Tre lærdommer om «avskrekking og beroligelse» overfor Russland, forsvaretsforum.no

Ingeborg Synnøve Nortvedt Bjur, doktorand vid IFS, FHS och UIO

[…] Vektingen av to komponenter har variert over tid, men tosporstankegangen har vært nærmest forbløffende bestandig, heter det. Norge tilnærmer seg Russland som «en storpolitisk aktør» og et «naboland». Som en «trussel fra øst» på den ene side, mens man på den andre side ser til de «bilaterale samarbeidsforbindelser». Trusselen og samarbeidet har vært møtt med «fornuft og følelser» og «frykt og forventning». Sikkerhetspolitisk har Norge fulgt en linje av balanse mellom «avskrekking og beroligelse», som blant annet har tatt form gjennom «integrasjon og avskjerming» i det vestlige alliansesamarbeidet. […]

Sentralt stod Nato-medlemskapet som var kombinert med selvpålagte restriksjoner på militær aktivitet på norsk territorium. Ti år senere, i 1976, ble dobbeltheten også en uttalt politisk målsetting, da Forsvarsdepartementet slo fast at Norges arbeid for fortsatt avspenning i de nordlige havområder fordret et «behov for å balansere mellom avskrekking og beroligelse» Norges uttalte strategiske hovedlinje. Selv om ordene som sådan ikke har vært i brukt – eller vært like mye brukt – i over 70 år, synes de fleste enige om at en variant av den såkalt doble politikken ovenfor naboen i øst har forekommet i hele perioden. […]

Norge fortsetter å kalibrere avskrekking selv om departementet kaller det noen annet enn beroligelse, som for eksempel «dialog» eller «stabiliserende tiltak». Antakelig er det dette også Huitfeldt viser til, når hun uttaler at «[i] perioder med økt behov for avskrekking, kan det være enda større behov for beroligelse». Det er i Norges interesse at egne og allierte militære disposisjoner ikke blir misforstått i Kreml, utløser uintendert eskalering eller rokker ved stabiliteten i nord. […]

Selv om både Norge og resten av Europa utvilsomt har erkjent at i tilfellet Putins Russland må makt møtes med motmakt, er det ikke i noen småstats interesse å la maktpolitikken råde alene. «Beroligelse» i den andre balansegangen har vært en bred kategori, som også har omfattet ideer som felles spilleregler i internasjonal politikk. Igjen er det tvingende nødvendig å tydeliggjøre hva vi viser til, også innenfor den enkelte kategori i den enkelte balansegang. Läs artikel

Den største allierede flådestyrke i Atlanterhavet siden Anden Verdenskrig, securityuser.com

Den danske fregat Peter Willemoes deltager i hangarskibsgruppen omkring USS Gerald R. Ford, som lige nu er på vej over Atlanterhavet. Når hangarskibsgruppen er helt samlet, bliver det den største allierede flådestyrke, der er samlet i Atlanterhavet siden Anden Verdenskrig, oplyser Forsvarskommandoen.

Lige nu befinder den danske fregat Peter Willemoes sig i Atlanterhavet, hvor skibet deltager i hangarskibsgruppen omkring Gerald R. Ford. Peter Willemoes’ opgave er at træne forsvaret af hangarskibet USS Gerald R. Ford, som er USA’s nyeste hangarskib og den mest slagkraftige militære kapacitet i verden. […]

Indsættelsen af hangarskibsgruppen er ikke kun vigtig i forhold til at operere sammen:

– Det er vigtigt, at Peter Willemoes deltager i hangarskibsgruppen for at tydeliggøre det kollektive forsvar af Nordatlanten, siger Peter Sønderkjøge-Hansen, der er skibschef på Peter Willemoes.

Hangarskibsgruppen bliver – når den er helt samlet – den største allierede flådestyrke i Atlanterhavet siden Anden Verdenskrig. Läs artikel

Bern Forbids Germany From Sending Swiss Munitions to Ukraine, thedefensepost.com

Traditionally neutral Switzerland on Thursday banned Germany from sending to Ukraine any Swiss-made munitions used by anti-aircraft guns Berlin wants to dispatch to the war-torn country.

“There is no reason to reply favourably to the German request to transmit Swiss military equipment to Ukraine,” Economic Affairs Minister Guy Parmelin explained in a letter to German Defence Minister Christine Lambrecht.

Berlin wants to send Ukraine 12,400 pieces of Swiss-made ammunition to be used by German Gepard self-propelled anti-aircraft guns that Kyiv has requested to shoot down cruise missiles and drones used by Russian invasion forces.

“The equality of treatment deriving from the law of neutrality does not allow Switzerland to approve a request to send military equipment of Swiss origin to Ukraine while this country is involved in an international armed conflict,” Parmelin said. On Wednesday, Switzerland agreed to provide $100 million in aid to Ukraine to help provide drinking water and rehabilitate damaged energy infrastructure as winter approaches. Läs artikel

En europeisk tragedie

Mats Björkenfeldt

Journalisterna Sten Inge Jørgensen och Leonid Ragozin har skrivit den intressanta boken En europeisk tragedie. Hvordan Vesten og Russland ble fiender – og kan finne sammen igjen, Aschehoug 2022.

Bokens utgångspunkt är att ”[e]n virkelig seier over Putins Russland krever noe annet enn militærmakt. Det innebærer å vinne russerne over på sin side. Det kan ikke skje ved å forføre dem eller gi dem falske løfter, men må baseres på et klart og overbevisende signal om at det finnes en bedre fremtid for dem i et forent Europa.” Författarnas försiktiga optimism bottnar i det faktum att den första versionen av den Europeiska gemenskapen (EG) omfattade både Tyskland och Frankrike, trots Tysklands ”apokalyptiske krige” mot bland andra  Frankrike, ett av de ”største ofrene”. ”Hvor radikale og urealistiske fremsto ikke disse ideene i 1940? Trass i massive tilbakeslag var samtidens politiske ledere visjonære nok til å starte arbeidet med å bygge et politisk system som skulle føre til den fredeligste og mest suksessrike perioden i vesteuropeisk historie.” Några samtida politiska ledare i Väst med motsvarande visioner är dock svårt att finna. Några förslag till samförståndslösningar finns (ännu) inte på dagordningen.

Läs mer

Tidigare utrikesminister: “Finland har färre kurder än Sverige och Turkiet är inte ute efter några större eftergifter från finsk sida”, svenska.yle.fi

Sverige är helt enkelt tvunget att ge turkarna någonting, säger den tidigare utrikesministern Pär Stenbäck (SFP) i en kommentar till gårdagens svenska kursändring. Om det här är tillräckligt för att stoppa ytterligare turkiska krav kan han inte svara på.

I det så kallade samförståndsavtalet mellan Turkiet, Finland och Sverige står det klar att Finland och Sverige inte ska stödja de kurdiska organisationerna PYD och YPG. PYD som är den syriska grenen av kurdiska PKK som också EU klassar som terroristorganisation. YPG är den väpnade grenen av PYD.

Däremot står det inte att Finland och Sverige behöver ta avstånd från de två kurdorganisationerna. Den nya svenska regeringen valde i går att trappa upp språkbruket och att ta avstånd från PYD och YPG. […]

Något behov för den finländska regeringen att trappa upp retoriken ser inte Pär Stenbäck. Finland behöver inte göra det eftersom Turkiet inte är ute efter några större eftergifter från Finlands sida.

– Turkiet är nöjdare med Finland eftersom det finns färre kurder här och det har inte förekommit hårda protester mot den turkiska regimen här som det har förekommit i Sverige, bedömer Stenbäck. Läs artikel

Sverige i Nato

Lars-Gunnar Liljestrand

Framförande på möte 6 november i studiecirkel arrangerad av organisationen Nej till Nato

Vid svenskt medlemskap i Nato kommer säkerhetspolitiken och försvarspolitiken att dramatiskt läggas om och anpassas till Nato.

Förberedelserna pågår sedan mer än ett halvår tillbaka för att ta fram förslag till lagändringar och för att lägga planerna för hur den svenska försvarsmakten kommer att ställas om.

Före ansökan om medlemskap uttalade statsminister Magdalena Andersson att Sverige inte skulle tillåta permanenta baser och kärnvapen på vårt territorium, något som i tysthet försvann då ansökan senare skickades in.

Förra regeringen försäkrade också att en grundlig konsekvensanalys gjorts för ett medlemskap, vilket senare visade sig inte stämma då effekterna för försvaret saknades.

Den politiska hanteringen av beslutet att söka medlemskap kännetecknades från början av vilseledande besked till svenska folket och ett kuppartat ställningstagande utan ett minimum av förankring utanför den politiska eliten. Själva ansökan, Letter of Intent, där regeringen utan förbehåll gick med på alla krav från Nato lades ut i smyg på regeringens hemsida.

 

Artikel 5 i Nato-stadgan

Det är nödvändigt att redan från början ta upp det som varit huvudpunkten för anhängarna av ett Natomedlemskap nämligen vad som brukar benämnas som ”säkerhetsgarantier”.

Förespråkarna har lyft fram att alla medlemsstater är förpliktigade att stödja en annan medlemsstat som blivit militärt angripen. I Nato-stadgan finns dock ingen garanti för militärt stöd. Artikel 5 säger att ett angrepp på en medlemsstat skall betraktas som ett angrepp på alla medlemsstater. Men det är varje medlemsstat som beslutar om på vilket sätt och med vad man ger sitt stöd: action as it deems necessary, som kan inkludera militärt stöd men inte med nödvändighet militärt stöd.

Förbehållet att varje stat avgör tillkom då stadgan utformades. Det var amerikanska kongressen som vägrade gå med på en skrivning som skulle kunna tvinga USA att gå i krig för en annan Nato-medlemsstat.

Läs mer

Vi tappar vårt självbestämmande, dalademokraten.se

Carl Hällströmer

[…] Jag tycker vi ska bygga ett starkt försvar, missförstå mig inte. Men det är inte dessa herrar som ska bygga det. Dessa Nato-gubbar kommer föra in oss i en röra av åtaganden och priset kommer vara vår egen förmåga att ta försvarspolitiska beslut. Vi tappar vårt självbestämmande. Lägg därtill att det snart blir brottsligt att granska. Det borde uppröra vilken ”vän av ordning” som helst.[…]

Vi har alltså inom kort tagit det största beslut som jag någonsin varit med om, och vi medborgare har inte fått säga vårt. Det är ett tydligt demokratiskt underskott. Och blir ännu tydligare när man ser hur de, likt bilförsäljare och kvacksalvare börjar ”ändra i dealen”. Och både vänstern och den breda medelklassen säger ingenting. För det handlar ju numera om ont mot gott. Man är så förblindad av vad som sker i Ukraina att man släpper in räven i hönshuset. Läs artikel

Över 26 000 soldater deltar i Aurora 23, forsvarsmakten.se

Mellan den 24 april och 11 maj 2023 genomförs övningen Aurora 23. Med ett deltagarantal på över 26 000 personer från armén, marinen, flygvapnet, hemvärnet och militära enheter från ytterligare 14 länder är övningen en av de största i Sverige på många år.
Försvarsmakten har skiftat fokus från internationella insatser till ett nationellt försvar, något som kommer att märkas tydligt under Aurora 23. Övningen kommer att synas över hela landet, främst i södra Sverige och på Gotland. Stridsmomenten genomförs i huvudsak på Försvarsmaktens övnings- och skjutfält, men de deltagande förbanden kommer också att befinna sig på andra platser i samhället.
Syftet med Aurora 23 är att höja Försvarsmaktens samlade förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige och att tillsammans med andra kunna bidra till stabilitet i närområdet, säger överstelöjtnant Henrik Larsson, planeringschef för övningen. […]

– Under Aurora 23 får vi tillfälle att öva hela kedjan från beredskapshöjning med mobilisering till att ta emot tredje part för värdlandsstöd, och slutligen genomföra offensiva anfall på marken, i luften och till sjöss. Det vi kommer att lära oss är av högsta vikt kopplat till försvaret av Sverige, säger Henrik Larsson. Läs artikel

Stort intresse för att söka till hemvärnet i Örebro län, svt.se

Intresset för att söka till hemvärnet i Örebro län har ökat kraftigt, enligt Försvarsmakten. Mellan 500 och 600 ansökningar har kommit in under det senaste halvåret.

– Det vittnar om en försvarsvilja och ett starkt engagemang, säger Nils Carlsson, förbandschef.

Vilka kan söka till hemvärnet?

– Primärt är det de som har genomfört grundutbildning, värnplikt i olika former, det är de som är vår målgrupp primärt, säger Nils Carlsson.

De sökande måste också genomgå en lämplighetsbedömning. Läs artikel

US Special Forces will showcase first ever live fire of airdropped cruise missiles off Northern Norway, thebarentsobserver.com

The brand new Rapid Dragon is a highly potent weapon system that can launch a swarm of cruise missiles from a standard military transport plane. The United States, with NATO members, will for the first time exercise this strike capability inside the Arctic Circle over the Norwegian Sea, sometime from November 9 to 11.

The exercise area west of Andøya and Tromsø in Northern Norway is about 150 kilometers long and 100 kilometers wide.

From this part of the Norwegian Sea, the distance to the homeports for Russia’s nuclear submarines on the Kola Peninsula is some 650 kilometers. In February, just days before Moscow’s onslaught on Ukraine, a Northern Fleet frigate tested a Tsirkon hypersonic cruise missile near Norway’s Bear Island in the Barents Sea as part of a larger strategic nuclear missile drill.  […]

An advantage of the new weapon system is that the United States could rapidly provide massive strike capability to any NATO member by using the existing fleet of transport planes. Such planes, like the Hercules, can operate from landing runways as short as 900 meters.

There are several tens of such runways in northern Scandinavia, airports that can deploy the planes in case military air bases with longer runways are attacked by an adversary. […]

Andøya air base is by the Norwegian Government earmarked for receiving allied forces in case of crisis or war. The air base is on the coast to the exercise area and is today home to the country’s fleet of P-3 Orion maritime surveillance aircraft, to be phased out as six new P-8 Poseidon will be deployed to Evenes air base. […]

The Norwegian Armed Forces have over the last years boosted training with other NATO forces inside the Arctic Circle, including joint fighter jets training with American bombers, warship navigation at sea, and army forces exercises together with the two neighboring coming members of NATO; Sweden and Finland. Läs artikel

Niinisto does not think nuclear weapons could be stationed in Finland after joining NATO, delfi.lt

Finnish President Sauli Niinisto, currently on a visit to Vilnius, does not think that nuclear weapons could be stationed on Finnish soil following the country’s accession to NATO.
“What comes to nuclear armament, we haven’t discussed it in Finland [yet]. We will surely have discussions on all issues after we finally become members. But my own opinion is that it sounds not at all familiar to me to think that we could have nuclear armament [in Finland],” he said during a news conference in Vilnius on Friday. Läs artikel

 

Pentagon will pay to upgrade dozens of Soviet-era tanks for Ukraine, politico.com

The Pentagon will pay for the Czech Republic to upgrade 45 Soviet-era T-72 tanks for use in Ukraine, as part of the Biden administration’s latest $400 million package of military aid for the country, the department announced Friday.

Meanwhile, the Netherlands will fund the refurbishment of another 45 Czech T-72 tanks for a total of 90 that are set to begin arriving in Ukraine by the end of the year, said Deputy Pentagon Press Secretary Sabrina Singh. Läs artikel