Månad: november 2022

China says U.S. has ’no right’ to interfere in Hamburg port deal, finance.yahoo.com

av

The U.S has ”no right” to interfere in Chinese cooperation with Germany, China’s foreign ministry said Thursday, after Washington cautioned against Beijing getting a controlling stake in Hamburg’s port terminal.

U.S. interference is symptomatic of its practice of coercive diplomacy, foreign ministry spokesman Zhao Lijian told reporters at a daily briefing in Beijing.

”Pragmatic cooperation between China and Germany is a matter for the two sovereign countries, the United States should not attack it without reason and has no right to meddle and interfere,” Zhao said Thursday, a day before German Chancellor Olaf Scholz was due in Beijing for a one day visit where he is expected to meet President Xi Jinping. Läs artikel

Germany’s Scholz: The way we deal with China must change, politico.eu

av

Berlin must change the way it deals with China as the country lurches back toward a more openly ”Marxist-Leninist” political trajectory, German Chancellor Olaf Scholz wrote in an op-ed on Thursday.

In his article for POLITICO and the German newspaper Frankfurter Allgemeine Zeitung, Scholz defended his trip to China on Thursday but stressed that German companies would need to take steps to reduce ”risky dependencies” in industrial supply chains, particularly in terms of ”cutting-edge technologies.” Scholz noted that President Xi Jinping was deliberately pursuing a political strategy of making international companies reliant on China. Läs artikel

FN begär fortsatt utredning av Hammarskjölds dödskrasch, dn.se

av

USA och Storbritannien kan ha bevismaterial som förklarar flygkraschen i Kongo 1961 då FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld dödades. Det framgår av en ny FN-rapport och Hammarskjölds efterträdare António Guterres begär att utredningen fortsätter.

Det är en ny, tredje, rapport från FN:s särskilde utredare av kraschen, den tidigare tanzaniske chefsdomaren Mohamed Chande Othman som läggs fram.

Dag Hammarskjölds plan kraschade för 61 år sedan vid midnatt till den 18 september 1961. Alla 16 ombord, varav nio svenskar, omkom. Planet var på väg att landa i Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia). Där skulle Hammarskjöld möta ledaren för utbrytarrepubliken Katanga, Moise Tshombe, för att få till stånd en vapenvila i Kongo.

De första nordrhodesiska haveriutredarna, lade skulden på FN-planets svenska besättning från flygbolaget Transair. Men varför planet kraschade strax före landning har aldrig klarlagts helt och hållet. Nya vittnesuppgifter om att planet attackerats av ett mindre plan framkom under 2000-talet. De ledde fram till att FN utsåg Othman till ”eminent person” för att utreda de nya rönen. Läs artikel

Det här vet vi nu: Så tar Nato-Finland form, hbl.fi

av

Hur går beslutet vidare?

En kort lagtext som bestämmer att Finland ansluter sig till Nato blev klar på torsdagen och är ute på remiss. Lagförslaget är skrivet nu för att det ska finnas klart då alla 30 medlemsländer ratificerat Finlands och Sveriges medlemskap.
Remissrundan tar slut 23 november, sedan ska regeringen ge sin slutliga proposition till riksdagen. I Sverige tar motsvarande remiss slut i mitten av november. Länderna går i samma takt med sina processer.
Enligt utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) utgör medlemskapet inte någon förändring för Finlands allmänna värnplikt, Ålands ställning eller presidentens roll som överbefälhavare. Det innebär inte heller en sådan förflyttning av makt som skulle påverka grundlagen, säger han.
Regeringen bedömer alltså att lagen är förenlig med grundlagen och kan stiftas i normal ordning, men det är riksdagens grundlagsutskott som avgör det i slutändan.
Finland är fullvärdig medlem först då anslutningsinstrumentet – alltså anslutningsdokumentet – deponerats hos USA:s regering, och anslutningsförordningen trätt i kraft med lag och förordning. Det kan ske först efter att alla medlemsländer ratificerat medlemskapet, Finlands riksdag klubbat igenom det och meddelat presidenten som stadfäster lagen om ikraftträdandet. Läs artikel

Jens Stoltenberg i Turkiet: Dags att välkomna Finland och Sverige med i Nato nu, hbl.fi

av
Enligt Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu undertecknade de tre länderna ett avtal i Madrid i juni, vilket skulle staka ut ”stegen som behövs” för att Turkiet ska godkänna Finland och Sverige som medlemmar i militäralliansen.
– Vi har gjort det klart att steg som vi kom överens om i avtalet inte har tagits. Vi skulle vilja se att länderna tar konkreta steg mot terrorism.
Han sa även att han välkomnar de första signalerna från Sveriges nya regering och att den nya statsministern Ulf Kristersson kommer att besöka Turkiet den 8 november.
– Vi är inte här för att hämma utvidgningen av Nato, intygade utrikesminister Çavuşoğlu.
– Men tidtabellen (för när de blir Natomedlemmar, red. anm.) är upp till de två länderna själva. Läs artikel

Ministern: Nödvändigt att återinföra civilplikten ”i någon form”, sverigesradio.se

av

Civilplikten ska återinföras ”i någon form”, säger Sveriges minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) till Ekot.

En återinförd civilplikt skulle innebära att svenska medborgare i stället för att göra värnplikt inom det militära kan utbildas till samhällsviktiga verksamheter, som sjukvård och räddningstjänst, vid höjd beredskap eller krig.

Utöver att återinföra civilplikten vill Carl-Oskar Bohlin också se en utökning av antalet krigsplacerade, alltså antalet svenskar med en skyldighet att tjänstgöra under höjd beredskap. Läs artikel

Att gå i krig för Danmark

av
Mats Björkenfeldt

Alan Palmer förklarar bakgrunden i boken Bismarck  (2018):  Under många århundraden hade tvillinghertigdömena Schleswig (på danska: Slesvig) och Holstein styrts av Danmark, så ock under Napoleonkrigen och det bekräftades vid Wienkongressen 1815, som lade det lilla hertigdömet Lauenburg till den danske kungens territorier. I både Holstein och Lauenburg var befolkningen överväldigande tysk; regionen hade alltid utgjort en del av det heliga romerska riket; och det var därför naturligt att den danske suveränen skulle erkännas som medlem av Tyska förbundet i egenskap av härskare över Holstein. Schleswig hade däremot fler danska städer och byar än tyska och var aldrig medlem i Tyska förbundet, även om den södra delen av hertigdömet var nästan lika germansk till sin karaktär som Holstein. Under slutet av 1840-talet försökte en dansk nationalistisk rörelse direkt annektera hertigdömena. Denna stämning väckte en stark reaktion inom Tyskland, och ”kampen mot dansk aggression” blev en paroll revolutionsåret 1848. Krig mellan Tyska förbundet och Danmark bröt ut.

Läs mer

Russian navy now has six submarines capable of launching Bulava-missiles, thebarentsobserver.com

av

The launch on November 3 was expected as the submarine recently sailed out from the Sevmash yard in Severodvinsk for the final state tests.

Notice to Air Missions (NOTAMs) activated in the White Sea for the dates 3 to 5 November indicated a ballistic missile launch was coming.

The Defense Ministry informs that the missile was launched from the submerged position and the target on Kamchatka was hit. It is expected that the new submarine will be commissioned to the Pacific Fleet by the end of the year. Läs artikel

Försvarsmakten tränar krishantering med nio JEF-länder, forsvarsmakten.se

av

En kritisk situation har uppstått i Arktis och en mängd länder måste snabbt samarbeta för att ta sig an hoten. Det är ett av scenarierna för stabsövningen Joint Protector som just nu genomförs i Danmark.[…]

Joint Protector-övningen har planerats sedan länge. Förra året höll JEF en liknande övning i Sverige. JEF-samarbetet stöder Nato och fokuserar på säkerhetsläget i Östersjöregionen, Nordatlanten och området norr om polcirkeln.

De länder som deltar i årets övning är Danmark, Storbritannien, Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Nederländerna. Övningen pågår mellan 31 oktober och 12 november. Läs pressmeddelande

Norge og Russland har nådd «et bunnpunkt», mener russisk talsperson, forsvaretsforum.no

av

Anklagene kommer fra talskvinne Maria Zakharova i det russiske utenriksdepartementet, ifølge nyhetsbyrået Tass. Utenlandske militærbaser er blitt etablert i Norge på permanent basis, hevdet Zakharova onsdag.

– Infrastruktur er modernisert, moderne utstyr kjøpes inn, og Oslo er nå blant de mest aktive støttespillerne for Natos involvering i Arktis, la hun til.

Onsdag ettermiddag svarte norske myndigheter på uttalelsene.

– Norge er ingen trussel mot Russland. Det vet russiske myndigheter. Alt russiske myndigheter sier og foretar seg nå, må tolkes i lys av at de gjør det de kan for å skape uro og splid i vestlige land. Det er Russland som har invadert et naboland og startet en krig. At Norge styrker sin beredskap, er ikke en trussel mot Russland, heter det i en uttalelse fra Utenriksdepartementet i Oslo. Läs artikel

Norges försvarsminister avslöjar vad som också skulle bli Finlands livlina i kriget, iltalehti.fi

av

Google-översatt

Ryssland har återgått till sin militärdoktrin från kalla kriget, där man skulle försöka kontrollera Nordnorge och en stor del av finska Lappland i en krigs- eller krissituation. Så tänker norrmännen.

– Och de skulle försöka klippa av kommunikationskablarna mellan USA och Europa, tillägger Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram .[…]

Att stärka livlinan i de norra havsområdena gäller även Finland och Sverige. Förstärkningar till trupperna skulle föras till Norge med fartyg och flyg. Därifrån skulle resan fortsätta för att försvara Finland, om Ryssland skulle hota finnarna med militärt våld.

– Som NATO-medlemmar behöver Finland och Sverige förstärkningar från väst till öst. Transportförbindelser och infrastruktur blir mycket viktiga frågor inom de nordiska länderna, bedömer Gram. Den norske försvarsministern bekräftar att det är möjligt att inrätta ett nytt – åtminstone lägre nivå – Nato-högkvarter i Norden. […]

Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen bekräftar att diskussionen om ledningsstrukturerna har inletts. Personalfrågor är en del av det, enligt Kaikkonen.

– Och ja, den här diskussionen pågår mellan de nordiska länderna.

– Frågan är inte bara upp till Finland eller Sverige eller Norge att avgöra. Lösningarna görs på hela förbundsnivå och de är förstås väldigt centrala för förbundet, tillägger han.

Kaikkonen nämner Norfolk och högkvarteret för Natos nordeuropeiska styrkor i Brunssum, Holland, som viktiga platser och högkvarter för Finland.

– Nato har en ganska etablerad ledningsstruktur. I norra Europa körs det från Brunssum. Å andra sidan är också Norfolks roll central. Norge hör också till den. I inledningsskedet kommer vi troligen att integrera utifrån dessa nuvarande strukturer. Sedan måste Nato titta på vad som är den lämpligaste ledningsstrukturen i norra Europa, reflekterar Kaikkonen. Läs artikel

U.S aircraft flew Norwegian airspace on surveillance mission outside Russia’s nuclear sub bases, thebarentsobserver.com

av

Norway’s reassurance policy towards Russia has for the most followed a practice that allied intelligence missions to airspace outside the Kola Peninsula should not take off, land, or fly over Norwegian airspace. On Wednesday, a U.S. Air Force plane was indeed inside Norwegian airspace, both before and after the flight aimed to monitor Russia’s military forces from above the eastern Barents Sea. […]

Spokesperson with the Norwegian Air Force, Lieutenant colonel Eivind Byre, confirms to the Barents Observer that there was joint training in the air earlier in the day.

“It was training with American and Norwegian aircraft over Norwegian airspace today. What the Americans did after the training, in international airspace, is something we can’t answer for,” Lt. Col. Byre said. He declined to comment more in detail on the KC-135’s return flight over mainland Norway, as seen on FlightRadar24. Läs artikel