Månad: december 2022

Utrikesminister Tobias Billströms linjetal på Utrikespolitiska institutet den 21 december.

[…] För det andra, vi måste klara att stödja Ukraina under lång tid.

För några veckor sedan presenterade regeringen och ett nytt stödpaket till Ukraina – det så kallade vinterpaketet – som är större än alla de tidigare stödpaketen tillsammans. Vi ger ukrainarna de luftförsvarssystem som de så desperat behöver för att skydda sin befolkning och sin kritiska infrastruktur. Och vi ökar takten och omfattningen på vårt humanitära stöd för vintern.

Förra veckan antog Europeiska unionens råd det nionde sanktionspaketet mot Ryssland sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari. Den innehåller sanktioner mot nära 200 personer och enheter samt ett antal sektoriella åtgärder. […]

Kina och Ryssland försöker förändra den globala spelplanen, ändra definitionen av grundläggande begrepp, flytta fram sina positioner och skapa ekonomiska och politiska beroendeförhållanden som stärker deras ställning.  […]

Europas och USA:s gemensamma svar på Rysslands angrepp är ett styrkebesked. Den transatlantiska länken har, tvärtemot vad Putin hade räknat med, visat sig stark. EU och Nato är viktigare än på mycket länge. EU och Storbritannien fokuserar nu på det som enar.

Kriget har också haft en mobiliserande effekt i andra delar av världen hos stater som Australien, Japan och Sydkorea. […]

Europa behöver ett trovärdigt och tåligt ramverk för försvar och avskräckning mot fortsatt aggression. USA kommer fortsätta vara oumbärligt för den uppgiften, men vi européer behöver bära större ansvar. Natos europeiska medlemmar måste bli mer kapabla. EU behöver också bli starkare. […]

Sveriges utrikespolitik hämtar sin styrka från traditionen av blocköverskridande förankring i de stora frågorna. Det breda stödet i Sveriges riskdag för den säkerhetspolitiska kursändring som vår ansökan om medlemskap i Nato utgör, är centralt.

Vi måsta stärka vår motståndskraft på flera sätt, bland annat genom investeringar i Sveriges försvarsförmåga. Regeringen är fast besluten att senast 2026 uppnå målet om försvarsutgifterna skall utgöra två procent av BNP.

Vi förstärker också vår nationella förmåga att möta desinformationskampanjer, cyberangrepp och hybridpåverkan, bland annat genom Myndigheten för psykologiskt försvar och Sveriges nationella cybersäkerhetscenter. […]

Med Natomedlemskapet sker ett paradigmskifte i svensk säkerhetspolitik. Sverige och Finland blir en del av de gemensamma försvarsåtaganden som binder samman demokratierna i västvärlden. Det är av största vikt när det säkerhetspolitiska mönstret nu förändras vårt närområde.

Ett svenskt och finskt Natomedlemskap kommer att stärka både vår egen och hela alliansens säkerhet. Vi blir fullt ut en del av en euro-atlantisk säkerhetszon. […]

Med Sverige och Finland i Nato kommer alla länder i Norden och Baltikum att dela samma säkerhetsplattform. Alliansen kommer att kunna ha en samlad ansats till försvarsplanering och säkerhet i Nordeuropa, ett område som sträcker sig från norra Arktis till söder om Östersjön. Vi ser fram emot att arbeta nära Polen och Tyskland i de här frågorna. Läs talet

Fler bandvagnar, fler pansarvärnsrobotar och den fjärde eldenheten av luftvärnssystem 103 patriot är på väg in i Försvarsmakten via FMV, Försvarets materielverk, som upphandlar, utvecklar och levererar materiel och tjänster till det svenska försvaret.

FMV har tecknat ramavtal med BAE Systems Hägglunds gällande ytterligare leveranser av min- och splitterskyddade bandvagnar, Bv 410. Ett första avrop omfattar totalt 436 bandvagnar i olika varianter fördelat på tre nationer, Sverige, Tyskland och Storbritannien, varav 236 går till Sverige.

FMV har också fått i uppdrag av Försvarsmakten att utöka pansarvärnsförmågan och anskaffa ytterligare pansarvärnsrobot 57, som är ett lätt, buret, system för bekämpning av stridsfordon. Systemet är av engångstyp, hanteras av en enskild soldat och verkar från 20 – 600 meter. Läs pressmeddelande

I resultaten från reservistundersökningarna 2022 syns läget i Europa – reservisternas vilja att försvara sitt land och personliga motivation har nått rekordnivåer. […]

Försvarsmakten ber reservisterna om respons på den utbildning de har fått och på frågor som gäller försvarsviljan genom en reservistundersökning. Undersökningen i sin nuvarande form har varit i bruk sedan 2017. I undersökningen svarar reservisterna på frågor på en skala från 1 till 5. Resultaten för 2022 är på den bästa nivån i historien i alla kategorier.

I undersökningarna bedömde reservisterna sin egen vilja och Försvarsmakten bland annat enligt följande:

–    försvarsviljen 4,7
–    personlig motivation 4,6
–    bedömning av reservistcheferna 4,6
–    bedömning av Försvarsmaktens utbildare 4,8
–    tillit till den egna truppen 4,4

Jämfört med föregående år ökade försvarsviljan, den personliga motivationen och tilliten till den egna truppen mest. Reservisterna gav den svagaste uppskattningen av sin egen fysiska förmåga (3,9), som ändå var högre än året innan.    Läs pressmeddelande

Kommentar:

Regeringen har beslutat om nytt rambeslut gällande tillträde till svenskt territorium för militära enheter från EU- och Natoländer samt Schweiz under nästa år. Förändrat säkerhetsläge och behov av handlingsfrihet att kunna öva med kort varsel anger regeringen som skäl.

Beslutet är en fortsättning på en politik att delegera beslut, som rör svenska styrkor utomlands och mottagandet av utländska styrkor, från riksdagen till regeringen och sedan vidare till Försvarsmakten.

Hela tiden är motivet handlingsfrihet vilket är svårt att instämma i då man uppger att det gäller  övningar. Delegering av beslut från riksdagen till regeringen (kommenterat på den här sajten) om att ta emot utländsk trupp på svensk mark vid konflikt eller krig riskerar att vi utan nödvändiga kontrollmekanismer och allmänhetens insyn blir del i stormaktsspelet. (Utgivarna)

Regeringen beslutade den 15 december 2022 om tillträde till svenskt territorium för militära enheter från EU- och Natoländer samt Schweiz under perioden 1 januari–31 december 2023 i ett nytt rambeslut. Beslutet innebär förenklade processer för tillträde och ger Försvarsmakten handlingsfrihet att öva med nämnda länder, med Nato och inom ramen för Joint Expeditionary Force (JEF) på svenskt territorium. […]

– Beslutet ger Försvarsmakten ökad handlingsfrihet att med kort varsel öva tillsammans med samarbetsländer, med Nato och inom JEF. Detta är viktigt i det säkerhetsläge vi befinner oss i. Rambeslutet innebär även kortare tidsförhållanden och förenklade rutiner för våra internationella partners vilket skapar förtroende och stärker våra försvarssamarbeten ytterligare, säger försvarsminister Pål Jonson. Läs pressmeddelande

Brussels is fuming at Washington’s latest insult against the World Trade Organization as a forum to resolve trade fights.

U.S. Trade Representative Katherine Tai lashed out at the international trade body Monday for ruling against former U.S. President Donald Trump’s tariffs on steel and aluminum imports. She said that the WTO is walking on “very, very thin ice” when it judged that a democracy like the U.S. didn’t have solid national security reasons for imposing tariffs on metal coming from China, Norway, Switzerland and Turkey.

It’s another sign that what’s left of internationally recognized trade rules are eroding as geopolitical tensions run high between the U.S., China and the EU, European lawmakers and experts say. […]

“A lot of people in Europe and Geneva have completely misunderstood … that the United States have already moved on — they are already in a post-WTO reality,” said Hosuk Lee-Makiyama from the Brussels-based economic think tank ECIPE. He cites as proof Biden’s multi-billion incentive package for Americans to buy green technology that’s made in the U.S., which experts agree violates WTO rules. Läs artikel

[…] Östersjön och västerhavet är några av de mest komplexa miljöerna att hitta och bekämpa ubåtar i. Några av anledningarna till det är den varierande salthalten, den skiftande temperaturen och att det är grunt. Ljud används fortfarande som det primära sättet att hitta ubåtar och alla dessa förutsättningar påverkar ljudutbredningen på olika sätt. Torpeden kommunicerar med den skjutande enheten via en koppartråd och använder en kombination av aktiva och passiva sensorer. […]

– Saab, FMV och Försvarsmakten har gemensamt och i gott samarbete tagit fram den nya torpeden som kommer att göra oss och våra partners riktigt farliga för en motståndare, säger marinchef Ewa Skoog Haslum. Läs pressmeddelande

“Combat and support aircraft of our Air Force and the AWACS aircraft commissioned by NATO performed the NEXUS ACE training mission, which was notified to all allies 24 hours in advance, in international airspace over the Aegean Sea on Monday,” the ministry said in a statement on Dec. 20.

Despite Greek “harassment” aimed to prevent the mission, the Turkish Air Force continued its task and “successfully” completed the mission, while Turkish F-16 jets that took off from Dalaman and Akhisar air bases responded to the Greek aircraft, it said.

This is the second similar incident since the weekend. Greek aircraft “tried to prevent” a Turkish-NATO mission in the Aegean, and Turkish warplanes gave a “necessary response,” the Defense Ministry said on Dec. 17. Läs artikel

[…] In the North Atlantic Treaty, Article 5 essentially says that an attack against one member state is an attack against all. It is well known for being NATO’s collective defense clause. While this Article in itself is frequently misunderstood, as a military response is not necessarily mandated and Article 6 lays out the conditions under which Article 5 is valid, Article 4 is often missing when discussions concerning NATO responses occur.

In its entirety, Article 4 reads;

“The Parties will consult together whenever, in the opinion of any of them, the territorial integrity, political independence or security of any of the Parties is threatened.”

This can be understood to be a “preparatory phase” before a possible invocation of Article 5, in which consultations are held prior to determining how the alliance would jointly respond in Article 5, if at all, which requires members agree that an armed attack actually took place to begin with. Article 4 forces members to examine if a threat actually exists, and how best to counter it. The consultations themselves are held by the North Atlantic Council (NAC), NATO’s political decision-making body, and can occur at short notice, as all member states have representations at the alliance’s headquarters in Brussels. By forcing all alliance members to discuss a topic as a matter of priority, Article 4 promotes diplomacy and has the ability to prevent escalation that would draw NATO into a conflict.

Would Poland have felt threatened in November and invoked Article 4, it would have been the eighth time consultations would have been called for, and the second time Poland would have invoked this Article. It has been invoked five times by Türkiye and once by a group of alliance members following Russia’s 2022 invasion of Ukraine.

The first time Article 4 was invoked in NATO’s history, was on February 10, 2003, when Türkiye expressed concern of a spill-over onto its territory as a result of the then-conflict in neighboring Iraq. In response, NATO decided to launch Operation Display Deterrence, in which NATO elements deployed to Turkey for 65 days from February to March. American and Dutch anti-aircraft systems, early-warning aircraft, and over 1,000 personnel tested NATO’s ability to respond to potential threats to an alliance member.

The second invocation on June 22, 2012, followed the shooting down of a Turkish jet by Syria, which NATO strongly condemned. In a statement following consultations, then-Secretary General Anders Fogh Rasmussen indicated that Article 5 was not discussed and that he did not believe the ‘situation’ would escalate. Syrian President Bashar al-Assad also regretted the incident, saying he would not permit existing tensions between Syria and Türkiye to develop into active combat. Läs artikel

Uppbåden år 2022 avslutas den 15 december. Till tjänstgöring beordrades över 74 procent av männen i åldersklassen, sammanlagt 23 283 personer. Antalet ökade med cirka en procent från föregående år.

Försvarsmaktens regionalbyråer ordnade uppbåd i enlighet med värnpliktslagen 15.8.–15.12.2022. Under hösten ordnades sammanlagt 540 uppbådsevenemang på olika håll i Finland. I år var det totala antalet män i uppbådsålder födda 2004 31 413 – 74,18 procent av dem beordrades till militärtjänst, det vill säga 23 283 personer.

Uppbåden spelar en viktig roll för det nationella försvaret och samhället. Uppbådet ger Försvarsmakten möjlighet att träffa blivande beväringar ansikte mot ansikte och hålla kontakt med kommuner och lokala myndigheter för att utveckla en övergripande säkerhet och ett samarbete mellan myndigheterna. Dessutom får varje ung person diskutera med representanter för ungdomsarbete vid evenemangen såsom den kommande tjänstgöringen, sin egen vardag, framtidsplaner och andra frågor som upptar deras sinnen. Läs artikel

Vårt konstitutionella minne är kort. Närmare bestämt 48 år.

I januari 1974 dömdes journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou och deras uppgiftslämnare inom underrättelseorganisationen IB till vardera ett års fängelse för spioneri. Domen fick riksdagen att ändra bestämmelserna så att det i dag krävs direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda för att kunna dömas för spioneri. En distinkt ändring i lagtexten för att skydda granskande journalistik.

Med införandet av ”utlandsspioneri” går vi nu åt motsatt håll. Töjbara bestämmelser ger framtida regeringar möjlighet att utifrån politiska avvägningar styra vad som ska åtalas.

Traditionellt har frågor som berör grundvalarna för Sveriges statsskick utretts inom parlamentariskt sammansatta kommittéer. De har getts gott om tid, direktiven har inpräntat varsamhet med inskränkningar av opinionsfriheterna och tillsammans med experter och sekreterare med goda kunskaper i grundlagarna har ledamöterna vänt och vridit på olika alternativ. Läs artikel

Finland deltog i Afghanistans internationella stabiliserings- och återuppbyggnadsåtgärder i nästan 20 år, med totalt cirka 2 500 soldater och 140 civila krishanteringsexperter samt med 398 miljoner euro i utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.[…]

Enligt studiens forskningsresultat var Finlands verksamhet i Afghanistan motiverad av flera, delvis otydliga och ibland motstridiga mål. Å ena sidan, enligt redogörelser och andra offentliga dokument, var målet för Finlands verksamhet framför allt att stabilisera och stödja Afghanistan för att stärka internationell fred och säkerhet. I de uttalade målen framhålls ansvar som en del av det internationella samfundet under ledning av FN och Finlands verksamhet för att utveckla god förvaltning och rättsstatsprincipen samt särskilt främja kvinnors och flickors mänskliga rättigheter. Dessa benämns i studien som ”Finland som välgörare”-ramen.

Å andra sidan, vid sidan om de deklarerade målen drevs Finlands deltagande främst av viljan att upprätthålla och stärka de utrikes- och säkerhetspolitiska relationerna med USA och andra internationella partner, samt strävan att fördjupa Nato-samarbetet. Inom denna ram, som vi benämner ”Finland som partner”, försökte Finland inte bara profilera sig som en pålitlig välgörare, utan också dra nytta av deltagandet gällande nationell kapacitet.[…]

Det är nästan omöjligt att bedöma i vilken utsträckning Finland uppnådde sina mål i Afghanistan, eftersom de inte var tydliga och transparenta. Baserat på intervjuerna främjade deltagandet Finlands transatlantiska relationer, nordiskt samarbete och position i det internationella samfundet. Utöver försvarssamarbetet utvecklades Finlands nationella kapacitet och Finland höjde sin profil inom EU:s civila krishanteringsram. Hur de olika formerna av deltagandet bidrog till exempelvis till relationen med USA och om Finland agerade kostnadseffektivt utifrån partnerskapsmålen och den egna förmågan är däremot svårt att bedöma i efterhand, då det inte fanns tydliga förhandsförväntningar på dessa. Läs artikel