Månad: oktober 2022

Sveriges nya regering har på flera olika sätt signalerat att den vill påskynda processen för ett Natomedlemskap.

Utrikesminister Tobias Billström har sagt att ”vi ska uppfylla delarna i avtalet som är ingånget med Turkiet och Finland”. Försvarsminister Pål Jonson har tagit avstånd från att vänsterpartistiska riksdagsledamöter viftat med PKK-flaggan i demonstrationer.

Och statsminister Ulf Kristersson sa under ett pressmöte tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Natohögkvarter i Bryssel på torsdagen att han är redo att åka till Turkiet så fort som möjligt för att diskutera Natoansökan.

– Jag är väldigt redo att åka till Ankara så fort som möjligt och vi har redan skickat den signalen till våra turkiska vänner och diskuterar vilken tidtabell som passar bäst.

– Vi gör allt vi kan för att uppfylla villkoren, sa han.

På fredagen bekräftade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan för turkiska journalister att han fått en förfrågan om ett möte med Ulf Kristersson.

– Den nuvarande statsministerns inställning är gynnsam för kampen mot terrorism och terrorister. Självklart kommer vi att testa deras uppriktighet i denna fråga genom vårt möte, sa han enligt turkiska Daily Sabah.

Samtidigt gjorde han klart att han inte ser särskilt positivt på möjligheterna att säga ja till Sverige, så länge Sverige inte genomför utlämningar av de personer som är efterlysta som terrorister av Turkiet.

– Dessa terrorister borde fångas och överlämnas till oss. Vår hållning kommer inte att förändras. Eftersom vi är kompromisslösa i kampen mot terrorismen har vi ingen avsikt att göra några eftergifter. Läs artikel

De ukrainske styrkenes hurtige og effektive motoffensiv mot den russiske okkupasjonsstyrken har overrasket mange. Det var også mange som ble overrasket da ukrainerne klarte å slå tilbake russernes forsøk på å ta Kyiv, og det finnes flere eksempler på at de ukrainske styrkene har lykkes mot en betydelig større og sterkere motstander.

De ukrainske og de russiske styrkene har i stor grad det samme materiellet, men russerne har adskillig flere bataljoner og 5-10 ganger mer ildkraft enn ukrainerne, særlig med tanke på artilleri og missiler. En tommelfingerregel i militære doktriner er at en angriper bør ha en tre ganger så stor styrke som forsvareren for å kunne lykkes. I teorien skulle altså motangrepet kulminert i løpet av de første par dagene, men vi ser nå at de russiske forsvarslinjene i Kharkiv har raknet, og at ukrainerne bare fortsetter å gjenerobre områder.

En forklaring er at det menneskelige aspektet ved krigføring ofte er vel så viktig som de fysiske stridsmidlene. Hvorvidt man lykkes i strid handler ikke bare om hvor mange soldater og våpen man har, men også om hvordan man bruker dem og hvor sterk vilje man har. […]

De ukrainske styrkene hadde etablert seg i gode stillinger med både bredde og dybde i forsvaret sitt, og taktikken var det vi kaller mobilt forsvar. Hver gang russerne startet sin forbekjemping med artilleri, gikk ukrainerne i dekning eller trakk seg kontrollert tilbake til neste forsvarslinje. Så fort den russiske angrepsstyrken hadde fått gjennombrudd, ble den møtt av et hurtig motangrep fra ukrainske mekaniserte brigader støttet av presis artilleriild, og forsvarslinjene ble reetablert. Over tid ble slitasjen på de russiske styrkene betydelig, mye på grunn av god taktikk, intensjonsbasert ledelse og stor grad av fleksibilitet på ukrainsk side. Läs artikel

Under elva dagar till sjöss och på land har 250 soldater vid Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, under varierande väderförhållanden genomfört en höstövning.

Övningen, där främst personal ur Femte amfibiebataljonen och 17:e bevakningsbåtkompaniet deltagit, har innehållit allt från att logistikflödet fungerar, bordning av fartyg, placera ut minor till att spana efter ubåtar för att kunna försvara västkusten och Skandinaviens största hamn från angrepp. Läs pressmeddelande

As with everything else, this is about Russia’s war against Ukraine. About a Russia that has paralyzed international cooperation in the North.

What Norway will possibly take over is therefore not the leadership of eight Arctic states. It is an organization of seven states, and only half of the geographical area known as the Arctic. […]

Where we previously were presented with rising temperatures and melting ice with millimeter precision, we now received an introduction to a historical military rearmament below the sea surface, on the sea surface, and in the air. This is about the fact that seven of the eight original members of the Arctic Council are also members of NATO. Or From the admirals’ point of view:

”It is about the increased militarization of the Arctic, especially by Russia and China.”

Rob Bauer is admiral and chair of  NATO’s military committee. He pointed to Svalbard in particular as an area where Russian activity outside the coast of the archipelago has increased greatly.

Special Envoy to the Arctic for China, Gao Feng, was asked if China would support an Arctic Council without Russia. He said they would not, and instead used its first trip abroad to emphasize that China still cooperates with Russia.

“I am unsure if the leadership will be left to anyone at all. Nor to Norway,” said Feng. Läs artikel

Sverige befinner sig i ett sårbart och utsatt läge. Detta blev extra tydligt vid explosionerna på Nord Streams gasledningar i slutet av september och Kustbevakningen har sedan dess bevakat platserna dygnet runt.

I det spända säkerhetsläget omkring Östersjön är det absolut nödvändigt med en Kustbevakning som kan agera snabbt och kraftfullt, men på grund av den ansträngda personalsituationen på myndigheten befarar vi från fackförbundet TULL-KUST att gränsen snart är nådd för vad organisationen mäktar med.

Våra beräkningar för budgetprocessen 2021 visade att det saknas minst 200 operativa kustbevakare i myndigheten, men givet det kraftigt försämrade omvärldsläget menar vi att det, för att uppnå en långsiktigt hållbar organisation, behövs så många som 400 nya kustbevakare för att organisationens alla uppdrag ska kunna utföras. […]

2019 undertecknades till exempel en överenskommelse som reglerar förutsättningarna för Försvarsmaktens utnyttjande av Kustbevakningen vid höjd beredskap eller krig. Det innebär att under höjd beredskap eller krig ska personal och materiel ur Kustbevakningen ställas till Försvarsmaktens förfogande för övervakning, transporter och andra uppgifter. Kustbevakningen ska också vid begäran bistå Försvarsmakten. Denna samverkan är viktig och senare i år ska en ny överenskommelse slutas mellan Kustbevakningen och Försvarsmakten. Läs artikel

Rysslands president har undertecknat ett dekret om att införa krigslagar i fyra annekterade områden i östra Ukraina. Vladimir Putin motiverar sitt senaste drag med att ”väpnad makt används mot Ryska federationens territoriella integritet”.

Dekretet gäller regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson i östra Ukraina, som Ryssland annekterade i samband med illegala och riggade folkomröstningar för några veckor sedan.[…]

Dekretet är den senaste i raden av eskaleringar i kriget som Vladimir Putin har gjort. Det en överhängande risk för att Vladimir Putin med de nya krigslagarna vill förmå ukrainare som bor i de ockuperade områdena att strida för Ryssland. Det kan även begränsa människors rörelsefrihet och möten i det offentliga, samt införandet av striktare censur och stärka polismakten. Läs artikel

Ryssland kommer att fokusera på andra länder och kraftigt minska sin diplomatiska närvaro i Europa och USA. Det sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i veckan. […]

Enligt regeringskontrollerade Sputnik sa Lavrov att ”det inte längre finns någon mening med att upprätthålla den nuvarande närvaron i länder i väst”.

Lavrov hänvisade till att personalen på de ryska legationerna utsätts för trakasserier och hot och inte kan utföra sitt arbete.

– Men viktigast är att det inte längre finns något arbete för dem att utföra sedan Europa beslutat att stänga ute oss och att sätta stopp för allt ekonomiskt samarbete.

Istället kommer Ryssland att fokusera på länder i Asien, Latinamerika och Afrika. Läs artikel

”Turkiet är en demokrati”, säger utrikesminister Tobias Billström. Billström är, efter förre statsministern Magdalena Andersson och nuvarande statsministern Ulf Kristersson, den tredje av våra högt uppsatta politiker som i år talat om Turkiet som en demokrati. Nu får det vara nog!

Hur kan vi förvänta oss att en svensk regering ska värna om svensk demokrati eller främja demokratisering i världen om ministrarna inte vet eller håller med om att en anständig demokrati är mer än att val hålls regelbundet!?

Låt mig citera statsvetaren Staffan Lindberg: ”Turkiet är inte en demokrati enligt några som helst nivåskattningar som finns (…) Om man ska sänka nivån så lågt att Turkiet räknas som en demokrati då är nog vattnet ganska grumligt och brunt och luktar illa.” […]

Beror oförmågan att kalla en spade för en spade på fikandet efter president Erdogans godkännande av Sveriges Nato-ansökan, eller på en väldigt snäv demokratiuppfattning? Det första vore förnedrande, det senare illavarslande. Läs artikel