Månad: oktober 2022

[…] It remains to be seen whether it will be the basis for other equipment agreements for Greece, which faces Turkey’s constant threats. The German chancellor does not share the direct comparison with the war in Ukraine. However,he sent a clear message to Erdogan: “Challenging the sovereignty of one NATO partner by another is not acceptable.” He offered to mediate, to the extent that Athens and Ankara deem it useful. […]

Greece faces similar territorial claims from Turkey, as in the case of Ukraine. The tension with Turkey in the Aegean is intensifying, with open threats against Greece, which call into question the sovereignty of the Greek islands on the Greek – and therefore European – borders in the Eastern Aegean. Can Greece count on Germany’s support for this?

The conditions, in our view, cannot be compared and I would recommend avoiding such comparisons. However, one thing is true: It is not acceptable for one NATO partner to challenge the sovereignty of another. This also applies to more or less veiled military threats. Good neighborly relations between Greece and Turkey are important not only for the two countries, but also for the whole of Europe. The German federal government maintains that open issues between the two countries must be resolved through dialogue and on the basis of international law. Our common goal, our vision should be to exploit the entire economic potential of the Eastern Mediterranean region. For the good of all countries. To the extent deemed useful by those involved, Germany can contribute to this. Läs intervjun

I Nato bör Sverige och Finland ihop med Norge skapa en gemensam armé för Nordkalotten.

Det föreslår nye ordföranden i riksdagens försvarsutskott Peter Hultqvist (S). Han anser att Försvarsmakten borde varit mer lyhörd för stridspiloternas lönekrav. […]

Efter åtta år som minister är han tillbaka som ordförande för försvarsutskottet. Hultqvist efterlyser en större medvetenhet om vad Sveriges och Finlands Nato-inträde innebär. En effekt är att det fördubblar försvarsalliansens gräns mot Ryssland.

– Ryssland kommer att vara ett problem för hela Europa och västvärlden under lång tid framöver. Även om kriget i Ukraina avslutas kommer spänningsläget inte att försvinna. Ryssland har varit, och är, ett auktoritärt land med expansionstankar. Därför måste vi ha en militär styrka med en hög tröskel och enighet i Nato och EU, säger Peter Hultqvist.

I Nato svarar varje land för sitt eget försvar – men för kris och krig utarbetas gemensamma försvarsplaner. Det innebär att svenska soldater ska kunna försvara norra Finlands gräns mot Ryssland?

– Ja, har vi ett gemensamt ansvar. Det är ju en av grunderna i Nato att man tar ett kollektivt ansvar. I Norden har vi en särskild förpliktelse att hjälpa varandra. Vi har redan nu krigsplanläggning med Finland, svarar Peter Hultqvist som säger att det blir avgörande att kunna försvara och dominera landområdet från ryska gränsen bort till norska kusten.

– En väldigt viktig uppgift blir att samordna arméerna i Finland, Sverige och Norge på norra skandinaviska halvön så att det i praktiken fungerar som en armé, säger han.

I dag håller Sverige på att bygga tre armébrigader (en brigad är cirka 4 500 militärer), varav en finns i Boden. Ett förstärkt försvar i norr utreds, till exempel ett återetablerat förband Kiruna. Hultqvist utesluter inte fler brigader. En annan viktig uppgift blir att koppla ihop de nordiska ländernas luftförsvar ned Natos.

– Ett integrerat luft- och missilförsvar är ett väldigt stor och viktig utmaning. Vi och Finland måste göra jobbet. Det är inte bara att besluta, utan det kräver ett omfattande arbete, understryker han. Läs intervjun

Svenska Försvarsmakten gör egna undersökningar av havsbotten nära gasläckorna på Nord Stream. Nu får man sällskap av ett ryskt fartyg som precis anlänt till platsen, rapporterar P4 Blekinge.

— Som med all annan verksamhet till sjöss får vi ta hänsyn till varandra. Att undersöka läckorna kräver inget tillstånd från svenska myndigheter, så vi får samsas om utrymmet, säger Jimmie Adamsson, informationschef på Marinen, till radion. Läs artikel

Vi är många länder som är beredda att göra mycket för att stödja dem, säger han.

På torsdagen informerade ÖB riksdagens försvarsutskott om det underlag som Försvarsmakten lämnade till regeringen i tisdags. Det redovisar vad Sverige militärt kan avvara utan att den svenska försvarsförmågan försvagas. […]

– Och det är självklart, nu förs kriget i Ukraina, och det förs för hela kollektiva väst, och vi är många länder som nu är beredda att göra mycket för att se till att stödja dem, säger han.

– Det här kommer att följas av politiska beslut så småningom, precis som de sju stödpaket som redan gått i väg, och jag förväntar mig att det kommer ytterligare politiska beslut utifrån de rekommendationer som jag nu har givit, säger Micael Bydén. Läs artikel

Bästa statsminister Ulf Kristersson, lyssna inte bara på president Erdogan när du inom kort besöker Turkiet.[…]

Men nu handlar det om hur avtalet ska tolkas. Då hoppas jag att du ger dig tid att lyssna på röster i det turkiska civilsamhället: människorättsförsvarare som ännu inte har gått i exil, satts i fängelse eller tystnat på grund av självcensur. Det behövs i ett land där 150 000 statsanställda har rensats ut, där 6 000 akademiker fått sparken, där folkvalda har avsatts och även fängslats på lösa grunder och där över 500 000 personer har blivit föremål för förundersökningar utifrån svepande antiterrorlagar, vilka kritiserats av bland annat EU […]

När nu president Erdogan kräver att Sverige utlämnar 73 personer kan Murat Çelikkans budskap till statsminister Ulf Kristersson sammanfattas så här:

Tumma inte på rättsstatens principer. Om Sverige skulle göra det, och utlämna turkiska medborgare mot vilka det saknas hållbara bevis och för gärningar som inte är brottsliga enligt svensk lag, vore det en skandal som skulle få långtgående konsekvenser även utanför Turkiet. Läs artikel

The Norwegian-Russian Joint Fishery Commission has agreed that 2023 cod quotas in the Barents- and Norwegian Seas will total 566,784 tons, of which 260,782 tons will be Norway’s share.

“Despite being in an extraordinary situation, it is good that we have reached a fishery agreement with Russia,” said Minister of Fisheries Bjørnar Skjæran in a comment.

This is the second year in a row that cod quotas are slashed by 20%. In 2017, the cod quota was 890,000 tons.

All back to 1976, Norway and Russia’s Joint Fishery Commission has set quotas for Barents Sea fishing. Since 1993, the Commission has included exchange of catch data, inspections and other issues related to compliance control. With the work and agreements in the joint commission, Norway and Russia have managed to keep the Barents Sea as one of the best sustainable fishing areas in the world’s oceans.

“This agreement secures a management of the resources in northern waters that is in line with long-term sustainability, and it secures the world’s largest stock of cod and the other spices in the Barents Sea,” said Minister Skjæran. Läs artikel

[…] In a joint press conference with Romanian Prime Minister Nicolae Ciuca at NATO headquarters in Brussels, Stoltenberg said: ”We need to strengthen Ukraine’s hand at the negotiating table by providing military support, and that’s exactly what NATO allies are doing to maximize the likelihood for an outcome which is acceptable for Ukraine.” […]

Stressing the importance of support from NATO allies and partners for Ukraine’s progress, he added, ”NATO cannot allow Russian President Putin to win the Moscow-Kyiv war,” calling such a victory a ”tragedy for Ukrainians.” Läs artikel

Nato chief Jens Stoltenberg said Wednesday he would go to Turkey “in the near future” to discuss Finland and Sweden’s nearly completed process to join the military alliance.

The trip to meet President Recep Tayyip Erdogan will be a sensitive one, as Turkey is, along with Hungary, the last of Nato’s 30 countries to ratify the accession protocol that would make Finland and Sweden new members. […]

It would follow up on a visit new Swedish Prime Minister Ulf Kristersson is to make in the coming days.

Stoltenberg also said Hungary “has made it clear” that its parliament would vote on ratification of the accession protocols for Finland and Sweden in the next month or so. Läs artikel

Regeringen ska nu gå igenom de redogörelser som Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) lämnat på tisdagen. De innehåller analyser av vilken typ av krigsmateriel Sverige kan avstå ifrån och har av säkerhetsskäl inte gjorts offentliga.

”Jag kommer att analysera materialet och återkomma vid senare tillfälle om hur vi baserat på svaren föreslår att gå vidare med att stötta Ukraina även framöver”, säger Pål Jonson i en skriftlig kommentar till TT. […]

Högt på Ukrainas önskelista står artillerisystemet Archer, samt Robot 70, som används för att bekämpa stridsflyg och helikoptrar. Det gjorde den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba klart när han besökte Stockholm den 30 augusti. Frågan är om eller hur många Archerpjäser och robot 70 som försvaret kan avstå ifrån. Både Moderaterna och Kristdemokraterna ville före valet gå Ukraina till mötes vad gäller både Archer och robotsystemet. […]

Hur många av Sveriges 48 Archerpjäser försvaret kan avvara kunde dock inte Moderatledaren svara på då. Den dåvarande S-regeringen ville invänta Försvarsmaktens och FMV:s analyser. Efter att Kristersson blivit statsminister har även försvarsminister Pål Jonson uppgett att han vill invänta Försvarsmaktens bedömningar. Läs artikel

On Oct. 7, President Joe Biden signed a long-awaited policy tightening the rules for the CIA and Pentagon to conduct drone strikes outside of traditional war zones. The new policy requires the president’s approval before a lethal drone strike or commando raid can be launched.

The policy focuses on countries that are not conventional war zones, including Somalia, Yemen and Afghanistan, but where the United States continues to carry out counterterrorism strikes. It signals that the U.S. will limit drone strikes, which have been criticized for killing civilians. However, it allows the president to waive certain requirements of the new policy at his discretion.

Mary Ellen O’Connell, the University of Notre Dame’s Robert and Marion Short Professor of Law and Research Professor of International Dispute Resolution in the Kroc Institute for International Peace Studies, is a longtime outspoken critic of drone strikes, calling them a grave violation of international law.  […]

Explain President Biden’s new policy on counterterrorism and your thoughts on it.

We do not know exactly what the policy is because much of it is classified. That fact alone should concern us. Solid, lawful policies are public. For example, NATO’s central policy is that an attack on one member state will be treated as an attack on all. NATO’s policy is fully in compliance with international law. There is no need to hide it.

From the hints about the new policy in the media, it is indeed unlawful because it continues to permit drone-launched missile attacks beyond areas of armed conflict hostilities. President Biden will apparently authorize some strikes, which may cut back on the number of unlawful attacks. That is, of course, a good thing, but no individual national leader can legalize what global law renders unlawful. The law requires an end to drone strikes outside combat zones.

You have long been a critic of U.S.-authorized drone strikes in countries including Iraq, Pakistan, Afghanistan, Somalia and Yemen. Why do you consider them to be illegal?

International law prohibits the use of armed force unless authorized by the United Nations Security Council or when needed in self-defense to an occurring armed attack. These principles are found in the U.N. Charter. They are being cited every day against Russia and in support of Ukraine. Yet, since 2002, the U.S. has been violating them when drones are used to attack terrorist suspects in the territory of a country that has not attacked the U.S.

The Obama administration tried to carve out a new legal right to use force to legalize drone strikes. This is not possible in international law, but the Biden administration is continuing to cite the purported rule, which holds that when a sovereign state is “unwilling or unable” to assist the U.S. with respect to terrorist suspects, the U.S. has legal justification to attack with military force. The attempt defies common sense, let alone legal sense. How could one country have the right to use force against another on the basis of subjective assessment of counterterrorism efforts? President Biden would be the first to reject any attempt by Russia or China to assert such a rule. International law is universal. It applies equally to Russia, China and the U.S. Läs artikel

En utredare ges i uppdrag att analysera vilka eventuella författningsändringar som krävs vid en svensk anslutning till ett antal avtal inom Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) som rör militär verksamhet. I uppdraget ingår även att se över vilka författningsändringar som ett medlemskap i Nato bör medföra för att möjliggöra ett effektivt deltagande från svensk sida och ett ändamålsenligt stöd från Nato och dess medlemsstater. Uppdraget ska senast den 15 december 2022 delredovisas i fråga om de angivna avtalen med Nato, med eventuella författningsförslag. Uppdraget ska i övriga delar slutredovisas
senast den 15 augusti 2023. […]

Genom de ändringar som har gjorts i svensk rätt för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet har svensk lagstiftning anpassats till de materiella regler som följer av Nato SOFA och Parisprotokollet. Ett medlemskap i Nato kan dock medföra att ytterligare justeringar behöver göras. Det behöver därför analyseras vilka eventuella författningsändringar som kan krävas. En motsvarande analys behöver göras av värdlandsstödsavtalet. Vidare behöver avtalen om informationssäkerhet och immaterialrätt på försvarsområdet analyseras ur ett rättsligt hänseende. Det finns även skäl att, utöver de avtalsrelaterade frågorna, se över vilka andra författningsändringar som ett medlemskap i Nato bör medföra i syfte att möjliggöra ett effektivt deltagande från svensk sida. Det kan t.ex. röra sig om Försvarsmaktens deltagande i operationer ledda av Nato eller dess medlemsstater, utländska militära enheters tillträde till svenskt territorium, personalrelaterade frågor och frågor om offentlighet och sekretess. Vidare bör en översyn göras i syfte att möjliggöra ett ända[1]målsenligt stöd från Nato och dess medlemsstater. Det kan t.ex. röra militär luftfart, förhandslagring av materiel och utländska militära enheters skydd och bevakning av egen personal, materiel eller förläggningsplats. Läs direktivet

Google-översatt.

Bör kärnvapen eller baser placeras i Finland som ett resultat av NATO-medlemskapet?

Denna diskussion har pågått mer eller mindre sedan i våras, efter att Finland beslutat att tillsammans med Sverige ansöka om att bli medlem i försvarsalliansen Nato. Den allmänna linjen har varit att Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato utan förutsättningar. Frågan kommer att diskuteras först efter att medlemskapet är bekräftat och sedan när Finland gör en försvarsplan tillsammans med Nato.

I måndags kom samma fråga upp igen i paneldiskussionen på säkerhetskonferensen i Kouvola.

Jussi Saramo , ordföranden för Vänsterförbundets riksdagsgrupp, slog frågan ur det blå.

– Finland har på förhand bestämt att kärnvapen inte ska föras hit. Vi har gjort en lag om det i riksdagen, den lagen är i kraft och den är inte på väg att avvecklas, påpekade han. Så vilken artikel pratade Saramo om?

Svaret finns i kapitel två, paragraf fyra i  kärnenergilagen den 11 december 1987/990.

” Det är förbjudet att importera kärnvapensprängämnen samt deras tillverkning, innehav och detonation i Finland.” Det är vad lagen säger, men lagen kan alltid ändras. Saramo hänvisade i sitt anförande även till utrikesutskottets betänkande som hänvisade till kärnenergilagen.

– I utrikesutskottets betänkande, som är enhälligt och jag gjorde det själv, står det att vi har en sådan lag i kraft, sa Saramo. Detta är en rapport färdig den 17 maj 2022.

I 43 § i kommitténs betänkande UaVM 5/2022 vp framgår följande:

”Denna övervägande omfattar också frågan om Natos eventuella militära närvaro i Finland i form av baser och trupper, samt frågan om placering av kärnvapen. Dessa, liksom alla beslut som rör enskilda NATO-medlemsstater, faller inom ramen för nationell suveränitet.

Som medlem i Nato skulle Finland inte tvingas ta emot utländska trupper, baser eller kärnvapen till sitt territorium mot sin vilja. Finlands viktigaste bidrag som Nato-land skulle vara förmågan att försvara sitt eget territorium. Utskottet påpekar i sammanhanget att 4 § i kärnenergilagen (990/1987) förbjuder import av kärntekniska sprängämnen samt tillverkning, innehav och detonation i Finland. Utskottet konstaterar dessutom att det är ytterst osannolikt att Nato ens skulle föreslå eller överväga att placera kärnvapen i Finland.” Läs artikel