Avlyser Nato-krigen i SV, klassekampen.no

Stein Ørnhøi har i ein mannsalder fronta SVs tryggingspolitikk, der motstanden mot Nato har stått sentralt. Denne hausten er SV i ferd med å snu i det som gjennom 60 år har vore ein hjartesak. […]

Også neste år har 87-åringen tenkt seg på landsmøte, og denne gongen kjem han til å heie på den delen av partiet som ønskjer å fjerne formuleringa i prinsipprogrammet som seier at SV skal jobbe for å melde Noreg ut av Nato.

– Eg har meint i veldig mange år at Nato er eit stort tryggingspolitisk problem, og det meiner eg framleis. Vi løyser likevel ikkje det problemet ved å sende eit brev til Jens Stoltenberg og fortelje at Noreg melder seg ut åleine. Det eg har sakna i SV, er debatten om korleis det er mogleg å kome seg ut. Nato er stort sett til skade, men korleis kjem vi oss ut utan å skape ustabilitet i nordområda?

– Er dette eit brot med den tradisjonen som SV har stått i sidan stiftinga?

– Nei, slettes ikkje. Kjernen i SV har ikkje vore utmelding, men eit alternativ til Nato. Det som no ligg frå fleirtalet, er heilt i tråd med det eg var med å stifte i 1961. Kampen mot atomvåpenet har heile tida vore det viktigaste, og eit alternativ til Nato har vore kjernen, seier Ørnhøi. […]

SV-nestoren trur også at Nato vil ta ei anna rolle og ein annan strategi når krigen i Ukraina etter kvart går over.

– Eg trur at det politiske miljøet i Tyskland føler at det har vore amerikanarane sin aggressive haldning i Aust-Europa som har vore med på å provosere fram ei konflikt som vi kanskje kunne unngått i Ukraina. Eg sa altså ikkje no at det er nokon andre enn Vladimir Putin som har ansvaret, men du må ha vore veldig lite interessert i ting viss du ikkje har merka at det finst nyansar mellom Donald Trump og Angela Merkel i synet på Nato i aust, seier han. Läs artikel

Northern Light – Norway Past and Present, cambridge.org

Nils-Johan Jørgensen

Utdrag ur boken. Kapitel 10.

A strong defense was seen as a key policy for Norway after the Second World War, together with support for the United Nations established in 1945, electing the Norwegian Foreign Minister, Trygve Lie, as its first Secretary General. During the war Lie had begun a re-evaluation of our foreign policy, turning away from the neutrality position of former Foreign Minister Halvdan Koht to a policy of close cooperation with Great Britain and the USA. The German attack on the Soviet Union in 1941 made Stalin an ally in the war and Norway was determined to continue a good relationship with Moscow in a bridge building role between East and West. A superpower conflict would inevitably involve the northern areas, not least North Norway. Soviet forces had liberated the northern counties in 1945 but had withdrawn.

In 1945 the Soviet Union opened a KGB office in their embassy in Oslo and the aim was to develop contacts with politicians, Foreign Ministry employees, press and media and recruit agents in a secret war. Vasilij Mikrokhin’s handwritten archive indicates that they had some success. Oslo was interesting for Moscow as a window to Washington, London, Bonn and Brussels and the KGB succeeded in securing at least five agents during the Cold War, two in the government and three in the Foreign Ministry.

Halvard Lange replaced Trygve Lie as Foreign Minister and it soon became clear that Norway could no longer simply play the role of mediator and arbitrator. East Europe had fallen to the Soviet Union in domestic and foreign policy and become communist regimes. The fate of Czechoslovakia in 1948 made a deep impression in Norway. Western countries formed a defence alliance, the Western Union (absorbed into NATO), in the same year and the idea of creating a Scandinavian Defence Alliance was discussed, but it soon became clear that it would not be powerful enough. Sweden remained neutral, Norway and Denmark then started defence negotiations with the western powers at the beginning of 1949. Immediately, the Soviet Union warned the Norwegian Government against the Atlantic Treaty, referred to their common border in the north and demanded to know if Norway intended to join and establish military bases for allied forces. Norway replied that it was investigating the matter, but confirmed that it would not allow the establishment of foreign bases and storage of atomic weapons. Läs artikel

Hultqvist: Vi ska bygga ett folkförsvar, svd.se

[…] Hela området från Arktis till Östersjön måste ses som en operativ helhet. Planeringen och uppgifterna måste byggas så att de militära styrkorna i nordens länder positioneras så att de operativt kompletterar varandra och är starkt interoperabla. Norska västkusten, västerhavet, Öresund och Östersjön är alla strategiska områden där samverkan är nödvändig. […]

Förstärkt armé: Värnplikts­volymerna ska öka och bör så snart som möjligt omfatta 10 000 värnpliktiga per år. De tre brigader som i dag är under uppbyggnad bör kompletteras med fler. Uthålligheten i markstriden är avgörande. Inte minst erfarenheterna från Ukraina visar detta. Den samlade krigs­organisationen ska uppgå till minst 100 000 personer 2030. Här är det centralt att människor med olika bakgrund och erfarenheter bidrar till arbetet för att stärka vårt lands uthållighet och motståndskraft. […]

Den försvarsberedning som nu ska lägga grunderna inför kommande försvars­beslut har en grannlaga uppgift. Några viktiga huvud­punkter är en långsiktig säkerhets­politisk linje där Rysslands agerande och strategi är tydligt dimensionerande för svensk försvars­makt, en högre militär förmåga trots kostnads­utmaningar, ett robust civilförsvar, samt en offensiv hållning när det gäller integrationen i Nato.

I slutändan handlar det om att vi ska bygga ett folkförsvar. Ett total­försvar av svenska folket och för svenska folket. Läs artikel

Läs också kommentar på den här sajten till Försvarsmaktens nya perspektivstudie.

No Tank You: ”It Will Weaken the Norwegian Defense’s Reputation”,

Trine Jonassen, News editor

Apparently out of the blue – and barely two months before the planned signing of the contract for the purchase of 82 new tanks – the Norwegian Chief of Defense Eirik Kristoffersen asked Norwegian Minister of Defense Bjørn Arild Gram (Center) to ditch the purchase in favor of new helicopters and long-range weapons. The contract is planned to be signed before the new year.

The Chief of Defense’s surprising decision has been met with reactions also outside of Norway’s borders and the Finnish defense analyst Robin Heggblom says that the defense of the Norwegian border to Russia is not a purely Norwegian affair.

”If Norway do not have modern tanks, the defense units in Finnmark and Troms (in Northern Norway. Red note) will have issues with defending themselves against enemy attacks. They will also have difficulties with counter-attacks to push the enemy back across the border. To say it bluntly, it means that more soldiers and civilians will be killed or hurt,” says Heggblom to High North News.

”From a Finnish perspective, it is a strange decision to make. Finnish defense forces are dedicated to defending the entire country. That also means that if Norway lacks the ability to counter-attack – which usually requires several troops and is more dangerous than defending their own positions – others must take the brunt of it,” says Heggblom.

And these ”others”, he believes will be Finnish and Swedish soldiers. […]

Despite the new recommendation from Chief of Defense Kristoffersen, Minister of Defense Bjørn Arild Gram (Center) is adamant that the government is planning for the acquisition of tanks.

”The process is in line with the progress plan that has been laid out,” says Gram to the National Defense Magazine – Norway. […]

Together with several other mayors, the mayor of the border municipality Sør-Varanger, Lena Norum Bergeng (Labor), reacts strongly to the Chief of Defense’s statement, and writes in an op-ed for Folkebladet that ”For Norway’s army municipalities, the acquisition of tanks is a sign that Norway is to be defended from the first meter”.

”Should the future defense be based on enemies being allowed to freely cross the border and attack the Norwegian people living in the North, and then use missiles to take them out one by one? What about us who live in the North? Such a strategy seems to surrender us to the superior power without even attempting to defend the country. Can we really accept that someone else will help us defend Norway if we ourselves are not willing to stand firm?” writes the mayors. Läs artikel

 

Nato-anpassning snarare än svenskt territorialförsvar i perspektivstudie och försvarsberedning

Utgivarna

Försvarsmakten har presenterat en ny perspektivstudie och samtidigt har regeringen tillsatt en ny förvarberedning.

Perspektivstudien skall ge målbilden för 2030. Den framtida försvarsmaktsstruktur som studien presenterar visar att ”förslagen kommer att ge ett väsentligt tillskott till Natos förmåga, framför allt i norra Europa.” Men man ser även ett längre perspektiv och den militärstrategiska analysen och försvarskonceptet är utarbetade mot 2045. Eftersom Sverige ännu inte är medlem i Nato bygger perspektivstudien på antaganden, där Sveriges roll som allierad ”vägts in så långt praktiskt möjligt utifrån kända ingångsvärden”.

Även om säkerhetssituationen i världen under de närmaste decennierna påverkas främst av rivaliteten mellan Kina och USA kommer Ryssland inom överskådlig tid att utgöra det största hotet i närområdet, skriver man i perspektivstudien, och Sverige måste fortsatt kunna möta olika typer av angrepp och försvara territoriet även som allierad.

Läs mer

Det er modig å skrive en bok om krigen i Ukraina mens den foregår, forskerforum.no

Kjetil Vikene

Det er modig å skrive en bok om krigen i Ukraina mens den foregår, men Cecilie Hellestveit – jurist og samfunnsviter ved Folkerettsinstituttet, og en av landets ledende eksperter på nettopp krigens folkerett – er godt skodd for oppgaven.

Hovedpoenget i Hellestveits bok er kort oppsummert dette: I kraft av krigen er nå alt forandret; Europa (og Norge) var fullstendig uforberedt, både mentalt og strukturelt, og vi stiller «i tennisutstyr til ishockeykamp». […]

Skal jeg prøve å konkludere om en bok som skriver om en pågående, uforutsigbar krig, må det likevel være dette: Hellestveit skal berømmes for å våge å kommentere en pågående konflikt på en prinsipiell måte. Hennes brede utsyn gjør også at boken gir en svært god innføring i verdens overordnede geopolitiske tilstand, i hvilke allianser som eksisterer, og om hvordan verdens stormakter bruker konflikten til å tjene sine egne interesser. Vi står ved et klassisk veiskille – der det ikke er så lett å spå om hvordan stormaktenes forhold til hverandre vil utvikles, ei heller Europas og Norges rolle. Läs recensionen

Läs också recension av boken tidigare på den här sajten.

”Relentless Humanitarian Nightmare”: the UN Secretary General Spoke about the Scale of Destruction in Ukraine, tsn.ua

Antonio Guterres stressed the need for support of the global countries because of the massive destruction in Ukraine.

UN Secretary Antonio Guterres believes that the general scale of destruction across Ukraine will require strong international support going far beyond humanitarian aid, as the UN Press Service reports.

“The war in Ukraine is a relentless humanitarian nightmare.  It is getting worse as the days pass and the temperature drops.  Civilians are paying an especially heavy price during the winter season, particularly people living on the front lines and those cut off from heat, water and essential services”, he said speaking at the international conference in Paris.

The Secretary General noted extreme destruction of Ukraine’s energy system, which left hospitals and schools without power supply and millions of people without access to water and heat.

”The severe destruction to homes, livelihoods and critical infrastructure will take years to rebuild. Over the past few months, humanitarians have provided more than 630,000 civilians with direct winter assistance, and 400 generators have been distributed to critical facilities. […]

He urged the leaders to invest in Ukraine’s resilient recovery and reconstruction and to work together to create the conditions to forge peace in line with the Charter of the United Nations and international law. Läs pressmeddelande

Julklappstips 2022

Mats Björkenfeldt

Under året har utkommit en hel del böcker som uppmärksammats på denna sajt. Några av dessa bör hamna under granen.

Nevra Biltekins med fleras bok om den svenska freden sedan 1814 är då en given present.

Att freden är en skör tråd skildras fint i professor emeritus Lars Ericson Wolkes bok om danskarnas krig mot Tyskland under mitten av artonhundratalet och dessa krigs kopplingar till Sverige

I anknytning härtill har historikerna Rasmus Glenthøj och Morten Nordhagen Ottosen skrivit två böcker om Skandinavien på artonhundratalet.

Docenten Lena Jonson bok om den ryska floden Volga och dess historia är en given bok jag hade önskat mig om jag inte hade läst den redan.

Vad gäller vår nutid har journalisterna Inge Jørgensen och Leonid Ragozin skrivit en intressant bok om en tragedi och en möjlig väg ur den.

Den norska folkrättsexperten Cecilie Hellestveit har skrivit en viktig bok om Ukrainakriget, som bör läsas av många. Och i anslutning härtill bör man gärna lägga i julsäcken en annan norsk sakkunnigs alster om en gränsstats dilemma

Vad gäller Sveriges trassel med Turkiet i anledning av Sveriges Natoansökan, är en given julklapp Dimitar Bechevs  bok Turkey Under Erdoğan.

Den fine författaren Max Egremonts bok The Glass Wall. Lives on the Baltic Frontier, i vilken han skildrar Estlands och Lettlands historia och nutid, måste även rekommenderas.

Slutligen anbefalles, trots att boken utkom förra året, att så många som möjligt får som julgåva en av de främste folkrättsexperterna Olivier Cortens senaste utgåva av sin bok om folkrätt och krig.

 

Nästan 8 000 beväringar hemförlovas i dag, svenska.yle.fi

I dag hemförlovas drygt 7 700 beväringar från Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet.

Beväringarna ryckte in i januari i år och har tjänstgjort i 347 dagar. De som ryckte in i juli har tjänstgjort i 165 dagar.

Måndagen den andra januari rycker kontingent 1/23 in, och då inleder 12 500 nya rekryter sin tjänstgöring. Läs artikel

Sverige mötte Turkiet på örlogsbas – Nato-inträde kan dröja ett år, aftonbladet.se

Sveriges Nato-ansökan kan läggas på is i närmare ett år – om en ratificering inte blir av i februari-mars.

Det har turkiska företrädare gjort gällande under möten med Sverige under hösten, senast på örlogsbasen Muskö i november, enligt uppgifter till Aftonbladet.

– Om inte det här löser sig under de närmaste månaderna så hamnar det i den turkiska valrörelsen, säger tidigare ambassadören i Ankara, Michael Sahlin.

Sveriges Nato-ansökan riskerar att bli en långdragen historia. Enligt uppgifter till Aftonbladet har det framgått under flera möten som hållits mellan svenska och turkiska företrädare under hösten och vintern. Det mest avgörande mötet skedde inom ramen för det turk-svensk-finska samarbetet den 25 november och enligt Aftonbladets uppgifter ägde det rum på örlogsbasen Muskö utanför Stockholm.

Läs artikel

”Ryssarna har spelat ett klokt spel”, archive.ph

Intervju med Christopher Clark professor vid Cambridge universitet. Googleöversatt.

[…) Clark:  Det som förvånade mig var Rysslands invasion av Ukraina. Jag hade inte trott att det var möjligt.

Spiegel: För att det verkade som om vi hade lämnat erövringskrig bakom oss i världshistorien?

Clark: Ja, kanske, men det kan man naturligtvis bara säga som europé om man begränsar sin horisont till denna kontinent.

Spiegel: Har det varit ett jämförbart krig i resten av världen de senaste decennierna? Vi kan inte komma på någon.

Clark: Det amerikanska kriget i Irak 2003 var ett enormt politiskt misstag.

Spiegel:… men inte ett erövringskrig, som Ryssland nu för.

Clark: Håller med. Det var därför den ryska attacken mot Ukraina var en sådan chock.

Spiegel: Även efter Rysslands annektering av Krim 2014?

Clark: Världen reagerade helt annorlunda. Det har med rätta förekommit protester och sanktioner, men ingen har gjort ett seriöst försök att tvinga bort Putin från Krim igen. Man har sett att Ukraina är ett komplext land med komplicerade historiska berättelser. Öst har varit ansluten till Moskva sedan 17-talet och Krim sedan 18-talet, medan väst i dagens Ukraina aldrig har gjort det.

Spiegel: Förmodligen också för att Putin med sina ”små gröna män”, soldaterna utan insignier och flaggor, lyckades få Krim under sin kontroll utan att omedelbart lägga det i spillror.

Clark: Ja, kanske var det därför du tittade med knutna händer. Och det verkade faktiskt som om Putin hade råd att fortsätta denna typ av hybridkrigföring i årtionden. Som ett öppet sår för att oroa väst utan att det har orsakat sig själv stora kostnader. Eftersom Nord Stream 2 existerade trots sanktioner och andra affärer med väst. Att han nu har riskerat allt detta är faktiskt förvånande. […]

Spiegel: Du tvivlade inte ens när Putin till slut mer eller mindre krävde att Natos expansion österut skulle vändas?

Clark: Det tyckte jag var mycket oroande. För östutvidgningen var inte i första hand resultatet av en västerländsk expansionistisk politik. Staterna i Central- och Östeuropa letade efter säkerhet – och vem skulle förneka den? Det är en sak att kritisera enskilda oönskade utvecklingar sedan 1990. Men det är en helt annan sak att ifrågasätta hela den ordning som skapades tillsammans på nittiotalet, som Putin och hans utrikesminister Sergej Lavrov nu har gjort. Eftersom väst hade brutit sina löften var alla internationella regler nu olagliga och föråldrade, hävdade de. Det finns en stor fara i denna inställning. Det bars av känslan av att man hade blivit förödmjukad och lurad om och om igen, att man inte längre kunde tillåta detta, att man måste bli hård någon gång. Denna känsla av att ha blivit förrådd odlas medvetet av Putinregimen. Det har nu blivit ett viktigt verktyg för rysk diplomati. Men de talar aldrig om den dödfödda ryska demokratin och laglösheten under Boris Jeltsin. Läs intervjun

Erdogan hotar med en missil: ”Självklart kan du attackera Aten”, suomenmaa.fi

En ballistisk missil som testats av Turkiet har skrämt Aten, sade president Recep Tayyip Erdogan på söndagen.

Enligt den turkiske ledaren kommer landet inte att stå passivt eftersom Grekland stärker sin militära närvaro på de Egeiska öarna.

Turkiet avfyrade en kortdistans ballistisk missil i Svarta havet i oktober. Landet har meddelat att missilen, som heter Taifuuni, kan träffa sitt mål upp till 561 kilometer bort på bara 456 sekunder.  Enligt Bloomberg hotade Erdogan att missilen ”naturligtvis kommer att träffa” Aten om ”Grekland inte förblir lugnt”.

Erdogan uppgav att Turkiet inte kommer att se från sidlinjen om Grekland ”tar med sig vapen från USA till öarna”. Läs artikel