Månad: januari 2023

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Sveriges över­befälhavare Micael Bydén talar nu på fullt allvar om att Rysslands krig mot Ukraina mycket väl kan växa till ett storskaligt krig mellan Ryssland och Nato. Det betyder att om Sverige går med i Nato så riskerar vi att bli indragna i ett storkrig mellan två kärnvapen­makter. Är detta något som vi svenskar verkligen vill?

Jag föreslår att Sverige drar tillbaka sin ansökan om medlemskap i Nato. Tillsammans med Schweiz kan Sverige fortsätta att vara fredliga öar i Europa. I många länder har man i dag svårt att skilja mellan Sverige (Sweden) och Schweiz (Switzerland). Låt det gärna så förbli. Läs insändaren

Att se människor skjutas ihjäl i ett videoklipp är en upplevelse som inte helt går att begripa. Döden görs så enkel eftersom den tycks ske helt automatiskt, som en del av ett förutbestämt förlopp. Våldet dyker upp framför en – för att lika snabbt glida undan och efterlämna en abstrakt känsla av vanmakt och obehag.

I Chelsea Manningsnyutkomna självbiografi ”Readme.txt. A memoir” spelar ett sådant videoklipp en central roll, som en del av det säkerhetsklassade material hon läcker via Wikileaks 2010. ”Collateral murder” fångar hur amerikansk militär inifrån en Apachehelikopter avrättar ett antal civila, samt två Reutersjournalister, och skadar flertalet barn på en gata i Bagdad under Irakkriget.

I klippet hör man soldaterna skratta och resonera obrytt kring människorna som flyr nere på marken: scenen påminner om ett gäng svettiga Joltkillar som spelar Counter strike. För millennials blir klippet det krigsfotografi var för 68-generationen: ett förebud.

I boken skildrar Manning hur hon som arbetslös nittonåring 2007 tar värvning då Bush nyligen ökat närvaron i Irak och militärens resurser tycks outtömliga. […]

På många sätt är Manning den antihjälte man längtade efter i USA. Kriget mot terrorn hade gett amerikansk imperialism ett så kraftfullt incitament att krigen i Irak och Afghanistan tycktes kunna fortgå till tidens ände. Militär nihilism och den cyniska politik som uppenbarades genom läckan framstår i efterhand som början på slutet för USA som västvärldens beskyddare. Rättegången mot Manning var bara en försmak på den polarisering som nu, knappt tio år senare, tycks vara på väg att slita sönder USA och dess demokrati inifrån.

Bokens avslutande budskap öppnar sig mot ett splittrat och allas vårt identitetslösa väst: Now we are all left grappling with our past. Läs recensionen

Regeringen vill stärka försvaret genom att utvidga värnplikten, uppger försvarsminister Pål Jonsson.

– Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT Nyheter.

I siffror innebär det att antalet som gör militärtjänst ökar från mellan 5 000 och 6 000 per år, till 10 000 någon mellan 2030 och 2035. […]

Något som ska utredas är huruvida ett Natomedlemskap påverkar värnplikten. En fråga är exempelvis om det innebär tjänstgöring utomlands och om detta i sin tur innebär ny lagstiftning.

– Lagen säger att värnpliktiga ska användas vid försvar av Sverige, det är ju en definitionsfråga var det börjar. Vi har tillsatt en utredning som ska återkomma i höst som tittar på lagstiftningen för att använda värnpliktiga utanför Sverige, säger Pål Jonson. Detta skulle gälla för färdigutbildade värnpliktiga, inte de som gör en grundutbildning. Läs artikel

Det er ikke mangel på pensjonerte oberster og generaler som de siste par årene har klaget over mangel på penger og at de vedtatte ambisjonene ikke lar seg gjennomføre uten en betydelig økning i forsvarsbudsjettene. Det har de helt sikkert rett i, men mer penger alene vil ikke kunne bedre Forsvarets kampkraft over tid.

Et totalt endret sikkerhetspolitisk bilde krever at Forsvaret endres i takt med realitetene. […]

Utfordringen er imidlertid langt større enn finansiering. Norge trenger færre offiserer og langt flere soldater. Flere i Forsvaret vil samtidig styrke beredskap og mobilisering. Flere mennesker i permanente stillinger i Forsvaret vil imidlertid bety færre mennesker i produktiv verdiskapende virksomhet.

For å unngå dette kan en løsning være at Norge gjenintroduserer førstegangstjenesten hvor alle ungdommer må avtjene militærtjeneste for en begrenset periode. Alternativt at man utfører en sivil samfunnstjeneste. Førstegangstjeneste vil styrke forståelsen og betydningen av Forsvaret, samtidig som det vil styrke limet og fellesskapet i samfunnet. Läs artikel

Socialdemokraterna i den förra regeringen brukade återkomma till och berömma sig av att ha skärpt straffen för minst sjuttio olika brott. Men en annan insats som nog gått lite under radarn är att både den förra regeringen och den nuvarande gemensamt har flyttat fram positionerna ifråga om inskränkningar i våra fri- och rättigheter.

Den förste juli 2022 började en helt ny terroristbrottslag att gälla (SFS 2022:666). Innehållet är egentligen inte nytt men nyheten är att samla lagstiftningen i en och samma lag. En svaghet i lagstiftningen är att begreppet terrorism eller terroristbrott aldrig definieras. […]

Och det är  denna grundlagsändring som fått utrikesminister Tobias Billström att i Turkiet påstå att Sverige kan komma att förbjuda ”flaggviftande” genom en ny lag under år 2023. Läs artikel

Antalet utbildningsevenemang för reservister har ökat anmärkningsvärt sedan Ryssland anföll Ukraina. I repetitionsövningar 2022 och i den frivilliga försvarsverksamhetens utbildningsevenemang deltog sammanlagt omkring 50 000 personer.

Till följd av tilläggsfinansieringen av försvarsanslagen anordnades år 2022 fler repetitionsövningar och utbildningsevenemang för frivillig försvarsutbildning än tidigare. Under året deltog cirka 30 000 reservister i repetitionsövningar och cirka 8 400 reservister deltog i försvarsmaktens frivilliga övningar. Cirka 17 000 personer har utbildats i de frivilliga nationella försvarskurser som Försvarsutbildningsföreningen (MPK) ordnar för att öva färdigheter för att utveckla militär förmåga.

– Reservens prestationsförmåga är grunden för Finlands försvar och repetitionsövningarna är en central del av värnplikten. Man kan säga att reserven har svarat utmärkt på inbjudan att delta i det nationella försvaret. Den ökade repetitionsutbildningen har också krävt mycket av personalen, säger Huvudstabens utbildningschef, överste Kari Pietiläinen. Läs artikel

1. brigade er forsinket trods politiske ønsker og Nato-krav. Det medfører hård kritik fra Statsrevisorerne.

Forsvarsministeriet modtager særdeles hård kritik på grund af forsinkelsen af 1. brigade, som er et centralt Nato-krav. Brigaden er også kendt som hærens knytnæve. Ministeriet har hverken styr på fremdrift eller økonomi, fremgår det af kritik fra Statsrevisorerne, som holder øje med, hvordan skatteborgernes penge bruges.

– Statsrevisorerne finder det kritisabelt, at Forsvarsministeriet ikke har tilrettelagt en effektiv styring af opbygningen af brigaden og kun i begrænset omfang har fulgt op på økonomi og fremdrift, lyder det. Läs artikel

Et svekket USA velger overambisiøs strategi. Hva med Norge? […]

Amerikanerne vil trolig vente at Europa tar seg av europeisk sikkerhet fremover. De vil forvente tilnærmet blind støtte i konfrontasjonen med Kina. Dette vil bli kostbart. Kina er langt rikere enn Sovjet. Det er trolig at en ny krig, den være seg varm eller kald, vil koste Europa mer enn USA.

Tiden er overmoden for en ny norsk utenrikspolitisk strategi: et dokument som tar oss vekk fra dagens situasjon der «alt er viktig» og vi definerer våre interesser i en sirkelargumentasjon der det UD gjør, automatisk defineres som norske interesser. Landet trenger en strategi som klargjør mål og midler samt grensene for hvor langt vi vil gå. Norges interesser er ikke ideologiske. Vår utenrikspolitikk skal fremme landets sikkerhet, autonomi, velferd og prestisje. Vi kan ikke fortsette å outsource dette til Davos-entusiastene.

Landets utenrikspolitiske ledelse bør tenke nøye gjennom hvorledes ideologiske motiver skal unngå å komme i konflikt med landets nasjonale interesser. Norge bør gå i dialog med USA for en presis avklaring om i hvilke omstendigheter vi kan regne med militær støtte.

I denne sammenheng vil det være til hjelp å revurdere tanken om at idealisme og realisme i utenrikspolitikken går ut på ett. Bare gjennom å definere landets nasjonale interesser i snever forstand vil utenrikstjenestens ressurser kunne settes inn på rett sted. En mulig konklusjon kan være at det største problemet med norsk utenrikspolitikk anno 2023, er at det er for mye av den. Den såkalte «engasjementspolitikken» sprang ut av en bestemt historisk kontekst, som i dag er et tilbakelagt stadium. Läs artikel