Månad: november 2022

Utrikesministeriet har den 3 november 2022 begärt ett utlåtande av landskapsregeringen om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. […]

Ställningstagande i regeringens proposition konstateras att Finlands anslutning till Nato-fördraget inte påverkar Ålands ställning utifrån internationella överenskommelser. Landskapsregeringen önskar att texten skulle förtydligas på följande sätt: […] att Finlands anslutning till Nordatlantiska fördraget inte påverkar Ålands ställning utifrån internationella överenskommelser eller Ålands etablerade folkrättsliga status. I anslutningsdiskussionerna till Nato som hölls den 4 juli 2022 i Bryssel har Finland fört fram att Åland är en del av Finlands suveräna territorium och i enlighet med bestämmelserna i Nato-fördraget är Finland berett att försvara Ålands neutralitet med nödvändiga åtgärder.

Landskapsregeringen anser det viktigt att det klart framgår av propositionen att utrikesminister Pekka Haavisto i Finlands inledningsanförande under anslutningsdiskussionerna lyfte upp Ålands folkrättsliga ställning samt att det inte framfördes några invändningar i anslutning till Ålands folkrättsliga ställning. Utrikesministerns inledningsanförande har bifogats till anslutningsdiskussionernas protokoll som förblir i Natos arkiv.

Enligt artikel 8 i Nato-fördraget kan en Nato-medlemstat inte behålla eller binda sig till nya avtal som skulle strida mot Nato-fördraget. I propositionen redogörs för de avtal som reglerar Ålands särställning. Landskapsregeringen anser att det av texten i propositionen också borde framgå att demilitariseringen och neutraliseringen har en regional europeisk sedvanerättslig status. Avtalen om Åland hindrar inte Finland från att ansluta sig till Nato[1]fördraget och de strider inte mot Nato-fördraget, inklusive dess artikel 5. I propositionen sägs att ”Krisresiliens är en viktig del av Natos avskräckning och försvar. Verksamheten innebär inte behörighetsöverföringar eller lagstiftningseffekter men informationsgång mellan statsrådet och Ålands landskapsregering är viktigt.” Landskapsregeringen konstaterar att då det gäller frågan om huruvida lagtingets bifall ska inhämtas är det inte relevant huruvida Nato-fördraget medför krav på lagstiftning. Det har inte heller betydelse för bedömningen huruvida behörighetsöverföring sker i form av att beslutandemakt överförs. Bedömningen av huruvida lagtingets bifall krävs görs enbart utgående från om Nato-fördraget reglerar sådant som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Läs protokollet

Socialdemokratiska Kvinnoförbundet (S-kvinnor) motsätter sig flera av slutsatserna i promemorian ”Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige” (Ds 2022:7) som låg till grund för Sveriges medlemsansökan till NATO. Framför allt delar vi inte bedömningen att medlemskapet inte skulle påverka Sveriges möjligheter att främja grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive arbetet för kärnvapennedrustning. […]

Ett Natomedlemskap riskerar att leda till att nationella avvägningar om säkerhet beslutas utanför Sveriges gränser, utan insyn och transparens, vilket S-kvinnor anser skulle vara ett demokratiproblem. Om Sverige blir medlem i Nato måste det vara ett absolut krav att Sverige förblir en kärnvapenfri zon i såväl freds- som eventuell krigstid. S-kvinnor vänder sig därför särskilt mot promemorians skrivning att ”Ett medlemskap i Nato omfattar ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den
strategiska avskräckningen.”
Som eventuell Natomedlem måste Sverige även gå före övriga Natoländer och underteckna FN:s konvention om kärnvapenförbud (TPNW) som Sverige röstat för men ännu inte underteckna.

Redan idag har regeringen rätt att begära stöd i form av militära styrkor av en stat som är medlem i Europeiska unionen eller i Nato. Sverige är också bundet av en solidaritetsplikt till andra EU-stater enligt Lissabonfördraget samt EU-fördragets bestämmelse om kollektivt självförsvar i händelse av väpnat angrepp. Sverige har även undertecknat en solidaritetsförklaring med Storbritannien. […]

S-kvinnor motsätter sig flera av slutsatserna som promemorian kommer fram till. Vi anser inte att ett svenskt Natomedlemskap höjer tröskeln för militära konflikter och därmed ger en konfliktavhållande effekt i norra Europa.
Vi anser att Sveriges möjlighet att fortsätta stå upp för folkrätt, mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet riskerar att påverkas negativt, vilket redan medlemsförhandlingarna visat på. Läs remissvaret

[…] Turkiet motiverade sina flygattacker mot Syrien utifrån FN-stadgans artikel 51 om legitimt självförsvar. Men är den verkligen tillämpbar i det här fallet?

– Svar nej, säger folkrättsexperten Ove Bring till SvD. Självförsvarsregeln i artikel 51 i FN-stadgan kräver att det ska vara ett väpnat angrepp över en gräns mot den andra staten, som då har rätt till självförsvar.

Terrordådet i Istanbul är en explosion som internrättsligt ska utredas av polis och administrativa myndigheter i Turkiet. Enligt Ove Bring liknar det ett svepskäl att åberopa detta.

Under måndagen komplicerades dock situationen något efter att raketer skjutits från syrisk-kurdiska områden mot Turkiet och bland annat träffat en skola. Tre personer ska ha dödats, bland dem en lärare och en elev, och tio ska ha skadats.

Det hade kunnat ge Turkiet rätt till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan om de inte själva inlett en olaglig krigsföring, enligt Ove Bring. Läs artikel

[…] The best-known case of protests against extraterritorial action concerns US secondary sanctions. The EU and other countries have been protesting for decades against US rules that prohibit companies from third countries from trading with sanctioned countries such as Cuba and Iran. The EU has issued its own blocking regulation, protesting against the violation of international law through the regulation by the USA of ‘activities of natural and legal persons under the jurisdiction of the [EU] Member States’.

EU contestation of US secondary sanctions has flared up again in recent years in the wake of the increased use of the instrument in the context of sanctions against Iran and Russia. Many other countries – including Russia, China and India – have likewise protested against such measures imposed by the USA,129 with China recently enacting its own rules to block and counter foreign sanctions. Where they go beyond market access restrictions, secondary sanctions are widely seen as highly problematic not only politically but also as a matter of international law. Only a few firm limits emerge from these cases. First, there is very little acceptance of a regulation of actors and situations that have no concrete connection to the regulating state (except for universal jurisdiction situations); the protective principle does not seem to help here either. Apart from this, the discourse suggests that jurisdictional claims lie on a spectrum of acceptability – the weaker the link with the actors or facts of a case, the more other factors come into play.

Measures are more contested if important policy decisions of other states are counteracted by extraterritorial action. In contrast, they are more widely accepted if measures are linked to international standards or consultations with affected states or if they are of limited intensity – reporting obligations are easier to justify than criminal sanctions. At the same time, there appear to be specific principles of exclusion from jurisdiction that are difficult to touch; the freedom of the high seas would be an example, as seen above in the Torres Strait case. Läs artikel

Turkiet har genomfört flygräder mot kurdstyrda städer och byar i norra Syrien, meddelar både kurdiska styrkor på plats och den brittiskbaserade organisationen Syrian Observatory for Human Rights.

Enligt uppgifter handlar det om fler än 20 räder mot mål i två olika regioner, bland annat staden Kobane nära den turkiska gränsen.

Soldater från både den kurdiska SDF-grupperingen och styrkor som stöder den syriska regeringen ska ha dött i attackerna, det talas om tolv döda.

Turkiet har inte meddelat att landet skulle stå bakom angreppen, men på lördagskvällen lade landets försvarsministerium ut en bild på Twitter på ett jaktplan med en text som hänvisade till hämnd. Läs artikel

Läs också kommentar på den här sajten om Sveriges stöd till kurdiska separatister i norra Syrien.

I welcome the agreement by all parties to continue the Black Sea Grain Initiative to facilitate the safe navigation of export of grain, foodstuffs and fertilizers from Ukraine. The initiative demonstrates the importance of discreet diplomacy in finding multilateral solutions. Läs uttalandet

Googleöversatt

Ratificeringen av Finlands och Sveriges NATO-medlemskap är upp till endast två länder, Ungern och Turkiet.

Dokumenten relaterade till ratificeringarna har redan lämnats till det ungerska parlamentet, men Ungern har ännu inte beslutat om ett datum för att höra ärendet. […]

Det handlar om att Ungern försöker koppla sina egna EU-finansieringsproblem till Natos ratifikationer. EU-kommissionen har föreslagit en nedskärning på 7,4 miljarder euro i Ungerns EU-medel på grund av brott mot rättsstatsprincipen.

Utrikesminister Pekka Haavisto (grön) medgav på onsdagen att Ungern har oro för EU-finansiering.

– Ungern verkar nu fokusera på dem i synnerhet, sa Haavisto. Läs artikel

Arméns huvudmilitärövning Kontio 22 ordnas i Norra Karelen 25.11.–2.12.2022. Övningen är samtidigt repetition för cirka 2000. Några av dem verkar som utbildare i övningen.

Övningen utvecklar arméns och försvarsgrenarnas samverkansförmåga samt soldaternas beredskap att agera i snabb lägesutveckling tillsammans med Flygvapnets och Gränsbevakningens trupper. Totalt deltar 8000 soldater i övningen, varav cirka 4800 är beväringar och 2000 reservister.

Huvuddelen av övningsstyrkan bildas av Kajanalands brigad, Björneborgs brigad, Karelska brigaden och Pansarbrigaden. Medverkande finns också Uttis jägarregemente, Markstridsskolan, Försvarsmaktens logistikverk, Försvarsmaktens ledningssystemcenter, Flygvapnet och Gränsbevakningsväsendet. Inga internationella trupper deltar i övningen. Manövern leds av kommendören för Kajanalands brigad, brigadgeneral Manu Tuominen. Läs pressmeddelande