Månad: november 2022

Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter
– Svenska Röda Korset välkomnar möjligheten att inkomma med ett
yttrande över promemorian och lämnar synpunkter på de för oss
särskilt relevanta delarna i innehållet, där vi besitter särskild
erfarenhet och kompetens.
– Svenska Röda Korset har inga synpunkter på om Sverige bör gå med
i Nato.
– Svenska Röda Korset framhåller som utgångspunkt att Sverige
bibehåller samma skyldigheter under den humanitära rätten, även vid
ett Nato-medlemskap.

-Svenska Röda Korset konstaterar att kärnvapen moraliskt och
juridiskt inte går att motivera och vill särskilt betona de katastrofala
humanitära konsekvenserna som skulle följa om kärnvapen används. Svenska Röda Korset vill i stället lyfta vikten av att Sverige ratificerar FN-konventionen om kärnvapenförbud, och poängterar att det är
möjligt oavsett Nato-medlemskap.
– Svenska Röda Korset vill å det starkaste understryka att Sverige, likt
Norge och Danmark, bör verka för undantag från placering av
kärnvapen på svensk mark.
– Svenska Röda Korset betonar att Sverige behöver fortsätta sitt arbete
att verka för nedrustning av kärnvapen och att minska riskerna för att
kärnvapen används även om Sverige går med i Nato.
– Svenska Röda Korset saknar slutligen tydliga resonemang kring
effekterna av ett medlemskap vad gäller svensk export av
krigsmateriel. Läs remissvaret

Jessica Wetterling (v) i riksdagsdebatten:

Jag ska berätta en sak för ledamot Hans Ekström (s). Ibland verkar det som att Socialdemokraterna lever i tron att de har egen majoritet i denna kammare och att de fortfarande bestämmer allting på egen hand.

Det man gör med detta lagförslag är att man öppnar Pandoras ask. Socialdemokraterna har i flera sammanhang sagt att avsikten inte är det. Det stämmer säkert. Oftast när man gör grundlagsändringar är avsikten god. Det finns absolut ett gott syfte. Men det här är ett förslag som är präglat av naivitet.

Det kommer inte att leda till att man täpper till de luckor i lagen som man säger sig vilja åtgärda. Den försvarlighetsventil som man hänvisar till från i stort sett alla partier kommer att leda till en stor osäkerhet bland visselblåsare, journalister och publicister om vad som kommer att vara brottsligt och kriminellt att publicera och vad som inte kommer att vara det.

Bara att man får kännedom om någonting från en visselblåsare kan omfattas av grov obehörig, och så vidare, bla, bla, bla. Det är ett jättestort problem att man öppnar för den här grundlagsförändringen trots en enormt massiv kritik från alla remissinstanser som företräder den fria, oberoende och granskande journalistiken som alla partier härinne säger sig vilja värna. Läs protokollet

[…] Blandt militærfolk har der dog længe hersket en opfattelse af, at vi reelt ikke kan forsvare os selv, hvis det skulle komme dertil. Ja, end ikke vores mest kritiske infrastruktur har vi chance for at sikre, uanset om det så får fuldt militær fokus.

Højere forsvarsprioritering bør derfor indskrives på noget nær grundlovsniveau. Og som mange andre grundlovsparagraffer kan anledningen til, at de indstiftes, netop være, når vi kan se eller føle faren for os. Det vil sige nu. Konkret skal dette indebære en markant opskalering af forsvarsudgifterne i den nye valgperiode. Forsyningssiden, det vil sige forsvarsindustri af forskellig art, må i sig selv opfattes som kritisk infrastruktur. Dertil bør Danmark samtidig satse meget mere ambitiøst på reserver af officerer og personel.

Inspirationen kan findes i for eksempel Finland, som trods et moderat befolkningstal – og ditto forsvarsbudget – kan stille henved 900.000 mand, hvis situationen kræver det.

Historisk set har vort demokrati ikke mønstret tilslutning til oprustning i de mange år med fred. Men hvis en betydelig styrkelse af dansk forsvar ikke kan besluttes i den nuværende trusselsituation, kan den næppe finde sted ad demokratisk vej overhovedet. Läs artikel

[…] Moreover, no treaty, however sacrosanct in Washington policy circles, supplants the U.S. Constitution. Even had Poland requested the invocation of Article 5 and NATO determined that military force was called for, President Biden could not have short-circuited American constitutional procedures. He would still need to approach the U.S. Congress, the branch with the sole authority to declare war or authorize the use of force, and make the case that war serves the U.S. interest. Bypassing these critical procedures, even to protect an ally, would be unconstitutional.

What happened in Poland should remind us that war is inherently unpredictable and far more difficult to control than those who initiate and wage it assume. It can escalate, spread to places that were not in the fight when the guns began to fire, and produce unimaginable economic repercussions. The longer a war drags on, the more likely the law of unintended consequences will kick in.

The war in Ukraine illustrates this perfectly. It has lasted longer than anyone — certainly Vladimir Putin — anticipated and increased food and energy prices for countries, especially poor ones, thousands of miles away from Ukraine. There’s no reason to believe a negotiated settlement to the war in Ukraine is on the horizon; but there are several reasons to believe that more surprises await us—some that may harm people with no immediate connection to the conflict. This is reason enough to have provisions and procedures, such as Article 5, in place to put a brake on impulsive reactions. To their credit, President Biden and America’s NATO partners displayed this prudence by not jumping to a premature conclusion and, instead, urging patience until the facts became clear.

The larger lesson to be learned from what happened in Poland is that dialogue is an essential requirement during moments of tension. Washington and Moscow need to keep communications channels open even, or especially, during the worst of times. Putin’s invasion of Ukraine has taken US-Russian relations to their lowest point in the post-Cold War era. As tempting as it may be to ostracize Russia, self-interest, even self-preservation, dictates clear and frequent communication in order to minimize misunderstandings and prevent isolated incidents from blooming into full-blown crises. It’s the kind of common sense which, fortunately, infuses Article 5. Läs artikel

On November 9, French President Emmanuel Macron announced the end of Operation Barkhane, France’s eight-year-old counterterrorism mission for the Sahel.

What comes next for France’s military posture in West Africa remains vague. Meanwhile, the Sahel slides further into chaos, but it is doubtful that open-ended French deployments could have prevented that slide indefinitely — and in any case, France wore out the political welcome that would have been necessary to sustain its deployments. Few in Washington will be celebrating Barkhane’s end, but neither should they overstate Barkhane’s successes, all of which proved fleeting.

Macron, presenting France’s new National Strategic Review in a speech before cabinet ministers and top military brass in the city of Toulon, said that France has no “calling to remain engaged, without time limits, in exterior operations.” For that reason, he explained, he was ending Barkhane. France will now pivot to a country-by-country approach “according to the needs that will be expressed by our partners: equipment, trainings, operational partnerships, accompaniments in strategic duration and closeness.”[…]

The collapse of Barkhane came about due to political friction between France and Mali. French forces entered Mali, a former French colony, in 2013 to disrupt jihadists who had conquered territory in Mali’s north and were advancing into the center of the country. After the initial disruption of jihadist control, France launched Barkhane to combat jihadism across the region. Barkhane was, at its core, an assassinations program, eliminating — with a fair amount of success — top jihadist leaders.

Yet jihadist violence rose and expanded within Mali and into parts of neighboring Burkina Faso and Niger. Anti-French sentiment surged in all three countries. Critics charged that France had failed to bring security and had come to play a neocolonialist role in propping up unpopular leaders; conspiracy theorists claimed that France itself abetted insecurity and played double games. Läs artikel

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023. Läs pressmeddelande

Riksdagen röstade på onsdagen ja till den kritiserade grundlagsändringen om utlandsspioneri.
– Det är väldigt olyckligt och ett stort ingrepp i tryck- och yttrandefriheten, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.

Förändringarna i lagen innebär att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken och i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen.

– Det är väldigt olyckligt att riksdagen röstar igenom det här förslaget som innebär ett så stort ingrepp i tryck- och yttrandefriheten. Det är beklagligt att politikerna inte kunnat försvara och motivera varför förändringen behövs. Särskilt när det gäller förändringar i grundlag är det viktigt att medborgare får information om vad som förändras och varför. Det här är ett stort underbetyg till våra folkvalda.

Journalistförbundet har de senaste åren vid flera tillfällen lyft kritik mot förslaget om en grundlagsändring om utlandsspioneri. Ett arbete som under den senaste tiden intensifieras tillsammans med andra organisationer och företrädare i mediebranschen.

Ulrika Hyllert hoppas nu på en utredning för att lagen ändras.

– Även om det är för sent att ändra något under den här mandatperioden vore det klädsamt om politikerna tog till sig av den massiva kritik som kommit fram på sista tiden och utreder om lagen kan ändras så att den bättre skyddar både källor och journalister. Vi kommer att följa utvecklingen för att i den mån det går få inblick i hur lagen påverkar möjligheten att rapportera om Sveriges samarbeten med andra stater och motsvarande. Läs artikel

Tidligere har det stått på deres nettsider, under temaet «verneplikt»:

«Borgere i et liberalt demokrati skal ikke sendes til en krig de ikke vil kjempe. Unge Venstre vil derfor fjerne verneplikten.»

Lederen i ungdomspartiet Ane Breivik forklarer at partiet nå snur på grunn av nye betraktninger som har blitt tvunget fram i krigen i Ukraina.

– Jeg mener fortsatt at det er illiberalt med en verneplikt, skriver hun i en e-post til Forsvarets forum.

– Men realiteten er at verneplikten er helt avgjørende for at Norge skal ha et fungerende forsvar, skriver hun videre.

Breivik mener at dersom prinsippene ikke tåler møtet med virkeligheten, er det politikken som må endres. Lederen skriver også i e-posten til Forsvarets forum at det er flere som bør gå i seg selv i forbindelse med den russiske invasjonen av Ukraina. Breivik skriver: «Både SV og Rødt holder fortsatt fast ved å melde Norge ut av Nato og EØS, men erkjenner at det er urealistisk i dagens situasjon.» Läs artikel

I helgen såg jag, i sällskap med en yngre anförvant, utställningen ”News flash – ett sekel av nyheter” på Fotografiska i Stockholm. 300 bilder av allt från världskrig, förödande naturkatastrofer och dramatiska samhällsreformer till de små, gripande vardagsögonblicken – som nuvarande DN-fotografen Roger Turessons hjärtevärmande bildserie av 83-åriga Vilhelmina Eriksson som inväntar kungens eriksgata i Dalarna 1983.

Utställningen var så välbesökt att man stundtals likt en durkdriven pressfotograf fick armbåga sig fram till själva bilderna – ett talande bevis på den goda journalistikens förmåga att beröra, engagera och upplysa. […]

Det handlar om den omdebatterade lagen om utlandsspioneri, som när den träder i kraft vid årsskiftet kommer att innebära en allvarlig inskränkning av mediernas möjligheter att granska och avslöja missförhållanden kopplade till Sveriges internationella samarbeten.

Förslaget har mött förkrossande kritik, inte minst från yttrandefrihetsexperter och publicister som menar att ändringen kan göra det svårare att upprätthålla meddelarfriheten och rapportera om missförhållanden. Enkelt uttryckt innebär ju lagändringen att Försvarsmakten och andra myndigheter får större makt att begränsa vad svenska ansvariga utgivare lagligen får publicera om förhållanden som rör vårt lands internationella samarbeten. Läs artikel

Imorgon, onsdag, klubbas lagförslaget om utlandsspioneri i riksdagen. Går det igenom innebär det bland annat ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Förutom att det införs ett nytt brott, utlandsspioneri, i brottsbalken, skulle utlandsspioneri alltså även bli ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. […]

Ingemar Folke, pensionerad advokat, har varit verksam i ärenden som rör tryckfrihet och yttrandefrihet. Han menar att förslaget, som det är utformat i dag, kan begränsa mediers möjlighet att avslöja missförhållanden.

– Kravet på hemlighet har tunnats ut på ett sätt som gör det svårt att förutse vad som verkligen är hemligt och som kan komma att motsvara den nya lagens rekvisit. Det är alltså inte fråga om att tillämpa svensk sekretesslagstiftning. Det kan till och med förhålla sig så, att en utländsk befälhavare bestämmer vad som ska anses hemligt, säger han. Läs artikel

[…] Det nya stödet till Ukrainaär det mest omfattande hittills och innehåller ett militärt paket till värde av drygt 3 miljarder kronor. Totalt har Sverige nu presenterat nio stödpaket till det östeuropeiska landet som har invaderats av Vladimir Putins Ryssland.

– Nu presenterar vi nästa och det i särklass största paketet hittills till Ukraina, säger Ulf Kristersson.

Det är inte frågan om det omtalade artillerisystemet Archer som Ukraina har efterfrågat, berättar försvarsminister Pål Jonson (M), men det handlar om andra vapen och utrustning som är anpassade efter vinterns minusgrader.

– Det militära paketet innehåller luftförsvarssystem och ammunition till ytterligare ett luftförsvarssystem, säger Pål Jonson som av säkerhetsskäl inte går inte på vilka modeller det rör sig om. Läs artikel

Läs kommentar tidigare om Sveriges självbestämmanderätt och vapenleveranser till Ukraina.

Marinen leder höstens huvudkrigsövning Freezing Winds 22, som arrangeras 22.11 – 2.12. I den internationella sjökrigsövningen deltar trupper från Försvarsmaktens alla försvarsgrenar samt många internationella partner.

I övningen deltar totalt 23 stridsfartyg, service- och stödfartyg samt transportbåtar samt kust- och markförband. Övningens totala styrka uppgår till ca 5000 personer.

Målsättningen med övningen, som genomförs på Finska viken och Skärgårdshavet, är att öva internationella, gemensamma operationer vid Finlands kust och på Östersjön under de krävande väderleksförhållanden som senhösten bjuder på samt att ge Marinen övning i att ge och ta emot internationellt bistånd. […]

Från Sverige deltar korvetterna HMS Härnösand och HMS Helsingborg av Visbly-klass och HMS Gävle av Göteborg-klass. Läs pressmeddelande