Månad: januari 2023

[…] Dagens ETC har pratat med Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon säger att ett flaggviftningsförbud skulle kunna innebära en grundlagsändring och ifrågasätter om Tobias Billström och regeringen kan få en ny lag på plats så snabbt som i sommar.

– Jag har svårt att se att detta blir ett brott utan att det inkräktar på människors fri- och rättigheter, säger hon till tidningen.

I en skriftlig kommentar till SVT skriver Tobias Billström:

”Den nya lagen förbjuder inte viftande med flaggor, men när lagen ska tillämpas kommer det att krävas olika bevis för att styrka deltagandet i en terrororganisation och där kan en flagga komma att spela roll.” Läs artikel

Turkiska nyhetsbyrån AA uppgav att utrikesminister Tobias Billström sagt att man ville förbjuda viftandet av PKK-flaggor i Sverige – vilket senare förnekades av ministerns pressavdelning. Aftonbladet har nu tagit del av den exklusiva intervjun, där utrikesministern lovar både grundlagsändringar och ny lagstiftning – däribland förbud mot viftande av vissa flaggor.

– Vi förbättrar vår förmåga att bekämpa terrorism, och det gör vi hand i hand med Turkiet, säger Billström till den statskontrollerade nyhetsbyrån AA. […]

Men Tobias Billströms pressavdelning förnekade att utrikesministerns sagt att man avsåg att förbjuda saker som flaggviftning. Klipp från intervjun visar dock en annan sak. Utrikesministern berättar i intervjun 23 december för nyhetsbyrån AA hur Sverige arbetar för att uppfylla de löften man gett till Turkiet under Natotoppmötet i Madrid. Han pratar också om utlämningar man redan gjort till landet. […]

Tobias Billström fortsätter:

– Vi kommer också längre fram lägga fram ett nytt lagförslag till riksdagen där vi  gör det olagligt att sprida och propagera för terroristaktiviteter på vårt territorium, det kan inkludera en sån sak som att vifta med flaggor tillhörande terroristorganisationer. Detta kommer att börja gälla från 1 juni. Läs artikel

Meddelarfriheten inskränks

Från årsskiftet inskränks meddelarfriheten när det gäller uppgifter som omfattas av bestämmelsen om utlandsspioneri, det vill säga ”hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem”. Det innebär att myndigheter får större möjligheter att efterforska huruvida anställda lämnat den typen av information till media. Det innebär också att en källa som lämnat en uppgift till media löper större risk att bli föremål för repressalier.

Källskyddet extra viktigt

Som journalist ansvarar du personligen för att värna källskyddet. Den journalist som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot tystnadsplikten kan åtalas och dömas för brott. I de fall meddelarskyddet är inskränkt som i fallet med utlandsspioneri är det extra viktigt att vidta försiktighetsåtgärder eftersom myndigheter kan komma att efterforska källan. Läs artikel

Den statliga turkiska nyhetsbyrån Anadolu Agency rapporterade i går om Sveriges nya grundlagsändring, något som Dagens ETC var först i Sverige att rapportera om.

De citerar Justitiedepartementet på att lagändringen gör det möjligt att införa en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation, eller ett förbud mot själva terrororganisationen. I slutet av artikeln hänvisar de till ett uttalande Tobias Billström gjort till nyhetsbyrån den 23 december. Man påstår att Billström sagt att ett ”nytt brott” ska bli aktuellt i den svenska brottsbalken den 1 juni 2023. Det handlar om att främjande av terroristorganisationer på svensk mark ska bli förbjudet – även att vifta med deras flaggor, skriver nyhetsbyrån och påstår sig citera Billström.

Enligt utrikesministerns pressekreterare Anna Erhardt stämmer det att riksdagen ska rösta om en ny lag som kriminaliserar deltagande i terrororganisationer den 7 mars.

”Den nya lagen förbjuder inte viftande med flaggor, men när lagen ska tillämpas kommer det att krävas olika bevis för att styrka deltagandet i en terrororganisation och där kan en flagga komma att spela roll”, skriver hon och fortsätter:

”Mer exakt vad den nya lagen innebär kommer justitiedepartementet att återkomma till längre fram”. Läs artikel

The nuclear disarmament of Belarus, Kazakhstan, and Ukraine was one of the great success stories of the end of the Cold War, and it was one of the most significant victories for the cause of nonproliferation.

When the Soviet Union ceased to exist, these newly independent states had to manage the problem of the Soviet nuclear legacy left behind in their lands. Their disarmament was bound up with their status as independent, sovereign countries as they sought and needed to be integrated with the rest of the world. The commitment of the non-Russian republics to disarm saved the original Strategic Arms Reduction Treaty (START) and upheld the principles of the Non-Proliferation Treaty (NPT), and their eventual disarmament is one of the underappreciated achievements of U.S. foreign policy in the post-Cold War era.

While all three states were always willing to get rid of the nuclear weapons they had inherited from the Soviet Union, the paths that they took to disarmament were somewhat different with respect to the terms and timing of removing these weapons and their delivery systems from their territories. The Ukrainian case is the most involved of the three, and because of the war in Ukraine it is also the most salient today in current debates about disarmament and nonproliferation. It is therefore fortunate that there is a new book that can expertly guide us through this complicated and important history.

Mariana Budjeryn’s Inheriting the Bomb: The Collapse of the USSR and the Nuclear Disarmament of Ukraine is an excellent study of how the process of disarmament unfolded. Läs artikel

The new president is clear that he’s willing to work with the United States, but his country will do it’s own bidding in international relations. […]

He went on to make a broader case for Brazil’s independence on the world stage, with a distinctive international profile that does not fit neatly in the category of pro- or anti-United States. […]

“Brazil has to be its own master,” he stated, “the master of its destiny. It has to go back to being a sovereign country. We are responsible for most of the Amazon and for vast biomes, large aquifers, mineral deposits, oil and clean energy sources. With sovereignty and responsibility, we will be respected to share this greatness with humanity—in solidarity, never with subordination.” [… ]

“Our leadership will materialize through the resumption of South American integration, from Mercosur, the revitalization of Unasur and other instances of sovereign articulation in the region,” he declared. “On this basis we will be able to rebuild the proud and active dialogue with the United States, the European Community, China, the countries of the East and other global actors; strengthening the BRICS, cooperation with African countries and breaking the isolation to which the country was relegated.”Läs artikel

[…] Med tanke på beredskapen inför eventuella konfliktsituationer betonar utrikesutskottet vikten av ett nationellt försvar som beaktar kraven i den säkerhetspolitiska omgivningen och av tillräckliga resurser för försvaret. Utskottet instämmer i de anteckningar i redogörelsen enligt vilka värnplikt, en utbildad reserv, försvaret av hela landet samt en hög försvarsvilja utgör grunden för Finlands försvar. Det nationella försvaret stärks genom deltagande i internationellt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. […]

I redogörelsen konstateras att betydelsen av det arktiska området har accentuerats i konkurrensen mellan stormakterna när Nordostpassagen öppnas och möjligheterna att utnyttja områdets naturresurser förbättras. Utrikesutskottet betonar den arktiska regionens globala betydelse i synnerhet i arbetet mot klimatuppvärmningen och bevarandet av den biologiska mångfalden. Också de säkerhetspolitiska spänningarna i området har ökat bland annat i och med den ökade militära övningsverksamheten.

Med tanke på säkerhetspolitiken anser utskottet att det är viktigt att Finland för sin del försöker hitta metoder för att dämpa spänningarna i regionen och öka den säkerhetspolitiska dialogen mellan aktörerna. Även om behandlingen av säkerhetspolitiska frågor inte hör till Arktiska rådets behörighet, anser utskottet att en konstruktiv dialog i bland annat miljö- och klimatfrågor kan bidra till att spänningarna minskar också inom andra politikområden. […]

Utrikesutskottet betonar särskilt Sveriges betydelse som Finlands viktigaste bilaterala partner. Finland fortsätter att fördjupa det utrikes och säkerhetspolitiska samarbetet och försvarssamarbetet med Sverige utan några på förhand fastställda restriktioner. Finland och Sverige, som inte hör till militärförbundet, delar med sig av en gemensam bedömning av hur säkerhetsmiljön utvecklas, vilket skapar en stark grund för samarbetet. Läs utskottets utlåtande

Fremfor å sende 20 milliarder kroner til tyske eller koreanske stridsvognsfabrikker, ville en bedre distriktspolitikk vært en massiv oppussing av Forsvarets eiendom, bygg og anlegg i hele Nord Norge.

Forsvarsministerens partifelle på Stortinget Bengt Fasteraune, beskriver Forsvarets stridsvognskapasitet som et «gapende hull» som må fylles i Forsvarets Forum 22. desember. Det er jo nettopp problemet, politisk overstyring i for stramme budsjetter gir et Forsvar med for stor bredde i kapasiteter.

For det første vil kostnadene til vedlikehold av en ny våpenplattform med avanserte sensorer bli dyre de kommende årene. Sterkt økte vedlikeholdskostnader var en spådd utvikling før globale verdikjeder ble forstyrret av pandemi og mellomstatlige konflikter. Kostnadene til stridsvognssystemet er ikke justert for prisøkningen som følge av konfliktene, og vil anskaffelsen vil dermed enten bli forsinket eller dyrere enn antatt. […]

Fremfor å sende 20 milliarder kroner til tyske eller koreanske stridsvognsfabrikker, ville en bedre distriktspolitikk vært en massiv oppussing av Forsvarets eiendom, bygg og anlegg i hele Nord Norge.

Nybygging av forsvarsboliger ville som et enkelteksempel sikret lokale firma viktig omsetning og redusert fraflyttingen av unge militære fra regionen. Gjenkjøpsavtaler til norsk industri treffer i liten grad bedrifter i nord, og taler for en justering av den økonomiske politikken på dette området. Läs artikel