Månad: januari 2023

The future of US drone policy: A conversation with International Law Professor Mary Ellen O’Connell, news.nd.edu

av

On Oct. 7, President Joe Biden signed a long-awaited policy tightening the rules for the CIA and Pentagon to conduct drone strikes outside of traditional war zones. The new policy requires the president’s approval before a lethal drone strike or commando raid can be launched.

The policy focuses on countries that are not conventional war zones, including Somalia, Yemen and Afghanistan, but where the United States continues to carry out counterterrorism strikes. It signals that the U.S. will limit drone strikes, which have been criticized for killing civilians. However, it allows the president to waive certain requirements of the new policy at his discretion.

Mary Ellen O’Connell, the University of Notre Dame’s Robert and Marion Short Professor of Law and Research Professor of International Dispute Resolution in the Kroc Institute for International Peace Studies, is a longtime outspoken critic of drone strikes, calling them a grave violation of international law. […]

Explain President Biden’s new policy on counterterrorism and your thoughts on it.

We do not know exactly what the policy is because much of it is classified. That fact alone should concern us. Solid, lawful policies are public. For example, NATO’s central policy is that an attack on one member state will be treated as an attack on all. NATO’s policy is fully in compliance with international law. There is no need to hide it.

From the hints about the new policy in the media, it is indeed unlawful because it continues to permit drone-launched missile attacks beyond areas of armed conflict hostilities. President Biden will apparently authorize some strikes, which may cut back on the number of unlawful attacks. That is, of course, a good thing, but no individual national leader can legalize what global law renders unlawful. The law requires an end to drone strikes outside combat zones.

You have long been a critic of U.S.-authorized drone strikes in countries including Iraq, Pakistan, Afghanistan, Somalia and Yemen. Why do you consider them to be illegal?

International law prohibits the use of armed force unless authorized by the United Nations Security Council or when needed in self-defense to an occurring armed attack. These principles are found in the U.N. Charter. They are being cited every day against Russia and in support of Ukraine. Yet, since 2002, the U.S. has been violating them when drones are used to attack terrorist suspects in the territory of a country that has not attacked the U.S.

The Obama administration tried to carve out a new legal right to use force to legalize drone strikes. This is not possible in international law, but the Biden administration is continuing to cite the purported rule, which holds that when a sovereign state is “unwilling or unable” to assist the U.S. with respect to terrorist suspects, the U.S. has legal justification to attack with military force. The attempt defies common sense, let alone legal sense. How could one country have the right to use force against another on the basis of subjective assessment of counterterrorism efforts? President Biden would be the first to reject any attempt by Russia or China to assert such a rule. International law is universal. It applies equally to Russia, China and the U.S. […]

How should the U.S. legally approach counterterrorism? No drones at all?

The United States should adopt effective, lawful and ethical policies. All studies indicate that the only way to have success suppressing terrorism is to engage persons drawn to this form of criminality with lawful means of political change. The first step is by respecting the human rights of all people, whether engaged in terrorism or not. Terrorism is a crime, not war. Successful counterterrorism involves law enforcement methods. The U.S. firmly held this position until 9/11. Yes, the U.S. was the victim of a terrible crime that day. But the law did not change. The seriousness of the crime did not turn it from crime to war. Even some who supported going to war in Afghanistan very much regret 20 years of fighting that led to such failure. 9/11 was an intelligence failure. Instead of improving intelligence, it turned the CIA into a paramilitary force with drones. We are still reaping the cost of that error, which the Biden administration is only perpetuating with its new policy.Läs artikel

Läs också kommentar på den här sajten till doktrinen om ”unwilling or unable”.

Expert: Seizure of frozen Russian assets would undermine international law, news.err.ee

av

The state has begun to develop a legal basis for the transfer of frozen Russian assets in Estonia. While appropriating these might seem like an attractive way to help Ukraine, international law does not in general permit this, professor of international law and security at Tallinn University Tiina Pajuste said in an interview with ERR, which follows in its entirety.

What barriers in international law need to be able to be overcome in order to take possession of sanctioned Russian assets?

Under international law, the transfer of the property of a foreign country or its citizens is prohibited (states are protected by immunity, and private individuals by international investment law and human rights). This immunity of states protects them from being judged on by other states, and from the use of executive power against them (including the transfer of assets).

In 2012, the International Court of Justice confirmed, in a case involving Germany and Italy, that a state has immunity even in the case of a serious violation of human rights or a violation of another fundamental norm of international law (for instance regarding the prohibition of the use of force).

The only scope that international law offers is the possibility of countermeasures. Countermeasures are illegal acts in and of themselves, but are justified by a previous violation by the other party. However, the use of such measures is limited, and strict conditions must be met. Countermeasures must be limited to the non-fulfilment of the international obligations of that country- in this case Estonia – implementing measures against the responsible country – in this case Russia. Läs artikel

Veckans citat

av

”Vi snakket i realiteten om en militær inngripen på opprørernes side.”

Den dåvarande norske statsministern Jens Stoltenberg och Natos generalsekreterare sedan 2014, kommenterar i sin biografi Min historie, Gyldendal 2016, västmakternas och Natos aggressionskrig mot Libyen, som inleddes 2011.

Kristersson: ”Sverige ska delta i Natos missilförsvar”, svt.se

av

Sverige ska vara med i Natos gemensamma missilförsvar och även flygpatrullera över Baltikum. Svenska markstridsförband ska också vara redo att bidra till Natos försvar av de baltiska staterna, enligt statsminister Ulf Kristersson.

– Sverige kommer bidra med nya förmågor som vårt flygvapen, vårt luftvärn och med våra sensorer som ”Global eye”, säger Ulf Kristersson på Folk och Försvars rikskonferens.

Statsministern beskriver Sveriges kommande medlemskap som ett långsiktigt och engagerat sådant. Därefter berättade han hur Sverige inte bara kommer bidra med produkter utan också delta i flygpatrullerandet och det gemensamma missilförsvaret kallat ”European Sky Shield Initiative”.

– Genom Natomedlemskapet kommer produkter som tillverkas i svensk försvarsindustri att stärka hela samarbetet, säger Kristersson.

Sverige är också berett att bidra till Natos luftpatrullering i Svarta havet och på Island. Läs artikel

Tove Lifvendahl:Därför avstår jag från Folk och försvar, svd.se

av
Sedan ett par månader tillbaka har jag varit inbokad som talare på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.
Centralförbundet Folk och försvar har funnits sedan 1940 och är en politiskt obunden sammanslutning som verkar för att främja debatt om Sveriges säkerhetspolitik och försvar.
Rikskonferensen på Högfjälls­hotellet är en viktig mötesplats för flera hundra av de personer i stat, näringsliv, akademi, civilsamhälle och journalistik som inte bara är centrala i denna debatt, utan också i händelse av kris eller krig kommer att ha viktiga funktioner i både civilt och militärt försvar. Som brukligt är deltar flera regeringsrepresentanter, och i år gästas även konferensen av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Med beklagande meddelade jag arrangören för tio dagar sedan att jag ställer in min medverkan.
Skälet är det beslut styrelsen fattade och meddelade den 18 december, att stryka den programpunkt som forskaren Rouzbeh Parsi bjudits in att medverka i. Passet skulle handla om ekonomiska sanktioner som ett säkerhetspolitiskt verktyg, de effekter man har sett efter användning av olika former av sanktioner historiskt, och vilka konsekvenser detta kan få för Ryssland i kriget i Ukraina.
Parsi är anställd som programchef vid Utrikespolitiska institutet (UI), som är en av Folk och försvars drygt 100 demokratiska, rikstäckande medlemsorganisationer.
Som Aftonbladet kunnat rapportera (16/12), har några medlemsorganisationer protesterat mot Parsis medverkan, däribland ungdomsförbunden MUF, LUF, Grön ungdom, SSU, KDU, men även LO. Därutöver ska även tidigare socialförsäkringsministern, numera riksdagsledamoten, Ardalan Shekarabi (S) och riksdagsledamoten Markus Wiechel (SD), ha meddelat att de avsåg bojkotta konferensen på grund av bokningen av Parsi. […]
Hanteringen av detta bekräftar dessvärre för omgivningen att den svenska folkrörelse­själen, såsom den kommer till uttryck i det hundratal organisationer som utgör Folk och försvar, är lättpåverkad och ängslig. I styrelsen finns representanter för Saco, Svenskt Näringsliv, LO, LRF, TCO, Sveriges advokatsamfund, SSU, CUF, Scouterna, Livsmedels­företagen, Rädda Barnen, SKR, Frivilliga Försvarsorganisationernas Samarbetskommitté, samt representanter för Försvarsmakten och MSB.
Om detta beslut ska ses som en bekräftelse på att cancelkulturen vunnit acceptans i de nämnda organisationerna, är det ett ytterst dåligt besked för Sveriges försvarsförmåga. Läs artikel

Säkerhetsexpert: Sverige behöver bli mer som Finland, dn.se

av

När försvarsexperter och politiker i helgen samlas i Sälen för Folk och Försvars rikskonferens är det i en helt ny – och mörk – tid i Europa, efter Rysslands invasion av Ukraina. Det säger Robert Dalsjö, säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– Kriget är en vändpunkt i historien. Det markerar ett definitivt slut på en optimistisk period där vi trodde att demokrati, fred och handel segrat. Hela det strategiska landskapet har förändrats som efter en jordbävning, säger han. […]

Peter Hultqvist (S) var Sveriges försvarsminister när Ryssland invaderade Ukraina. I dag är han ordförande för försvarsutskottet. Han varnar för att om Ryssland uppfattar att de kan vinna framgångar i kriget, kan det leda till att freden är hotad i andra länder i närområdet.

– Det handlar om att vi inte vill ha någon skugga av Moskva i våra liv – vi vill ha vår frihet. I förlängningen handlar det om våra demokratiska samhällen, den samhällsuppbyggnad vi har, och vår rätt till suveränitet.

Det främsta Sverige kan göra på hemmaplan är därför att ta beslut som stärker totalförsvarsförmågan: bland annat stärka armén med fler brigader, utöka antalet värnpliktiga och fortsätta satsa på kvalificerade vapensystem. Läs artikel

Svenska regeringen framstår som undfallande mot Turkiet, nt.se

av
Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor Camilla Egberth, ordförande S-kvinnor Östergötland

Vi S-kvinnor har varit tydliga med vårt ställningstagande. Vi har påtalat riskerna med ett Natomedlemskap, inte minst möjligheterna för Sverige att främja grundläggande värden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Under förhandlingarna med Turkiet, som ska säkra Sveriges Natomedlemskap, har vi sett mycket av det vi befarade. Det är med sorg och en känsla av skam som vi kan konstatera att Sveriges röst tystnar i ambitionen att anpassa sig till Turkiets krav. […]

En svensk regering får aldrig böja sig för en auktoritär regim. Vi måste stå upp för kärnvärden som demokrati, mänskliga rättigheter och en kärnvapenfri värld. Läs artikel

Inget stöd för ”unwilling or unable” i folkrätten

av
Utgivarna

Bruk av våld i självförsvar mot terroristgrupper är sedan länge en stridig fråga. Svallvågorna efter 9/11 gav ett sorts känslomässigt stöd för olika försök att åstadkomma en elastisk, tänjbar utvidgning av rätten att använda våld i självförsvar, som aggressiva krafter utnyttjade. Det var faktiskt ingen hejd på det. Det tycktes under en period som att det var fritt fram att intervenera militärt mot ”terrorister” när som helst och var som helst. Och att vilken mindre stat som helst kunde bli föremål för attackerna. Men majoriteten av världen stater ställde sig avvisande till en sådan utveckling. Den Alliansfria rörelsen vände sig emot den trenden som professor Olivier Corten utvecklade i en artikel (se nedan).

När det gäller det ryska aggressionskriget i Ukraina är folkrätten klar. Ryssland har grovt brutit mot FN-stadgans våld- och interventionsförbud och mot den humanitära rätten. Ukraina har rätt till kollektivt självförsvar. Det återstår att se om det som en följd av den naturliga upprördheten över den brutala ryska krigföringen kommer att väckas förslag som påverkar folkrätten. En fråga som redan är föremål för diskussion gäller möjligheterna att göra ryska ledare rättsligt ansvariga för angreppskriget och de brott som begåtts under kriget. Beträffande de av Ryssland från tid till annan åberopade, skiftande argumenten till stöd för sin ”speciella operation” i Ukraina kan bara konstateras att de helt saknar folkrättslig förankring.

Läs mer

Utlandsspioneri och utlandsjournalistik

av

Vid årsskiftet ändrades förutsättningarna för att granska Sveriges samarbete med andra länder och organisationer. Införandet av brottet utlandsspioneri innebär omfattande inskränkningar i anskaffar- och meddelarfriheten.

Välkommen till en allmän föreläsning och diskussion med Nils Funcke den 25.e januari, 15.00 – 17.00, JMK-salen Karlavägen 104, plan 4.

Förhandsanmälan krävs ej.

The Chairman’s Afghan Problem, theamericanconservative.com

av
Declan Leary ,contributing editor of The American Conservative

On Sunday, August 29, 2021, U.S. forces used an MQ-9 Reaper drone to fire a Hellfire missile at a Toyota Corolla soon after it entered the open-air garage of a small private residence in Kabul. The ensuing blaze killed three adults and seven children, the youngest only two years old. One of the juvenile victims was so badly mutilated that neighbors told Al Jazeera they “could only find his legs.”

In the following hours, days, and weeks, U.S. officials did everything they could to triage the P.R. damage of the killings. […]

In a joint press conference held with Secretary of Defense Lloyd Austin three days later, General Milley continued to assert with absolute certainty that “an ISIS facilitator” was eliminated by the strike. He explicitly characterized the strike as “righteous.” As to the increasingly credible allegations that numerous civilians had been killed in the U.S. strike, Milley said only, “We’ll try to sort through all of that.”Now, a redacted portion of an internal military investigative report obtained by the New York Times through a FOIA lawsuit sheds light on what actually happened that August Sunday, and how the blood of seven defenseless children wound up on American hands.

The evidence taken as sufficient to justify the lethal strike in Kabul is nothing short of astonishing.

Zemari Ahmadi, an engineer who worked for a U.S.-based aid organization called Nutrition and Education International, drove a white Toyota Corolla. Intelligence suggested that a white Toyota Corolla might be involved in an ISIS-K terrorist plot. (The Toyota Corolla has been the most popular auto model in Afghanistan for two and a half decades.)

If that wasn’t enough, U.S. intelligence personnel witnessed Ahmadi placing a parcel in the car, which he handled so carefully that it could only have been a bomb. (It was his boss’s laptop.) What’s more, multiple men were observed getting in and out of Ahmadi’s Corolla at various locations. (These were colleagues who needed rides to work, a Times investigation found.)

The coup de grâce: After the drone-launched missile strike that blew up Ahmadi’s car, U.S. officials claimed that the size and force of the resulting blasts meant he must have been carrying explosives. If they weren’t sure before they killed all those people, the fact that they killed all those people with such force was all the evidence they needed in retrospect. Läs artikel

Jan Wickbom, 1924–2022, svd.se

av
Ulf Wickbom, kusinbarn
Jan Wickbom, överste av första graden, Bjässmora, Boden, har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 98 år. Han efterlämnar barn med familjer.
Jan Wickbom blev fänrik vid Kronobergs I11 regemente 1946. Han avslutade sin militära karriär som chef för Norrbottens regemente I19. Ända från 1940-talet deltog han i den försvarspolitiska debatten.
Med tiden fick han mer och mer rätt. Jan Wickbom drevs av en stark tro på territorialförsvarets betydelse för att avskräcka en angripare och bjuda segt motstånd om Sverige anfölls. Insatsförsvaret, menade han, är ett skal som må vara hur starkt som helst, men av ringa värde om skalet bryts igenom. Den franska Maginotlinjen är det klassiska åskådningsexemplet. De tyska pansartrupperna körde rakt igenom den starkt befästa försvarsmuren under andra världskriget. Frankrike hade därefter inget att sätta emot och tvingades kapitulera.
Jan Wickbom resonerade utifrån en sådan erfarenhet i två skrifter som jag hjälpte till att redigera och distribuera: ”Försvara Sverige bättre!” (2009) och ”Försvara Sverige på nytt!” (2009).
Hans grundliga analys mötte inget större intresse. Den betraktades som föråldrad i en tid då ”den eviga freden” hellre ville prata om nedrustning.
Hans grundliga analys mötte inget större intresse. Den betraktades som föråldrad i en tid då ”den eviga freden” hellre ville prata om nedrustning.
Så kom kriget i Georgien 2008, annekteringen av Krim 2014 och kriget i Ukraina i februari 2022. Inte minst det sistnämnda har med all tydlighet visat att en krigsmakt inte är stark om den inte är uthållig. Kriget avgörs på marken. Kriget avgörs på djupet.
Ända fram till hög ålder behöll Jan Wickbom sin intellektuella spänst. Han kunde se att opinionen svängde mot hans ståndpunkt – men inte tillräckligt. En människa med starka principer blir aldrig riktigt nöjd.
På hans 95-årsdag pratade vi om Nato. Han var bestämt emot ett svensk medlemskap. Möjligen gladde han sig åt den gemensamma finsk-svenska ansökan om medlemskap. Han trodde på det nordiska samarbetet. Vi fick inte tillfälle att diskutera detta.
Jag bevarar minnet av en äldre släkting, en arméofficer av den gamla stammen, ständigt redo att tillämpa sina erfarenheter på en föränderlig omvärld.
I yrket var han lojal mot sina överordnade. Som skribent var han lojal endast mot sin egen övertygelse. Läs minnesrunan