Månad: september 2022

The tide of international opinion appears to be decisively shifting against Russia, as a number of non-aligned countries are joining the United States and its allies in condemning Moscow’s war in Ukraine and its threats to the principles of the international rules-based order.

Western officials have repeatedly said that Russia has become isolated since invading Ukraine in February. Until recently, though, that was largely wishful thinking. But on Tuesday, Wednesday and Thursday, much of the international community spoke out against the conflict in a rare display of unity at the often fractured United Nations.

The tide had already appeared to be turning against Russian President Vladimir Putin even before Thursday’s U.N. speeches. Chinese and Indian leaders had been critical of the war at a high-level summit last week in Uzbekistan. And then the U.N. General Assembly disregarded Russia’s objections and voted overwhelmingly to allow Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy to be the only leader to address the body remotely, instead of requiring him to appear in person. […]

Numerous world leaders used their speeches on Tuesday and Wednesday to denounce Russia’s war. That trend continued Thursday both in the assembly hall and at the usually deeply divided U.N. Security Council, where, one-by-one, virtually all of the 15 council members served up harsh criticism of Russia – a council member — for aggravating several already severe global crises and imperiling the foundations of the world body. […}

Chinese Foreign Minister Wang Yi was careful not to condemn the war but said that China’s firm stance is that “the sovereignty and territorial integrity of all countries should be respected. The purposes of the principles of the U.N. Charter should be observed.”

Indian External Affairs Minister S. Jaishankar said “the trajectory of the Ukraine conflict is a matter of a profound concern for the international community.” He called for accountability for atrocities and abuses committed in Ukraine. “If egregious attacks committed in broad daylight are left unpunished, this council must reflect on the signals we are sending on impunity. There must be consistency if we are to ensure credibility,” he said.

And Brazilian Foreign Minister Carlos Alberto Franca said immediate efforts to end the war are critical. “The continuation of the hostilities endangers the lives of innocent civilians and jeopardizes the food and energy security of millions of families in other regions, especially in developing countries,” he said. Läs artikel

En rad konkreta besked om vad Nato-medlemskapet kan innebära kom fram förra veckan under ett öppet möte i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Det är delvis helt nya uppgifter som inte varit allmänt kända tidigare. […]

Försvarsalliansen ska inom kort göra en bedömning av Sveriges militära förmåga. Grunden för det är ett frågeformulär som alla Nato-länder måste svara på. Det är ingen lättvindig process utan frågorna är detaljerade, till exempel om vad exakt som finns i ammunitionsförråden. För grannlandet Norge innebar det ett svar på 700 sidor. […]

Därefter kommer Nato-länderna att lägga fast målsättningar för det svenska försvaret, så kallade ”interim capability targets”.

– De kommer att fastställas av alla andra allierade. Det är den enda delen i Nato där det inte krävs enhällighet. De allierade kommer överens om vad vi minst ska ställa upp med i det gemensamma försvaret. […]

Alliansen kan inte straffa länder som inte når målen, men det blir ett politiskt tryck att nå dem. Slutliga mål för det svenska försvarets förmåga kommer att fastställas 2025. Nästa steg inom Nato blir det som i Sverige kallas krigsplanläggning. Rysslands angreppskrig i Ukraina tvingar Nato att göra en krigsplanering med regionala planer, bland annat för norra Europa.  Det blir en detaljerad planering för hur de olika allierades stridskrafter ska användas, något som inte har funnits sedan det kalla kriget.

– Den stora krigsplanen görs av Nato, den kommer inte att göras i Sverige. Finland är en frontstat, det är inte Sverige. Det är ganska sannolikt att en stor del av de svenska stridskrafterna avdelas för försvaret av Finland, säger Tommy Åkesson. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten till anpassningen av försvaret till Nato.

Beskedet att Ryssland mobiliserar fler soldater till kriget i Ukraina innebär i dagsläget inget förändrat militärt hot mot Sverige, enligt Försvarsmaktens insatschef.

– Vi har inte den typen av lägesbild så att vi ser det nödvändigt att byta hållning just nu, säger Michael Claesson. […]

Michael Claesson säger att beskedet långsiktigt innebär att konflikten i Ukraina är långt ifrån slut.

– Men samtidigt, för vårt direkta närområde, innebär det just nu inte särskilt mycket, säger han.

– Jag vill inte sitta här och säga att vi på något sätt helt och hållet utesluter en förändring i den militära hotbilden, men just nu ser vi inget sådant. Läs artikel

[…] “In such a situation, I consider it necessary to make the following decision, which is fully appropriate to threats we face. Namely, in order to protect our motherland, its sovereignty and territorial integrity, and to ensure the safety of our people and people in the liberated territories, I consider it necessary to support the proposal of the defence ministry and the General Staff to conduct a partial mobilisation in the Russian Federation.”

“We are talking about partial mobilisation. That is, only citizens who are currently in the reserves and, above all, those who have served in the armed forces, have military skills and relevant experience. Only they will be subject to conscription.”

“Today our armed forces are operating across a front line that exceeds 1,000 km, opposing not only neo-Nazi formations but the entire military machine of the collective West.”

“Nuclear blackmail has also been used. We are talking not only about the shelling of the Zaporizhzhia nuclear plant – encouraged by the West – which threatens to cause a nuclear catastrophe but also about statements from senior representatives of NATO countries about the possibility and permissibility of using weapons of mass destruction against Russia: nuclear weapons.

“I would like to remind those who make such statements about Russia that our country also possesses various means of destruction, and in some cases, they are more modern than those of NATO countries. When the territorial integrity of our country is threatened, we, of course, will use all the means at our disposal to protect Russia and our people.

“This is not a bluff. And those who try to blackmail us with nuclear weapons should know that the weathervane can turn and point towards them.”

“NATO is conducting reconnaissance across the south of Russia. Washington, London and Brussels are directly pushing Kyiv to move military action to our country. They are openly saying that Russia should be defeated on the battlefield by any means.” Läs artikel

Ett samtal mellan ledamöterna Per Edling och Jon Wikingsson.

Om vi antar att det är så enkelt som ledamoten Tommy Åkesson påstod på akademiens sammankomst den 14 september, att Kaliningrad kan utraderas av polsk HIMARS-eld och finska viken spärras med finska och estniska kustrobotar, då finns det väl inget behov av svenska marinstridskrafter?

Jo, men då handlar det inte om igelkotts- och kustförsvar à la TRFL 87 och TRKA 88. I stället ska marinen, när vi är NATO, genomföra anfallsföretag med ubåtar mot Murmansk, etablera sjökontroll i Nordsjön och i Västerhavet, vara en potent aktör i luftförsvarssystemet och jaga ubåtar i Östersjön samt vara i täten i amfibieoperationerna mot Baltikum. Innan allt detta händer har vi skyddat vår territoriella integritet. Förmågorna finns redan idag och blir än bättre 2030. Därför kommer ledamöterna Edling och Wikingsson under detta samtal zooma ut och angripa framtidens ledningsförmåga så att ledningen av sjöstridskrafterna hanterar allt från territoriell integritet till angrepp mot NATO. För snart är vi NATO. Läs artikel

Utrikesminister Ann Linde (S) skriver på Twitter att det skulle vara ”ytterligare ett grovt brott mot internationell lag” om Rysslands skulle hålla omröstningar för att annektera ukrainska regioner.

”Det kommer att mötas med ett tydligt svar. De som ligger bakom beslutet måste hållas ansvariga”, skriver hon. Läs artikel

På tisdagen meddelade flera ryskkontrollerade regioner i Ukraina att de kommer utföra ”folkomröstningar” om anslutning till den ryska federationen. Men vad innebär ”folkomröstningarna” egentligen och varför genomförs de? […]

Moskvalojala separatister och tjänstemän i regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja meddelade under tisdagen att de kommer att hålla så kallade “folkomröstningar” om en anslutning till den ryska federationen.

Annekteringarna paketeras på så sätt som om de görs i enlighet med folkets vilja, men i praktiken är utfallen av ”folkomröstningarna” klara från början – regionerna kommer att rösta för anslutning. Läs artikel

Läs också kommentar tidigare på den här sajten om folkrätten och avskiljande som behandlar annekteringen av Krim:

”Mot en extremt långtgående självbestämmanderätt, som även skulle omfatta rätt till avskiljande, står den i FN-stadgan fastslagna principen om respekt för staternas territoriella integritet, som alla stater har skyldighet att respektera, och som en överväldigande majoritet av världens stater framhäver som det centrala. Den givna utgångspunkten är således att självbestämmanrätten utövas inom den befintliga statens ramar. Självbestämmandekonflikter utgör interna angelägenheter och inget som utländska stater har rätt att blanda sig i. I grunden är detta helt interna konflikter. Det strider mot FNstadgan att en utomstående stat blandar sig i genom att utsätta den berörda staten för hot om våld eller genom att intervenera militärt. Genom sådana åtgärder påverkas frågans avgörande i den ena eller andra riktningen – i detta fall till stöd för ett avskiljande. Det vore naturligtvis för- ödande för hela FN-stadgans system om en stat hade rätt att utöva aggression mot en annan stat under påstående att den bara försvarar en minoritets rätt till självbestämmande. Något sådant är den överväldigande majoriteten av stater helt främmande för. Ett avskiljande av Krim från Ukraina skulle folkrättsligt sett eventuellt ha kunnat diskuteras om den rysk-ukrainska befolkningen där hade utsatts för brutalt förtryck. Så har dock inte varit fallet. Nu fanns det inte heller några förutsättningar för ett fritt avgörande av frågan i och med de ryska hoten och den militära interventionen. Situationen hade kunnat vara annorlunda om Krims befolkning av egen kraft och utan yttre inblandning tog kontrollen över territoriet och deklarerade avskiljande.”