstein Alloy exercise, the alliance said in a statement.

Over two dozen fighter and support aircraft, as well as NATO airborne early warning aircraft, are participating in the training hosted by Latvia.​​​​​​​ Läs artikel

Den norske regjeringen besluttet 27. februar 2022 å sende våpen til støtte for Ukrainas militære kamp for å stå imot den russiske folkerettsstridige invasjonen som startet 24. februar. Et regjerings- og stortingsvedtak fra 1959 knesetter en hovedregel om at Norge ikke skal eksportere våpen til «land i krig». Regjeringen har nå besluttet at Norge gjør unntak fra dette for første gang. Norske folkerettsjurister strides om beslutningens folkerettslige effekter. Uenigheten dreier seg om hvilken folkerettslig tilknytning Norge får til de krigførende partene Ukraina og Russland gjennom våpenleveranser til Ukraina, og, i forlengelsen av det, hvilke konsekvenser våpenleveransene kan få for Norge under folkerettens regler. […]

Våpenleveranser til Ukraina endrer dermed Norges stilling under nøytralitetsreglene ad bellum i den forstand at Russland kan påberope at Norge bryter vilkårene for nøytralitet og kan foreta tiltak mot norsk suverenitet i tråd med reglene for dette. Undertegnede og andre folkerettsjurister benyttet begrepsparet «medkriger/medfiende» for å beskrive denne folkerettslige posisjonen, som altså kan karakteriseres som en mellomposisjon mellom fullt nøytral og part. Noen folkerettsjurister har tatt til motmæle og foreslått «medforsvarer». Atter andre har tatt avstand fra hele begrepsbruken og understreker isteden det vi alle er enige om, at Norge «ikke er part i krigen» under nøytralitetsreglene in bello. […]

Haag-konvensjonene fra 1907 benytter begrepet belligerent, og for personer som har brutt nøytralitetsplikten beskrives effekten av å ha tatt parti med en part som retten til å ikke behandles dårligere «by the belligerent as againts whom he has abondoned his neutrality than a national of the other belligerent State could be for the same act», se Haag V artikkel 17. Det er denne forståelsen om at man for enkelte forhold vil behandles «etter samme reglene» som den krigførende, som er utgangspunktet for det norske begrepsparet «medkriger» med motsatsen «medfiende». Et norsk fly vil for eksempel kun kunne angripes dersom lasten vil være et militært mål for Russland i tilknytning til den væpnede konflikten mot Ukraina. […]

Ved å sende våpen for å hjelpe Ukraina med å slå tilbake russisk aggresjon, eksponerer vi norsk suverenitet på kort sikt. Lar vi være å hjelpe Ukraina med å håndheve Russlands eklatante brudd på maktforbudet i FN-pakten, eksponerer vi norsk suverenitet på lengre sikt. Russlands aggresjonskrig mot Ukraina setter norsk suverenitet under press uansett hvilke valg vi tar, for vår geografi er atter i ferd med å bli vårt predikament. Norge kan gjøre lite for å påvirke store utviklingstrekk ute i verden. En ting vi derimot kan og bør gjøre, er å sørge for å ha oppdaterte og gode forståelser av hvordan folkeretten og folkerettslige mekanismer virker og endrer seg i takt med verdens beskaffenhet. Det setter oss i bedre stand til å forvalte vårt eget tarv på en god måte i en farligere verden. Läs artikel

[…] Den utrikespolitiska agendan, som Bildt själv formulerar den för nästa regering, skulle passa den gamla oljerockens profil.

– Vi ska in i Nato, säger Bildt. Nato kommer bidra till vår säkerhet men vi ska också bidra till Natos säkerhet. Det svenska försvaret ska ställas om från ett nationellt till ett nordeuropeiskt försvar.

Vad betyder det i praktiken?

– Det är inte orimligt att vi, när vi väl kommit in i Nato, bidrar med trupp i de baltiska länderna. Det skånska pansarregementet kan ha ett stridsvagnskompani i Litauen till exempel. Läs artikel

Folkerettseksperten Cecilie Hellestveit har skrevet bok om Ukraina-krigen og kommer med klare advarsler til norske politikere. […]

Et av Russlands hovedmål i Ukraina er å sikre seg en landbro til Krim-halvøya og konsolidere sin rolle som Svartehavets stormakt, tror Hellestveit.

Azovhavet er utløpet fra vannveiene som binder sammen Russland gjennom elvene Volga og Don og via Kertsjstredet får Russland også adgang til Svartehavet. Stormaktene ruster opp maritimt og havene knytter verdensøkonomien sammen.

– Skulle Svartehavet blir en Nato-sjø, slik Østersjøen er i ferd med å bli etter Sveriges og Finlands medlemskap i Nato, vil alle russiske militære vannruter mot vest ende i nord, i Barentshavet. Russlands maritime kapasiteter vil dermed i større grad bli konsentrert i nord, i Norges nærområder, påpeker Hellestveit.

Skulle Russland tape krigen i Ukraina, vil trolig Kinas militære nærvær tilta i våre nærområder til støtte for Russland, frykter hun. […]

– Dersom Norge legger seg på et hardt sanksjonsregime, kan russerne se det som en utmerket anledning til sakte, men nærmest umerkelig å heve spenningene i Norges nærområder. Det kan koste oss dyrt, skriver Hellestveit, som minner om at Norge har inngått en rekke avtaler med Moskva om forvaltning og utnyttelse av fiske- og energiressurser.

Siden 1945 har norske militære deltatt i over 100 operasjoner i utlandet. Ingen har dreid seg om forsvar av landet. Norge har et forsvar på lavbluss som på ingen måte er skodd for ruskeværet vi har i vente. Vi har valgt den billigste løsningen og satser på amerikansk hjelp om det verste skulle skje. Men amerikanerne er på vei bort fra Europa og konsentrerer seg nå om Kina og utviklingen i Asia, påpeker hun. […]

Norge må som følge av sin beliggenhet og grense mot Russland ha et annet forhold til Kreml enn våre naboer i Norden og resten av Europa, noe som vil bli svært krevende å forsvare overfor våre allierte, konstaterer Hellestveit.

– Ingen ønsker å fremstå eller fremstilles som svikere av fellesskapet i en tid som vår, og mange vegrer seg for å ta eller stå i debatten, der spørsmål om ens lojalitet eller «funksjon som talerør for fremmed makt» lett dukker opp, skriver hun. Läs artikel

In an interview with Yle at the Finnish Embassy in Washington late Friday Finnish time, President Sauli Niinistö commented on the ratcheting up of restrictions on the entry of Russian citizens and the granting of visas.

”The purpose is to significantly reduce the number of people coming to Finland from Russia,” explained Niinistö, who is due to return home on Sunday from a week-long trip to the United States.

Earlier on Friday, the president met remotely with the Ministerial Committee on Foreign and Security Policy (Utva). Together they agreed that Finland will significantly reduce the entry of Russians and the issuance of visas.

”As far as I understand, this ’significantly reduce’ means that all those who do not have a special reason, such as a family reason, would be rejected,” Niinistö said. The president said that the decision was ”not difficult”. […]

”A situation was forming here where Finland was becoming the only land route allowing Russians to go to countries where their entry has been [otherwise] blocked,” Niinistö said.

Niinistö said that restrictions imposed on Russian visitors by the three Baltic EU countries, for example, have been strict, but have not resulted in a dramatic drop in the number of people transiting through them. Russians are still allowed in for ”family reasons and other acceptable reasons,” he noted.

On Monday, Poland, Estonia, Latvia and Lithuania began turning away Russian tourists. However their entry bans excludes Russian dissidents seeking refuge, refugees, lorry drivers, permanent residents of EU countries as well as people visiting family members.

Estonia officials said that the ”ban” would affect less than a tenth of some 4,000 Russians who enter from Russia daily. Läs artikel

En avdelning från Förenta staternas marininfanteri (2nd Marine Logistics Group) anländer till Finland för att tillbringa drygt två månader här. Truppen övar tillsammans med Nylands brigad från oktober till början av december. Huvuddelen av truppen anländer till Finland i början av nästa vecka.

Enheten, som omfattar cirka 150 personer, inkvarteras vid Nylands brigad i Dragsvik, och den verkar i huvudsak på brigadens övningsområden. Läs pressmeddelande