Månad: januari 2023

Nearly 40 legal and political luminaries, including many people for whom I have the utmost respect — such as Dapo Akande, my Doughty Street colleague Helena Kennedy QC, and Ben Ferencz — have signed a Combined Statement and Declaration calling on the international community to create a Special Tribunal for the Punishment of the Crime of Aggression Against Ukraine. The entire Statement and Declaration is well worth a read, but here is the critical paragraph:

”[We] resolve, in a spirit of international solidarity, to grant jurisdiction arising under national criminal codes and general international law to a dedicated international criminal tribunal that should be established to investigate and prosecute individuals who have committed the crime of aggression in respect of the territory of Ukraine, including those who have materially influenced or shaped the commission of that crime.”

I wasn’t asked to sign the Combined Statement and Declaration, but if I had been I would have respectfully declined. […]

The most significant cost of the Special Tribunal, however, would be the message its creation would send about the selectivity of international criminal justice. We all know that selectivity is inherent in the system; it wouldn’t be possible to prosecute all of the international crimes committed in the world even if states were far more committed to such prosecutions than they are now. But sometimes selectivity is so obvious, and so indefensible, that international lawyers simply have to say “enough is enough.” Less than two decades ago, the US and the UK, along with a coalition of dozens of other states, invaded Iraq with massive military force, overthrew its government, and occupied its territory. And it did so based on a series of knowing and intentional lies about Iraq being involved in 9/11 and possessing weapons of mass destruction. That invasion was unlawful and criminal — the most flagrant act of aggression since the Vietnam War — and its results were predictably catastrophic: approximately 200,000 Iraqi civilians killed (30,000 by the end of April 2003 alone), nearly 5,000 coalition soldiers lost, more than 2,000,000 refugees created, trillions of dollars wasted, and the entire region destabilized. Yet not a single American or British leader has ever been prosecuted for aggression. Läs artikel

Google-översatt

Utarbetandet av ett nytt säkerhetsavtal med USA är en överraskande vändning och talar om den hårda verkligheten. Ett land kan lamslå Nato och det är svårt att få ett säkerhetsavtal från Europa för Finland och Sverige.

Europa agerar som det var under vinterkriget. Vackra ord kommer, men handlingar tar lång tid att komma, eller så är de för svaga. Under andra världskriget samarbetade Finland med Tyskland och förbereder nu tillsammans med Sverige ett avtal med USA. Europas säkerhetsproblem indikeras av att säkerhetsavtal inte utarbetas med stora europeiska stater. Säkerhetssamarbetet är nu brutet i Europa i detta avseende. […]

Turkiet har ställt sådana krav till Sverige i samband med NATO-medlemskapet, som man själv vet att Sverige inte kan uppfylla. Frågan om Sveriges och Finlands NATO-medlemskap har nu hamnat i en knut med Turkiet. Turkiets agerande ifrågasätter helt Natos förmåga att agera generellt, eftersom Turkiet kan paralysera Natos beslutsfattande om det behövs. Läs artikel

Under måndagen höll överbefälhavare Micael Bydén sitt anförande på rikskonferens. Under rubriken ”Försvarskraft i allians” talade han om Rysslands anfallskrig mot Ukraina, det kommande Natomedlemskapet och Sveriges EU-ordförandeskap, men även om Försvarsmaktens expansion.

ÖB utesluter inte snabba och än allvarligare händelseutvecklingar från rysk sida. Det måste Sverige ta höjd för i försvarsplaneringen. […]

– Sverige är en del av det tydliga och samfällda västliga agerandet. Därmed är vi en del av konflikten. Genom vårt militära stöd till Ukraina och genom vår ansökan till Nato. Snabba och än allvarligare händelseutvecklingar kan inte uteslutas. Vi tar höjd för det. Och vi behöver skapa uthållighet för en långvarig konflikt. Läs artikel

Professor Said Mahmoudi höll den 15 juni 2022 tre föreläsningar på temat Self-Defence and
“Unwilling or Unable”, föreläsningarna kan ses på video här

Mr. Said Mahmoudi
Professor of International Law
Stockholm University

Läs också inlägg tidigare på den här sajten om  ”Unwilling or Unable”.

Om Nato direkt dras in i kriget innan Sverige är fullvärdig medlem kan Sverige komma att gå med på Natos sida, säger försvarsminister Pål Jonson (M). ”Vår linje är att vi ska ligga så nära som möjligt med Nato.” […]

Under sitt tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen berättade försvarsministern att regeringen förhandlar om ett djupare försvarssamarbete med USA, ett defense cooperation agreement (DCA). Det ska underlätta för försvarsstyrkor från USA att verka i Sverige och göra att vi snabbare ska kunna få stöd från USA i händelse av krig eller kris. […]

I en intervju med SvD sa Finlands utrikesminister Pekka Haavisto att den utdragna situationen där länderna inte är fullvärdiga medlemmar innebär en fara om konflikten eskalerar, till exempel så att Nato går i krig mot Ryssland.
Pål Jonson tycker att det är svårt att spekulera i hur Sverige skulle påverkas om Ryssland och Nato hamnade i direkt konflikt.
– Men generella uppfattningar och vår linje är att vi ska ligga så nära som möjligt med Nato. Det är också naturligt för oss, även säkerhetspolitiskt, i väntan på ett fullvärdigt Nato-medlemskap.
Så i ett sådant scenario kan det bli så att vi går i krig på Natos sida?
– Vi har ju haft en säkerhetspolitisk linje från 2009 som säger att Sverige inte kommer att stå passivt i händelse av att ett annat nordiskt eller EU-land skulle utsättas för en katastrof eller ett angrepp. Det är klart att vi nu ligger ännu närmare Nato, så det är i linje med solidariska säkerhetspolitiken helt naturligt att vi också agerar tillsammans med andra.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger i en intervju med SvD att en försvarsbudget på 2 procent av BNP i framtiden kan bli ett golv för Natoländer snarare än ett mål.
Regeringens mål är att den svenska försvarsbudgeten ska vara 2 procent av BNP år 2026. Om den kan öka ännu mer efter det vill Pål Jonson inte säga.
– Jag tycker det är en fråga för försvarsberedningen, så vi får titta på det i bred politisk samsyn. Läs intervjun

Ukraina måste ges mer offensiva vapen för att trycka tillbaka den ryska ockupationen, och även Sverige ska bidra. Det säger utrikesminister Tobias Billström.

Som EU-ordförande kommer Sverige nu verka för att ”Europa steppar upp” och från regeringen arbetar man nu intensivt för att i närtid säkra en leverans av artillerisystemet Archer. […]

Än så länge har EU och Europa inte matchat USA:s militära stöd på det sätt vi borde, enligt Billström. Men de senaste dagarnas leveranser av pansarfordon från Frankrike och Tyskland kan visa på en ökad insikt i EU:s två stormakter om behovet av att göra mer, tror han.

– Vi kommer ha en nära och bra dialog med såväl Berlin som Paris för att säkerställa att det här stödet vidmakthålls, säger han.

Sverige ska också själva bidra med mer avancerade vapen enligt Billström. Höstens stora stödpaket ska följas av ytterligare ett, och den här gången kommer det att innehålla artillerisystemet Archer, något Ukraina tydligt efterfrågat.

– Det är inte en fråga om huruvida vi ska skicka det, utan när vi skickar det, säger Billström. Läs artikel

Enligt Thomas Nilsson kommer Natomedlemskapet att innebära både en kulturell och mental resa, och få påverkan på det svenska totalförsvaret.

– Vi har i 200 år varit militärt alliansfria. Nu ska vi in och tänka att vi inte ska bidra till Nato, utan vara en del av Nato, säger han.

Förutom den mentala resan kommer medlemskapet även att synas i den svenska lagstiftningen. Något som Försvarsmakten redan har lyft hos regeringen, berättar Nilsson.

– Ett exempel kan vara lagrum som styr hur vi kan skicka svensk personal utomlands. Ett annat är om vi tar emot allierade förband i Sverige, vilket våldsmandat har de då, säger Nilsson. Läs artikel

Det har nog inte undgått många att Tobias Billström i en intervju i turkisk tv mullrat om att Sverige förbättrar sin förmåga att bekämpa terrorism och nämnt viftande med terrororganisationers flaggor som exempel på ett beteende som kan bli olagligt. […]

Regeringen gick fram med en bantad och omarbetad lag om samröre med terrorgrupper som började gälla i mars 2020. Samtidigt arbetades en ny lag om deltagande fram. Ett förslag landade på justitieminister Johanssons bord i april i fjol. Tanken är att kriminalisera handlingar som hjälper en terrorgrupp i dess verksamhet. Sköta hemsidor, hyra bilar, ordna bostäder, ta hand om barn, vad som helst som understödjer dåden.

Att vifta med en flagga? Nix, det framgår uttryckligen av förslaget att sympatier med en terrorgrupp inte är tillräckligt. Det ska vi vara tacksamma för. En demokrati som inte tillåter åsikter som de flesta inte delar är inte en demokrati värd namnet. Kristersson var hyfsat rätt på bollen i radio i morse. Viftandet är inget brott, men kan vara ett tecken på deltagande. […]

För att kunna stifta den här lagen var det, som sagt, nödvändigt att göra inskränkningar i grundlagen. Detta trots att terrorism redan är kriminaliserat på längden och tvären och på alla möjliga och mindre möjliga sätt. Är verkligen de nya paragraferna nödvändiga? I en framtid vi inte vet mycket om kanske ett auktoritärt styre gnuggar händer över denna lag. Läs artikel

Dörren är öppnad till att förbjuda deltagande i fullt legitima verksamheter.

[…] Ett svenskt Natomedlemskap kommer också att förbättra förutsättningarna för att fördjupa vårt bilaterala försvarssamarbete med USA. Vi går från att vara nära partners till allierade i den internationella politiken.

Sverige har därför nyligen inlett förhandlingar om att ingå ett Defence Cooperation Agreement (DCA) med USA som möjliggör snabbare och effektivare amerikanskt stöd i händelse av kris och krig. Avtalet kommer att beröra ett stort antal områden och underlätta för amerikanska styrkor att verka i Sverige – det kan till exempel handla om deras juridiska status i Sverige, förhandslagring av materiel och investeringar i infrastruktur för att möjliggöra stöd. Norge har redan ingått ett sådant avtal och Danmark och Finland har inlett förhandlingar. […]

Totalförsvaret måste stärkas. Det saknas inte utmaningar. Personalförsörjningen behöver stärkas genom bra anställningsvillkor, fler värnpliktiga och anställda soldater. Den långräckviddiga förmågan ska utvecklas och det behövs investeringar i autonoma system och drönare. Förmågan inom cyber- och rymddomänen måste stärkas. Försvarsunderrättelseförmågan ska vidareutvecklas ytterligare. Det civila försvarets förmåga att stödja Försvarsmakten måste förbättras. Läs talet