Månad: december 2022

Jag har en längre tid försökt samla tankarna kring Finlands Natomedlemskap, och vad medlemskapet på riktigt kan innebära för oss. Jag har kommit fram till att det sannolikt inte sker speciellt mycket, eftersom jag tror att medlemskapet inte just påverkar vår de facto försvarsposition. Natos grundproblem, som jag går igenom nedan, försvinner ju inte bara för att Finland blir medlem. […]

Men låt oss alltså skaka av oss det emotionella, och i stället gå på djupet med vad Natomedlemskapet på riktigt kan föra med sig när det gäller Finlands försvar. Debatten om detta lyste inte helt med sin frånvaro innan Natobeslutet, men också här var många argument svaga. Bland annat käbblade jag med en insändarskribent som tyckte att vi skall med, eftersom Rysslands militära kapacitet är så mycket större än Finlands. Hur Finlands militära kapacitet plötsligt skulle öka till stormaktsnivå i och med medlemskapet förklarades inte, men skribenten räknade kanske ihop övriga Natoländers kapacitet och tänkte sig att denna automatiskt står till vårt förfogande vid en attack. Så är det förstås inte. Ingen i Natos organisation, varken den civila eller den militära, kan fatta beslut över de nationella regeringarna och parlamenten gällande ländernas egna styrkor. Natos gemensamma snabbinsatsstyrka på cirka 5 000 soldater utgör ett visst undantag, men frågan är om över 30 medlemmar vid en större konflikt kan komma överens om något vettigt gällande den styrkan. Alla Natos beslut skall nämligen tas i konsensus – en kvarleva från tiden då medlemmarnas antal var litet. Det står faktiskt inget bindande i den famösa Artikel 5, och från stadgan är det ett mycket, mycket långt politiskt steg för ett lands regering att militärt blanda in sitt land i en konflikt som inbegriper två andra länder, och därmed riskera till exempel bombningar av den egna civilbefolkningen. […]

Medlemskapets värde är kanske inte noll – till exempel flygövervakning och militär underrättelseinhämtning kan säkert göras effektivare tillsammans med andra – men vare sig vi är med i Nato eller inte, är det alltid vi själva som i första och sista hand försvarar oss. Till vår lycka har vi en försvarsmakt som nu får materielförstärkningar, en stor reserv, en stark försvarsvilja, och dessutom har vi ett territorium som gynnar en försvarare. […]

Natostadgan handlar alltså mer om en moralisk än en juridisk plikt, men ifall Finland i något skede känner sig tvunget att militärt bistå en annan medlem, kan det enligt min mening enbart ske med trupper som drar ut på frivillig bas. Beväringar eller reserver kan inte beordras till sådant, redan av den enkla orsaken att vår soldated bara nämner försvar av fäderneladet och dess lagliga statsskick. Inte andra länder eller allianser, eller ens tolkningsbara saker som ”försvarandet av demokratin”. Detta bör vi diskutera. Skall till exempel de yrkessoldater som vi kan räkna med att Finland borde bidra med till Natos snabbinsatsstyrka lösas från sin ed? Läs artikel

Den 30 december 1922 proklamerade Vladimir Lenin upprättandet av Unionen av socialistiska sovjetrepubliker – som alltså i dessa dagar skulle ha fyllt hundra år om den hade överlevt. Sovjetunionen upplöstes dock i december 1991.

– Under den reformperiod och öppenhet som kallades för perestrojka och glasnost fattades flera avgörande beslut för framtiden i Sovjetunionen, säger Markku Kangaspuro som är chef för Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet. Han säger också att många forskare är eniga om att Sovjetunionens sönderfall kunde ha undvikits.

Under perestrojkan på 1980-talet då Michail Gorbatjov kom till makten fanns det olika åsikter om hur Sovjetunionen skulle utvecklas.

Man kan spekulera i hur Sovjetunionen kunde ha sett ut om det hade fortsatt att existera som ett jätteland. Det kunde ha utformats till en förbundsstat i likhet med systemet i Tyskland. Ett annat alternativ kunde ha varit ett Kinaliknande land. De här alternativen diskuterades, enligt Kangaspuro. Läs artikel

För första gången översteg antalet utbildade kvinnliga volontärer tusen utbildade kvinnor per år. Under 2022 skrevs totalt 1 040 kvinnor ut från försvarsmakten och gränsbevakningen.

År 2022 startade 1211 kvinnor tjänsten, vilket också var det högsta antalet i historien.  Antalet kvinnor som överförts till reservatet har ökat sedan 2009. Mer än 12 000 (12 262) kvinnor har utbildats i reserven senast den 31 december 2022, i siffran ingår kvinnor utbildade inom både försvarsmakten och gränsbevakningen.

Intresset för att utföra frivillig värnplikt växer. Frivilliga kvinnor brukar söka till de mest krävande tjänstetjänsterna, 2022 tjänade 72 % av de utskrivna kvinnorna 347 dagars tjänstgöring, säger överste Kari Pietiläinen, utbildningschef vid generalstaben. Läs pressmeddelande

Nyligen avslöjade Dagens Nyheter en lista där Turkiet fått igenom sina krav gentemot Sverige. På listan finns bland annat utlämningar.

En av dem som har drabbats av den svenska eftergiftsdiplomatin är den fyrtiofemårige Mahmut Tat som flytt från Turkiet. I början av december utvisades han trots att han i Turkiet är dömd till sex år och tre månaders fängelse. Bilderna av hur turkisk polis inför tv-kameror förde bort honom var hjärtskärande.

Tat var den andre kurden som Sverige förpassat utan rättslig prövning. Den första, Resul Özdemir, utsattes enligt sin advokat för tortyr vid ankomsten till Turkiet.

Migrationsverkets motivering för att utvisa Tat har återgivits i tidningen Dagens ETC: ”Förhållanden i häkten och fängelser i Turkiet är inte sådana att sökanden är i behov av internationellt skydd.” I ett annat fall hänvisar verkets presschef till Säpos bedömning som skäl för utvisning. Migrationsverket har visserligen inte fått del av Säpomaterialet men menar att det var ett rättssäkert beslut ”eftersom säkerhetspolisen är en expertmyndighet”. Läs debattartikel

Lagen om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd ändras så att lagens tillämpningsområde utöver internationellt bistånd även omfattar finska myndigheters verksamhet utanför Finlands territorium utan en utomstående begäran. Verksamheten kan genomföras antingen självständigt eller till stöd för en annan myndighet, den ska utgå från Finlands nationella behov och beakta de gränser som ställs av internationell rätt.

Ändringen gör det tydligare att lagen kan tillämpas på samarbete med en annan stat, Europeiska unionen eller en internationell organisation på finskt territorium eller utanför det. Republikens president stadfäster lagen den 29 december så att den träder i kraft den 1 januari 2023. Läs pressmeddelande

Marinen uppställde minjaktfartygen av Katanpää-klass, Katanpää och Purunpää, i beredskapspoolen som kompletterar verksamheten inom Natos snabbinsatsstyrka för år 2022. Att delta i verksamheten inom ramen för Natos snabbinsatsstyrka, NATO Response Force (NRF), utvecklar Marinens fartygs och truppers prestationsförmåga och internationella kompatibilitet samt beredskapen att uppställa enheter för marina krishanteringsuppgifter.

Kustflottans minjaktfartyg Purunpää stod i beredskap från januari till slutet av juni och därefter var det minjaktfartyget Katanpääs tur att stå i beredskap under resten av året. Förra gången Purunpää stod i NRF-beredskap var i början av år 2020. Läs pressmeddelande

– Jeg er veldig for svensk og finsk medlemskap. Men sett fra Russlands side, så vil Nato da være i stand til å true mange flere såkalte tyngdepunkt i Russland enn det vi er i dag, sier Ståle Ulriksen.

Han er forsker ved Sjøkrigsskolen, og er sikker på at spenninga i nord kommer til å øke dramatisk hvis våre naboland blir med i Nato. […]

Rett før jul sa Russlands forsvarsminister Sergej Sjojgu at landet på grunn av Natos foreslåtte innlemmelse av Sverige og Finland vil opprette en ny forsvarsenhet i nordvest. Dette overrasker ikke Ulriksen.

– Russland har få bakkestyrker igjen. Når Finland kommer inn, så kan man nå fram til jernbanen mellom Petersburg og Murmansk. Da kan du true Petersburg fra to kanter, ikke bare fra én. Og Kolahalvøya er ekstremt avhengig av jernbanen, sier Ulriksen.

Han peker også på at byen Severodvinsk ligger nært finskegrensa. I byen bygges de russiske atomubåtene, og den er derfor viktig for russisk forsvarsindustri.

– Så har du alle disse russiske antiluftvernene som ligger som en snor oppi nord. Flyr du over Nordland, Norrbotten og Finland for å komme til Russland, så flyr du sør for disse. Og da må Russland bygge opp et nytt system der for å beskytte seg, sier Ulriksen. Läs artikel

Vi vill ha texter som ger bakgrund, ger sammanhang och belyser och förklarar men ingen plädering för att det var ”rätt” att gå in i Ukraina; där går en röd linje!

Tidskriften Military and Strategic Studies har kommit ut med en särskild utgåva om kriget i Ukraina. Den omfattar artiklar av Paul Robinson, Alexander Hill, Andrei Tsygankov, Andrej Krickovic och Richard Sakwa, Geoffrey Roberts, och Olayinka Ajala. Artiklarna är fritt tillgängliga (open access).

Professor Alexander Hill skriver i sin introduktion till utgåvan:

”…what sets these authors apart is that they all are willing to write about what they have seen and understand without feeling obliged to follow an unofficial party line in the Western media that all but dictates a particularly blinkered and flawed understanding of many aspects of Russia’s war in the interests of what is perceived as supporting Ukraine. All of those writing here are unwilling to sacrifice their critical faculties for fashionable short-term political ends, and as serious scholars their desire to understand rather than to judge is paramount. As such, and as I hope you’ll agree having read their work, they have produced a thought-provoking range of essays on current events and the background to them that will challenge many of the assumptions on which much Western media reporting and wider understanding of the war rest.”

En artikel av betydande intresse är den av Tsygankov. Han redogör för tänkandet hos de olika realism-grupperingar som dominerar den ryska politiken.

Den kände brittiske historikern Geoffrey Roberts bidrar med en artikel, som detaljerat skildrar förspelet till Putins beslut att invadera Ukraina.

Samtliga texter kan läsas och laddas ner här: Journal of Military and Strategic Studies (jmss.org)

”Expanding NATO’s military demarcation point to the very borders of the former Soviet Union was an error which may rank with the strategic miscalculations which prevented Germany from taking its full place in the international system at the beginning of this century.”

Paul Keating said these things twenty-five years ago in a major address to the University of New South Wales, 4 September 1997:

“Partly as a result of the reluctance of current members to move faster in expanding EU membership, I believe a great security mistake is being made in Europe with the decision to expand NATO. There is no doubt this was seen by some in Europe as a softer option than EU expansion.

NATO and the Atlantic alliance served the cause of western security well. They helped ensure that the Cold War finally ended in ways which serve open, democratic interests. But NATO is the wrong institution to perform the job it is now being asked to perform.

The decision to expand NATO by inviting Poland, Hungary and the Czech Republic to participate and to hold out the prospect to others – in other words to move Europe’s military demarcation point to the very borders of the former Soviet Union – is, I believe, an error which may rank in the end with the strategic miscalculations which prevented Germany from taking its full place in the international system at the beginning of this century.

The great question for Europe is no longer how to embed Germany in Europe – that has been achieved – but how to involve Russia in a way which secures the continent during the next century.

(Paul Keating said these things twenty-five years ago in a major address to the University of New South Wales, 4 September 1997)

Läs talet