Månad: januari 2023

[…] As to the supposed threat to invade NATO: If the Russian army cannot take Kharkhiv, 20 miles from the Russian border, when only the Ukrainian army is defending it, can the Kremlin really realistically dream of capturing Warsaw or Riga, and fighting a full-scale war with NATO? Elsewhere in the world, we need to recognize that, while Russia’s presence is sometimes hostile to U.S. interests, in other cases we are still objectively speaking on the same side, such as when it comes to fighting against Islamist extremism, containing the Taliban’s influence in Central Asia, and defending Armenia against what would otherwise very likely be its destruction.

A more cogent and legitimate argument is that the defeat of Russia is necessary to preserve the international legal order and punish the crime of aggression. However, the United States has always in practice adopted a flexible approach to international law when it comes to ending wars. Moreover, when it comes to the need to punish Russia, in terms not just of its initial objectives in this war but of Russian hegemony over Ukraine for more than 300 years, Russia has already suffered a crushing defeat and Ukraine, with Western help, has won a great victory. Tens of thousands of the best Russian soldiers are dead, Russia’s military reputation has been shredded, and its international prestige severely damaged. Läs artikel

”Through more than two decades, the Barents cooperation contributed to developing dialogue, trust, and interaction in the North. It helped create an atmosphere for solving important questions about Norway and Russia, including the agreement on the maritime delimitation in the Barents Sea which resulted in the 2010 agreement.”

That is said by Øyvind Nordsletten, who has extensive experience within Norwegian Russia diplomacy as both ambassador in Moscow and Consulate General in Murmansk.[…]

”In addition, the cooperation in the Barents region has always been about something more than building bridges between Norway and Russia especially. It has also been about connecting northern provinces in several countries closer together, with the inclusion of Finland and Sweden as ’core countries’. Cooperation between Nordic countries has gained extra inspiration and input through the Barents cooperation,” says the retired diplomat.

On the 11th of January 1993, the Kirkenes Declaration – the Barents cooperation’s foundation document – was adopted by Russia, Norway, Finland, Sweden, Denmark, Iceland, and the EU commission.

Through this new framework for interaction, bridges were to be built over dividing lines in the militarized north – aiming for stability, peace, and joint projects.

Currently, three decades later, some believe that the cooperation in the Barents region has been a failure – with reference to Russia’s authoritarian approach towards its civil society, its warfare against Ukraine, and its stings against the West.

However, the understanding of the Barents cooperation as a successful format still holds up. The long-standing collaboration – both between states, regional units, and people – has been fruitful in ways that do not fade away because of the war, Sverre Jervell also believes. […]

The Russian MFA Andrei Kozyrev’s journey before signing the Kirkenes Declaration:

Ukraine is stepping up its appeals for modern fighter jets now that the U.S and NATO allies have agreed to send main battle tanks to help counter Russia’s stepped up ground attacks, a Ukrainian official said.

“Until today, the major focus in the discussions have been the tanks,” Yuriy Sak, an advisor to Ukraine’s defense minister Oleksii Reznikov told Air & Space Forces Magazine. “Now we’ll start talking about jets.”

American-made F-16s top Ukraine’s wish list. Swedish-made Gripens, designed to operate from spartan airfields with a limited support crew, as well as other fourth-generation fighters also would be welcomed by Kyiv, but Sak said Ukraine’s hope is that Washington will eventually support the transfer of F-16s.

“F-16[s] are best suited for our situations,” Sak said.

Ukraine has repeatedly asked for Western jets since the start of the war. It has also sought longer-distance ATACMS surface-to-surface missiles. But the Biden administration so far has held the line at weapons with the reach to take the war beyond Ukraine’s borders, fearing such a move might be seen by the Russians as escalatory, leading to a direct clash between U.S. and Russian forces.

Deputy Pentagon press secretary Sabrina Singh said in a Jan. 26 briefing that F-16s were “another challenging system that would require training,” noting that even if the aircraft were provided, it would take time for Ukraine’s pilots to become proficient enough for combat.  Läs artikel

Medan Turkiet ställer flera krav på framför allt Sverige för att godkänna Natoansökan har företrädare för Ungerns regering upprepade gånger försäkrat att landet vill att Finland och Sverige går med. Trots det dröjer ratificeringen.

– Förslaget är lämnat till parlamentet. Frågan kommer upp under vårsessionen och den inleds den 27 februari, säger EU- och justitieminister Judit Varga till DN i samband med att hon besöker Stockholm. […]

Judit Varga säger att man i Ungern är väl medveten om säkerhetsläget i Europa.

– Vi är helt i linje med det europeiska intresset när det gäller Natomedlemskapen. De stöds fullt ut av regeringen, säger hon. […]

Judit Varga vill inte kommentera Turkiets skarpa reaktion på bränningen.

– Det är en bilateral relation med ditt land. Jag avstår alltid från att kommentera andras frågor. Läs artikel

Only few months ago the lion’s share of the ships sailing out from the Kola Bay had course for Rotterdam and other European ports. Today, it is all different. A tectonic shift has taken place in Russia’s international trade, and it is well reflected in shipping from far northern Port of Murmansk. Hardly any of the ships that today set out from the port have European destinations. Instead, they sail towards “friendly” countries.

Murmansk has one of Russia’s five biggest seaports. It normally handles more than 50 million tons of goods annually, most of it crude oil, coal, as well as fertilisers and processed nickel. Ship tracking shows that practically all the tankers and cargo vessels that in January 2023 sailed from the north Russian port with export goods were heading to ports in Turkey, North Africa, Asia and South America.

Among the key destinations were the Turkish ports of Iskenderun and Zonguldak and Egyptian Ports Said. In addition, carriers had course for ports in Brazil, Libya, Morocco and China. Läs artikel

Den tyska regeringens beslut att skicka stridsvagnar av typen Leopard 2 till Ukraina öppnar upp för flera länder i Europa att göra detsamma.

Sammantaget kan det röra sig om hundra Leopard-stridsvagnar från Europa inom en nära framtid, säger Rafael Loss, expert på tysk och europeisk utrikes- och säkerhetspolitik på tankesmedjan European Council on Foreign Relations, ECFR.

Vilka europeiska länder har hittills lovat att skicka stridsvagnar till Ukraina?

– Tyska förbundskanslern sade i dag att Tyskland är redo att leverera 14 moderna Leopard 2-stridsvagnar och ger grönt ljus åt exportförfrågningar från andra länder. I går mottog Berlin en sådan begäran från Polen. Det är en fråga om timmar eller dagar innan andra länder också skickar begäran.

– För en första leverans till Ukraina tror jag att Finland deltar, kanske även Danmark, Norge och Sverige. Nederländerna överväger att köpa några av de stridsvagnar som de i dagsläget leasar och donera dem till Ukraina. Medierapporteringen antyder att Spanien också kan delta. Tjeckien och Slovakien ska få en leverans av Leopard i år, kanske är de villiga att själva vänta några månader och i stället skicka dem till Ukraina. Läs artikel

Nå er det igjen Norges tur til å vokte Nato-basen på Keflavik.

Island har ikke eget luftforsvar, og som Nato-land får øystaten støtte av allierte med periodisk tilstedeværelse av luftforsvar og luftromsovervåkning i fredstid. Oppdraget heter «Iceland Air Policing» (IAP), og i januar og februar 2023 er det Norge som utfører oppdraget på vegne av Nato.

IAP er et Nato-ledet oppdrag hvor det er periodevis rullering mellom alliansens medlemsland for å møte behovet til Island for suverenitetshevdelse.

Forrige uke sendte Norge fire F-35 kampfly til Keflavík-basen på Island. To av de norske kampflyene står på kontinuerlig beredskap, klare til å rykke ut i løpet av minutter dersom ukjente luftfartøy kommer nært islandsk luftrom.

Beredskapen kalles «Quick Reaction Alert» (QRA) og tilsvarer det norske daglige oppdraget til F-35 på Evenes. Oppdraget startet 19. januar og pågår i tre uker frem til rundt 9. februar 2023. Läs artikel

Det främsta skälet till varför Sverige inte bör gå med i Nato är att det skulle innebära en förändring. Man vet vad man har, men inte vad man får. Argumentet ges sällan uppskattningen det förtjänar.

I andra vågskålen bör sedan läggas sådant som talar för ett svenskt medlemskap. Då kunde detta med Turkiet ha spelat en annan roll. När landet hotade med veto erbjöds ett mått på vilken tyngd Nato skänker oss. Vi borde svarat: ”Vi söker medlemskap. Ni avvisar oss om ni är emot, men vi köpslår inte om våra inre angelägenheter.”

Om alliansens garanter – USA och de stora, europeiska länderna – ser oss som en viktig allierad hade det slutat med att Turkiet accepterat oss. En affär med USA som gäller tjugo stridsflygplan innebär viktigare förhandlingar för Turkiet än flaggviftning på Sergels torg. Nu får vi aldrig veta, och så tappade vågskålen för förändring lite tyngd, samtidigt som vi stängde dörren bakom oss.

Att vi betraktas som en strategiskt betydelsefull och militärt kapabel medlem är nämligen viktigt. Den så omtalade Artikel 5 är en gummiparagraf. Få tycks ha läst längre ner än till rubriken. Alliansen skulle lyda den genom att placera en halv miljon soldater på svensk mark, ja, men kan också nöja sig med diplomatiska protester – eller något däremellan.

Vad skulle då avgöra kraften i responsen? Två överväganden. För det första, om Sverige attackeras vore det alltid del av ett mycket större spänningsförhållande. I ett sådant läge bestämmer helhetsbilden, den strategiska dynamiken, hur Nato kommer till Sveriges stöd.

Om vi är medlem spelar mindre roll.

För det andra, fungerar det omvänt? Kan Sverige vara en viktig, militär tillgång för Nato? Majoriteten medlemmar har sedan länge reducerat Natos tvåprocentsmål till en lågt prioriterad förhoppning. I vilken grad Sverige rustar sig är i praktiken oberoende av vårt medlemskap, men ju starkare Sverige, desto lägre kostnad och större vinst för Nato att komma till undsättning.

Det är sant om vi är medlem. Det är sant om vi inte är medlem. […]

Det finns ingen tänkbar konflikt, där Sverige är relevant, som inte placerar oss på samma sida som Nato. Det gäller oberoende av om vi är medlem. Har vi den militära kapaciteten att hålla ställningarna, då kommer vi att undsättas. Saknar vi den kapaciteten kommer alliansens kostnad att hjälpa oss vara så hög att endast vårt strategiska läge motiverar ett ingripande. Den är oberoende av vårt medlemskap. Läs artikel

Svenska kraftnät har identifierat material som de skulle kunna skänka till Ukraina, som gör nytta i energiförsörjningen där. Regeringen har nu beslutat att materialet får skänkas. Svenska kraftnät skulle inte få ge bort statlig egendom utan regeringens beslut i frågan.