Månad: september 2022

För en månad sedan var Rasmus Canbäck på reportageresa i Armeniens gränstrakter till Azerbajdzjan. Snart släpper han en bok om konflikten om Nagorno-Karabach. Vi ställde fem frågor till honom om morgonens händelseutveckling.

Vad är det som händer nu?

– Strax efter midnatt lokal tid rapporterade den armeniska försvarsmakten att azerbajdzjanska raketer riktats mot fem positioner i Armenien. Det rör sig alltså inte om den disputerade regionen Nagorno-Karabach där det så sent som 2020 var ett fullskaligt krig mellan parterna. Sedan midnatt har raketattackerna intensifierats och rapporter kommer om markstrider i flera områden i framförallt Syunikprovinsen i södra Armenien. Azerbajdzjan beskyller Armenien för att ha anfallit först, men den som kan regionen och förstår konflikten så ska man ta det med en nypa salt.

– Måndagen föregicks av att man såg turkiska förflyttningar av militärtransporter till staden Ganja i Azerbajdzjan, där det finns en stor militärflygplats. På bilder syntes även turkiska flygplan av modell F-4 och F-16. Försvarsmakten i Nagorno-Karabach rapporterade också om skottlossning i byn Taghavard och Krasnij Bazar.

– En omedelbar reaktion var förflyttningar av ryska trupper som är stationerade i staden Gjumrij i nordvästra Armenien. Armenien ingår i Den kollektiva säkerhetspakten, CSTO, – den ryska versionen av NATO – och åkallade ganska omedelbart Moskvas uppmärksamhet med intentionen att aktivera säkerhetsklausuler. Azerbajdzjan som å sin sida ingick i ett alliansavtal med Ryssland den 24 februari i år står trots det närmre Turkiet. Läs artikel

– Ryssland har inte längre ork till att gå till motoffensiv, säger Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant i Försvarsmakten

[…] Ett av Kremls uttalade mål med kriget, efter misslyckandet att erövra huvudstaden Kiev och tillfångata Ukrainas regering, har varit att senast den 15 september helt inta regionerna Luhansk och Donetsk längst i öster för att göra dem till en del av Ryssland.

Att Ukraina nu återerövrat staden Izium, som ur ett ryskt perspektiv är viktig stödjepunkt och nyckel för att ”befria” Donetsk, har omöjliggjort det målet, menar Elvfing och många andra bedömare. […]

– Problemet på rysk sida är bristen på personal. Man försöker utan större framgång rekrytera så kallade frivilligbataljoner och även fängelsekunder, men det finns nu uppgifter om att de vägrar åka till Ukraina för att strida. Läs artikel

[…] Ukrainian officials have used US intelligence in an ongoing counteroffensive that resulted in gains against Russian forces in the northeastern Kharkiv region. The New York Times cited unnamed senior US officials as saying that Kiev stepped up intelligence-sharing with Washington before the operation that started Thursday. The report says the US provided Ukraine with information about Russian military positions and their weaknesses.

Kiev claims its recent offensive has led to liberation of some three-thousand square kilometers of territory. Russia has also confirmed the drawdown of some of its forces from the area. It says it is regrouping troops to bolster efforts along the Donetsk front. Russia has frequently warned the US against providing weapons and sharing intelligence with Ukraine, saying Washington risks becoming a party to the conflict. Se videon

Ett beslut som fattats enligt utlämningslagen kan enligt departementet inte överklagas.

Justitieministeriet  har inte för avsikt att inleda de sex utlämningsärenden som Finland avvisat och som Turkiet har begärt att ska omvärderas.

”De sex utlämningsframställningarna i fråga har behandlats i enlighet med de skyldigheter som finns i finsk lag och internationella överenskommelser. Ärenden är lösta och besluten är slutgiltiga”, skriver specialexpert Sonja Varpasuo från Justitiedepartementets internationella rättshjälpsenhet i sitt mejlsvar till HS. […]

STT rapporterade på torsdagen att Turkiet har bett Finland att omvärdera sex utlämningsförfrågningar som Finland tidigare hade avslagit under sommaren. Dessutom har Turkiet lämnat in en ny begäran om utlämning till Finland i augusti.

Den nya utlämningsbegäran i fråga är relaterad till ett fall där Turkiet tidigare har lämnat in en begäran om utlämning. Saken är dock ännu inte löst. Det är alltså inte ett helt nytt fall. Läs artikel

Since the Russian invasion of Ukraine, the US is playing its leadership role in NATO the full. Yet at the same time, it appears that in the future the defence of Europe will increasingly become the Europeans’ own business.

At the June 2022 Madrid Summit, NATO leaders gave the green light to transition to a New Force Model (NFM) in the course of 2023. The avowed aim is to create a pool of 300,000 troops in a high state of readiness (as opposed to some 40,000 today), and to pre-assign these to specific defence plans. This is very ambitious (as well it should be), all the more so because these will mostly be European troops. Is NATO building a European army? […]

Over the years, many Europeans have come to misunderstand what an alliance means: as if in every scenario their main ally, the US, takes the lead, sets the strategy, and provides the tip of the spear. That is a protectorate, not an alliance. One can hardly blame the US for at times behaving high-handedly towards those who take its protection for granted.

In a normal alliance, one organises to defend oneself, and calls upon one’s allies when necessary – not by default. Läs artikel

Brigadeavisa er et medlemsblad for Brigadeveteranforbundet, der enhver som har gjort tjeneste ved Brigaden i Nord-Norge er velkommen som medlem. I utgave nr. 3, desember 2018 stod der en artikkel av brigadens tidligere sjef brigader Eldar Berli med tittel ‘To ord som endret forsvarspolitikken’.

Så vidt vites er artikkelen blitt gjengitt i to lokale aviser. Det dramatiske budskapet som Berli legger frem i artikkelen blir effektivt unngått i riksnyhetene, og behagelig oversett i diskusjoner om norsk militært forsvar: Konsekvensen av å endre forvarets hensikt må folket ikke få vite. Brigaderen var ved tid for offentliggjøring av artikkelen i ferd med å avslutte tjenesten i Forsvaret, og på spranget til å bli pensjonist. […]

Brigader Eldar Berli (P), tidligere Sjef Brigade Nord skriver:

La oss atter en gang gå tilbake til den ugraderte etterretningsorientering i 2018 som fortalte at den største trussel mot Norge kommer fra Nord-Atlanterhavet.

Norske styrker skal i samsvar med Forsvarets langtidsplan inngå i NATOs avskrekking. Ved å delta i felles operasjoner er Norge redusert til en styrkeprodusent.

Med absolutt sannsynlighet er derfor operativ kommandomyndighet over alle egnede norske stridsklare styrker til ‘avstraffelsen’ også i fredstid blitt overført til NATO-kommandoen. Det gjelder overvåkningsfly, jagerfly, U-båter og fregatter. Daglig rapport til NATO om tilgjengelige norske styrker til fellesoperasjoner må forutsettes sendt.

Under full nasjonal kommando er muligens spesialsoldater, HV, hæravdelinger, marinens luftputefartøyer,  kystjegere og Luftforsvarets øvrige virksomhet.

Betydningen av den endrede forsvarspolitikk er i den offentlige debatt blitt behendig utelatt av debattantene. Slik unngår også de vel kvalifiserte å provosere til utestengelse fra å delta i debatten, og folk flest kan fortsette å tro at alt er bare gleden med det som skjer i norsk forsvarspolitikk. Ved å feie under teppet konsekvensen av endringen i forsvarets hensikt, må regjeringen Solberg stilles til ansvar for følgende:

–     Er Stortinget kjent med omleggingen fra å forsvare folk og land til å drive sjøkrig i Nord-Atlanteren? Er de endrede kommandoforhold tydelig blitt forklart?

–     Foreligger en juridisk vurdering av å overføre kommandomyndighet over Rikets stridsmidler til internasjonal kommando sett i lys av Grunnlov og Straffelov? Läs artikel

The presidents of Russia and France held talks on Sunday regarding safety at the Zaporizhzhia nuclear plant in Ukraine, with Vladimir Putin blaming Ukrainian forces while Emmanuel Macron pointed the finger at Russian troops.

Conditions at Europe’s biggest nuclear power plant continue to cause global concern. Russia and Ukraine accuse each other of shelling around the Zaporizhzhia plant and thereby risking a catastrophic release of radiation. […]

In its statement, the French presidency said the occupation by Russian troops of the plant was what was putting it at risk. “He (Macron) asked that Russian forces withdraw their heavy and light weapons from it (Zaporizhzhia) and that the IAEA’s recommendations be followed to ensure safety at the site,” the Elysee said.

Russia’s largest privately-owned natural gas producer Novatek announced that it will not be able to complete the first stage of its flagship liquefied natural gas project (LNG) in the Arctic before the end of 2023 at the earliest.

Originally the company had planned to move the gravity-based floating foundations into place in summer 2022 and begin production of LNG in early 2023.

However, at an industry conference in Vladivostok this week Novatek’s deputy chairman Yevgeny Ambrosov announced that the foundations, which are prefabricated at a construction yard near Murmansk, will not be ready to be towed to the site of Arctic LNG 2 on the Gydan Peninsula until at least August 2023. […]

A number of western partners, including France’s Total, Germany’s Linde and Siemens and Japan’s Mitsui, who provided both technical knowhow and services as well as financing have exited the project over the past six months. In addition, a number of specialized ice-capable LNG carriers under construction in South Korea by Daewoo Heavy Industries were also canceled. Läs artikel

U.S. President Joe Biden on Monday said Russia should not be designated a state sponsor of terrorism, a label Ukraine has pushed for amid Russia’s ongoing invasion while Moscow has warned it would rupture U.S.-Russian ties.

Asked if Russia should be designated a state sponsor of terrorism, Biden told reporters at the White House: “No.” Läs artikel

It may appear at times that the U.S. can call on a bottomless pit of military stores to supply Ukraine. Increasingly, however, western allies are balking at taking any more equipment out of their inventories to support the eastern European country’s war against Russia.

It’s an untidy, uncomfortable aspect of alliance politics that was acknowledged publicly on Friday by the secretary general of NATO.

”Some allies are now raising the issue of whether these stocks are depleted too much,” Jens Stoltenberg said after his meeting in Brussels with U.S. Secretary of State Antony Blinken. (He did not name the allies in question.)

Germany has been particularly vocal about the impact the war in Ukraine has had on its military stores. The country’s defence minister, Christine Lambrecht, has been quoted on several occasions over the last two months saying that the Bundeswehr’s weapons reserve is getting low and ”clearly at this point … we have reached our limit.”

Canada’s Defence Minister Anita Anand made a similar point last spring and acknowledged the dilemma again this summer during an interview with CBC Radio’s The House.

”It is not sufficient for us to continue to draw down on the supplies of the Canadian Armed Forces,” Anand said on Aug. 5. Läs artikel

Utrikesminister Ann Linde (S).

Maria Ferm har frågat mig på vilket sätt regeringen kommer att agera för att fortsatt tydligt arbeta för kärnvapennedrustning. […]

Det är ett välkänt faktum att medlemmar av Nato omfattas av organisationens kärnvapendoktrin, där kärnvapen utgör den sista och yttersta delen av den totala avskräckningsförmågan. Som Nato-medlem skulle också Sverige fullt ut ställa sig bakom denna doktrin. De allierade har emellertid slagit fast att omständigheterna där kärnvapenanvändning skulle kunna behöva beaktas är mycket avlägsna. Nato är en försvarsallians som inte hotar länder med kärnvapen. Alliansen har också ett uttalat mål att arbeta för att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen och vidhåller ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Det är i linje med samtliga allierades åtaganden inom ramen för NPT. Läs svaret