Månad: oktober 2022

Medan kriget pågår i Ukraina diskuteras det inom regeringen vilka vapensystem som Sverige kan bidra med. Högt på Ukrainas önskelista står artillerisystemet Archer, som den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba gjorde klart när han besökte Stockholm i augusti. Statsministern Ulf Kristersson (M) uppgav i samband med besöket att Ukraina skulle ha ”extremt stor nytta” av Archer.

Men det kan bli komplicerat att skänka systemet till Ukraina. Rein Pella, lärare i försvarssystem på Försvarshögskolan, säger att Sverige i så fall måste ställa upp med både underhåll och reservdelar.

– Går systemet sönder måste det repareras någonstans. Behöver man göra det i Boden blir det ju en lång väg att transportera pjäserna, säger Pella. […]

Det kommer även att ställa krav på att Ukraina får hjälp med utbildning.

– Sverige behöver utbilda personal. Det är en självklarhet, säger Pella.

– Att köra pjäsen och skjuta är inte svårt. Det svåra är att hålla koll på sensorerna och alla delsystemen och att bli bra på det. Läs artikel

Google-översatt

Regeringens framtida förslag om medlemskap i Nato innehåller inga restriktioner för kärnvapen i Finland. Iltalehti rapporterade nyligen denna nyhet .

Informationen var inte särskilt överraskande: Ledande politiker har den senaste tiden upprepade gånger sagt att det inte är meningsfullt att i förväg sätta nationella reservationer för Finlands Nato-medlemskap. […]

Under förberedelserna för medlemskap har diskussionen om Nato och kärnvapen mest handlat om huruvida kärnvapen skulle kunna föras till Finland efter att NATO-medlemskapet har förverkligats. Experter anser dock att frågan om att placera kärnvapen i Finland är mer permanent avlägsen.

Det finns inga egentliga strategiska eller militära skäl att be Finland att placera ut kärnvapen på sitt territorium. Att placera dem här, i Rysslands grannland, skulle också öka Natos sårbarhet, uppskattades till exempel i Finlands Natoundersökning 2016.

Tapio Juntunen , en universitetslärare som är bekant med kärnvapen från Tammerfors universitet, säger att han anser att hela idén med kärnvapen i Finland är orealistisk: Kärnvapen kommer inte att påtvingas, och de kommer sannolikt inte att ges till den nya Natos medlemsländer.

Han påminner oss om Polens önskan att ha amerikanska kärnvapen på sin mark. Polen har tagit upp frågan för sista gången i höst.

Läs mer

Karl XIV Johan går igen. Senaste spökeriet finns i kultur­departements skrivelse Återkallelse av sändnings­tillstånd vid fara för Sveriges säkerhet, som publicerades i augusti och innehåller förslag till lagändringar.

Försvagningarna av yttrande­friheten riktas så gott som alltid mot den svagaste länken, överföringen eller distributionen av yttranden. I diktaturer är det en självklarhet med rigorös kontroll av internet som i Kina eller indragning av tillstånd för regim­kritiska tv-stationer som i Ryssland. Men även i demokratier av olika mognad har regeringar när de ansett att statsnyttan krävt det tagit steg för att kontrollera och begränsa medborgarnas rätt att sprida och ta del av information.

Karl XIV Johan hade sin indragnings­makt (mer om den nedan), under andra världskriget gällde transport­förbud för vissa tidningar och ordnings­stadgan användes för att stoppa Karl Gerhards kuplett Trojanska hästen. UD stängde 2006 SD-kurirens webbplats och förra kultur­ministern Jeanette Gustafsdotter lovordade EU:s direktiv att förbjuda distributionen av Sputnik och Russia Today. Ett annat exempel är den opinions­styrning som infördes med medie­stödet som endast ska kunna ges till demokratiskt sinnade publikationer. Ett stöd som nu föreslås ska vidgas och ersätta det traditionella presstödet som varit blint för innehållet.

I propositionen om en ny radio- och tv-lag 2019 beklagade regeringen Löfven att det saknades en möjlighet att återkalla ett tillstånd för radio- och tv-sändningar ”vars innehåll utgör en fara för Sveriges säkerhet”.

Enligt det nu framlagda förslaget i kultur­departementets pm, som handlar om just en sådan möjlighet, behöver det inte ha uppstått en faktisk skada, utan återkallelse av tillstånd ska kunna ske om det förelegat ”en viss sannolikhet” för skada och att det är ”rimligt från objektiv synpunkt att förvänta” att det uppstår en risk för Sveriges säkerhet. Läs artikel

On Tuesday, it became known that Norway and Russia have agreed on next year’s fisheries in the Barents Sea, despite the fact that the negotiations have taken place with the Ukraine war and with an increasingly more tense security situation as a backdrop.

Geir Hønneland, one of Norway’s leading researchers on Norwegian-Russian fisheries cooperation, shares his views on the new agreement with High North News.

”The key here is that Norway and Russia have actually agreed on a quota agreement for 2023 and that they have set the total quotas according to the scientific recommendations. They have also stayed within the Joint Norwegian-Russian Commission’s own negotiation framework on quota determination for the various fish stocks,” says the senior researcher at the Fridtjof Nansen Institute (FNI) and continues:

”None of them seems to have exploited the tense situation in order to put forward special demands or challenge the other party unnecessarily, like demanding total quotas that exceed the researcher’s advice. Or at least, such demands have not come to fruition, and the parties have stayed loyal to the negotiation framework.”

That is striking in today’s situation, Hønneland points out. Läs artikel

Det amerikanska hangarfartyget USS George H.W. Bush i Adriatiska havet underställs Nato. Stridsflyg lyfter mot den europeiska kontinenten för att understödja Natos stridsgrupper på marken. Detta är förutsättningarna för Natos återkommande Neptune Strike, som syftar till att försäkra allierade om stöd, avskräcka motståndare från angrepp och försvara alliansen. Och den här gången väntade svenska jägarsoldater i terrängen och svenska Gripenplan i luften.

Svenska jägarsoldater ur K 3 i Karlsborg fick under måndagen chansen att öva på att leda in Natos stridsflyg över polskt territorium. Från positioner på marken pekade soldaterna ut mål som Natoledda flygstridskrafter sedan bekämpade.

– Varje gång vi övar med Nato på det här sättet ökar vi vår förmåga att verka tillsammans. Vi har redan i dag en mycket hög grad av interoperabilitet med Nato. Som medlemmar kommer vi vara en netto-bidragsgivare till alliansens avskräckning från dag ett, säger generallöjtnant Michael Claesson, Försvarsmaktens insatschef. Läs pressmeddelande

Tromsø Municipality in Northern Norway has, almost without discussion, decided to break its friendship agreements with three Russian cities. They do it, says Mayor Gunnar Wilhelmsen, to mark the gravity of the situation. At the same time, he encourages other Northern Norwegian cities to do the same.

While the collective Western sanctions against Russia has the overarching aim of affecting the regime, Northern Norwegian municipalities are stepping forward to mark their distance to what is first and foremost people-to-people cooperation between Norway and Russia. […]

The cooperation between educational and cultural institutions is sanctioned, but the cooperation between researchers and artists is maintained. There is a clear divide that allows us to support Russian oppositionists while simultaneously giving us the opportunity, as democracies, to argue for our values in the meeting with a censored and nationalist reality on the other side of the border. Läs artikel

A team of nuclear safety and security experts will investigate Russia’s unfounded claims that Ukraine is building a ”dirty bomb,” the head of the U.N. nuclear watchdog said. The experts will carry out ”verification activities” at two facilities in Ukraine where Russia says the bombs are being prepared, he added. A dirty bomb combines conventional explosives, such as dynamite, with radioactive materials.

”Allegations have been made, inspections are on the way,” Rafael Mariano Grossi, the director general of the International Atomic Energy Agency, said Thursday.

His comments came in response to Russia’s U.N. envoy Vasily Nebenzya, who said following a meeting of the U.N. Security Council: ”We would be happy to be mistaken, but we cannot simply ignore these allegations, which are very serious and which may lead to very unfortunate consequences.” Läs artikel

Åklagarmyndigheten skriver i ett pressmeddelande att förundersökningsledaren, kammaråklagare Mats Ljungqvist, tillsammans med Säkerhetspolisen begärt hjälp av Försvarsmakten. De nya undersökningarna ska göras inom den svenska ekonomiska zonen.

”Jag har beslutat att tillsammans med Säkerhetspolisen genomföra ett antal kompletterande undersökningar på brottsplatsen. Försvarsmakten har efter förfrågan beslutat att biträda förundersökningen. Försvarsmakten har de resurser och den expertis som behövs för att kunna undersöka brottsplatsen på det sätt som vi önskar”, kommenterar Ljungqvist beslutet. Läs artikel

Google-översatt

[…] En berättelse har tagits fram om Finlands beslut att ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato, enligt vilket det föranleddes av Rysslands attack mot Ukraina den 24 februari 2022. Efter att kriget bröt ut uppmanade president Niinistö också Putin att se sig i spegeln.

När den ryska invasionen startade jämförde vissa politiker och mainstreammedia den med vårt vinterkrig 1939-40. Ukrainarna sades utkämpa sitt eget ”vinterkrig”. Detta skapade direkt hat mot Ryssland och ryssar. Folket var rädda för att Ryssland skulle attackera Finland härnäst. Vi var tvungna att gå till Nato för säkerhet.

En annan sorts berättelse kunde ha presenterats om krigets erfarenheter.

Under vinterkriget attackerades Finland av ukrainska trupper som tillhörde den sovjetiska armén.

De flesta av de finska soldaterna som dödades i krigen gick förlorade när vårt land anslöt sig till det tyska anfallet mot Sovjetunionen i juni 1941. Finland satte sig för att erövra de territorier som förlorades under vinterkriget. Den gamla gränsen passerades också. Vi kunde också ha erinrat om kriget i Lappland, där vi förlorade många av våra soldater där också. När tyskarna drog sig tillbaka orsakade de stor förstörelse i Lappland.

Denna rapport skulle ha gett anledning att vara misstänksam mot alla stormakters politik och agerande.

Detta betänkande skulle ha förespråkat att vi skulle ha hållit oss på linje med Snellman, Ståhlberg, Mannerheim, Paasikivi och Kekkonen i vår utrikespolitik.

Krigspropagandan kopplad till vinterkriget täckte över att den finska utrikespolitiska ledningen långt före det ryska anfallet redan hade beslutat att ta den finska militäralliansen som medlem i Nato.

Vad gäller Sauli Niinistö så verkar det ha skett redan i början av 2021, då han gav konstiga intervjuer. Niinistö kritiserade riksdagens ståndpunkt, enligt vilken Finland inte tillåter att dess territorium används för fientliga syften mot andra länder. Han motiverade Finlands anskaffning av stridsflyg med att Finland måste delta i stormakternas ”hotbalans”.

Sauli Niinistö började aktivt driva på för vårt NATO-medlemskap senast i december 2021. Läs artikel