Månad: februari 2023

The U.S. Navy’s Diving and Salvage Center can be found in a location as obscure as its name—down what was once a country lane in rural Panama City, a now-booming resort city in the southwestern panhandle of Florida, 70 miles south of the Alabama border. The center’s complex is as nondescript as its location—a drab concrete post-World War II structure that has the look of a vocational high school on the west side of Chicago. A coin-operated laundromat and a dance school are across what is now a four-lane road.

The center has been training highly skilled deep-water divers for decades who, once assigned to American military units worldwide, are capable of technical diving to do the good—using C4 explosives to clear harbors and beaches of debris and unexploded ordinance—as well as the bad, like blowing up foreign oil rigs, fouling intake valves for undersea power plants, destroying locks on crucial shipping canals. The Panama City center, which boasts the second largest indoor pool in America, was the perfect place to recruit the best, and most taciturn, graduates of the diving school who successfully did last summer what they had been authorized to do 260 feet under the surface of the Baltic Sea.

Last June, the Navy divers, operating under the cover of a widely publicized mid-summer NATO exercise known as BALTOPS 22, planted the remotely triggered explosives that, three months later, destroyed three of the four Nord Stream pipelines, according to a source with direct knowledge of the operational planning.

Two of the pipelines, which were known collectively as Nord Stream 1, had been providing Germany and much of Western Europe with cheap Russian natural gas for more than a decade. A second pair of pipelines, called Nord Stream 2, had been built but were not yet operational. Now, with Russian troops massing on the Ukrainian border and the bloodiest war in Europe since 1945 looming, President Joseph Biden saw the pipelines as a vehicle for Vladimir Putin to weaponize natural gas for his political and territorial ambitions. Läs artikel

Google-översatt

[…] I händelse av en kris kommer Finland att behöva svenskt luftrum, vägar och hamnar militärt. Sveriges Natomedlemskap är också viktigt för Finland när det gäller försvaret i de norra och arktiska regionerna och när det gäller försörjningsberedskapen.

– Det är bra att ha en fullvärdig (Nato)partner bakom ryggen. Det är bra att försvaret har djup, sa Niinistö på Yle.

Ur försvarssynpunkt för Baltikum är också södra Sveriges roll viktig, eftersom Sveriges medlemskap i Nato skulle ge Östersjöregionen djup till sitt försvar bakom Östersjön. Som medlem i Nato har Finland en roll att spela när det gäller att skydda Baltikum, men det ligger ändå i Finlands intresse att försvaret av den egentliga baltiska regionen i en krissituation sköts av Natos större medlemsländer, Tyskland, Polen, Storbritannien, Kanada och USA.

Vissa källor som Iltalehti intervjuat uppskattar att om Finland gick med i Nato utan Sverige skulle Finland kunna börja betraktas som en av de baltiska staterna i Nato. Denna tolkning anses inte vara bra av alla i statsledningen, eftersom man anser att Finlands referensgrupp i Nato snarare borde vara Sverige, Norge och Danmark.

”Det är naturligtvis ingen skam att vi skulle ses som det fjärde baltiska landet, men det får inte påverka det försvarsansvar som faller på oss i Nato”, står det i bakgrundsdiskussionerna. Om Sverige inte var medlem i alliansen skulle en vit fläck stor som grannen i väst finnas kvar i Natos försvars- och operationsplanering.

– Turkiet borde också förstå det här, att Natos försvar blir mycket starkare om Finland och Sverige involveras tillsammans, påpekar en källa. Läs artikel

Have you already discussed in Sweden what you are going to do once in NATO, what capabilities you offer and what your priorities are? I’ve heard differing opinions: On the one hand, where the security of the Baltic States would be a priority for Sweden and Finland, and I’ve also heard the counterargument to NATO ie., for God’s sake, we don’t want to go to the aid of the Baltic States if something were to happen there…

The prime minister has very clearly said that we want to have a major presence in the Baltic states, and we are already preparing to participate in the air security mission. We are also talking about participating in the NATO enhanced Forward Presence (eFP) battle group(s), which would mean bringing our ground forces to the Baltic States. We have started making plans in which we act as a member of NATO, so that once we do become a member state, then we would immediately be ready to participate on all committees and with all plans. So we look at this in a very positive light.

We believe that we have a special relationship with the Baltic states, for historical, cultural, economic and personal reasons, but above all it stems from the fact that if we and Finland become NATO members, all the countries on the Baltic Sea coast, except Russia, will be NATO countries. This means that we must be interested in the Baltic countries. Läs  intervjun

—

The principle of providing assistance

With the invocation of Article 5, Allies can provide any form of assistance they deem necessary to respond to a situation. This is an individual obligation on each Ally and each Ally is responsible for determining what it deems necessary in the particular circumstances.

This assistance is taken forward in concert with other Allies. It is not necessarily military and depends on the material resources of each country. It is therefore left to the judgment of each individual member country to determine how it will contribute. Each country will consult with the other members, bearing in mind that the ultimate aim is to “to restore and maintain the security of the North Atlantic area”.

At the drafting of Article 5 in the late 1940s, there was consensus on the principle of mutual assistance, but fundamental disagreement on the modalities of implementing this commitment.

The European participants wanted to ensure that the United States would automatically come to their assistance should one of the signatories come under attack; the United States did not want to make such a pledge and obtained that this be reflected in the wording of Article 5. Läs artikel

But converting NATO’s so-called ”tripwire” forces in the three Baltic countries to fully topped-up fighting brigades — the kind that could withstand a Russian invasion — is proving to be a challenge for the lead nations involved: Canada, the United Kingdom and Germany.

At the last NATO summit in Madrid, leaders of the Western military alliance ordered the conversion of battle groups in Latvia, Lithuania and Estonia to full combat brigades with anywhere from 4,000 to 6,000 troops each, depending on the availability of equipment.

Getting there is proving to be a struggle, according to two recent reports — one from the U.K. House of Commons, the other from a Warsaw-based international affairs think-tank.

Since that June NATO summit, journalists have been asking Canadian politicians and military officials when the Canadian-led brigade in Latvia will be created and what it will look like. Their responses have been vague.

In a recent interview with CBC News, Chief of Defence Staff Gen. Wayne Eyre wouldn’t be pinned down to a precise timeline but said ”the first exercise we’re looking at is in 2024 … at the brigade level.” Läs artikel

Tidigare statsminister Paavo Lipponen skriver i en insändare i HBL att Natos största medlem USA bör ta ansvar för att ”cut the comedy” kring ratificeringsdansen med Turkiet. Den säkerhetspolitiska experten Hanna Ojanen säger att fokus nu måste återgå till det viktiga: Hur starkt Nato är, och hur snabbt Nato kan reagera. […]

Hanna Ojanen, säkerhetspolitisk expert och forskningschef vid Tammerfors universitet, såg varningstecken redan vid Nato-toppmötet i somras. Hon reagerade då på att det gjordes ett långt och ingående memorandum med Turkiet. Hon reagerade också på hur mycket fokus som skiftade till Turkiet.

– Det såg ut som något konkret och bra då, som man fick skriva under och så skulle det vara klart.

– Men som det nu ser ut så är det ett långt dokument med väldigt många olika detaljer, och det är inte tydligt att det slutar existera när man kommer med (i Nato). Man få ju hoppas att dokumentet inte är något man refererar till också efteråt, säger Ojanen.

Bland de punkterna i dokumentet om samförstånd mellan Sverige, Finland och Turkiet finns bland annat regelbundna möten mellan tjänstemän, men också en punkt som går in på Europas säkerhetspolitik. Finland och Sverige ska förbinda sig att stödja att Turkiet involveras i ”existerande och kommande” gemensamma säkerhetspolitiska initiativ i Europa. Läs  artikel

Det militära stödet till Ukraina är nödvändigt och riktigt. Men det får också konsekvenser för Försvarsmakten som måste hanteras. I regeringens extra ändringsbudget 2023 markeras att det militära materiel som nu skänks till Ukraina ska återanskaffas skyndsam. Med andra ord gäller det även de 50 stridsfordon CV90 som nu ska levereras till Ukraina.

Försvarsbeslutet 2020 säger att både stridsvagn 122 och stridsfordon 90 successivt behöver ersättas och att denna process bör inledas under perioden 2021–2025. När det gäller de 50 CV90 som nu levereras till Ukraina så påverkas Sveriges militära förmåga tydligt, och arbetet med att ersätta detta system påbörjas från en lägre nivå.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson: Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av den uppkomna situationen? Läs dokumentet

I medborgardebatten har det övervägts om Paavo Väyrynens kandidatur kommer att öka eller äta bort centerns röster i vårens riksdagsval i Lappland.

Riksdagskandidaterna i mitten av Lapplands valdistrikt tror inte att Paavo Väyrynens kandidatur kommer att påverka partiets framgångar negativt. Valdagen för riksdagsvalet är den 2 april. […]

Väyrynens avsikter att återvända till parlamentet har väckt kontroverser i centern, eftersom Väyrynen har tolkats som att de lämnar kommentarer om kriget i Ukraina som följer Rysslands linje.(du byter till en annan tjänst).

Lohi säger att centern starkt fördömer Rysslands anfallskrig i Ukraina. Partiet stöder den utrikes- och säkerhetspolitiska linjen som leds av republikens president, som genomförs av centristiska ministrar i regeringen.

Olli Rainio är också inne på samma linje som Lohe.

– Det är omöjligt för mig att förstå någon form av känslor gentemot Ryssland från någon person som driver fosterlandets intressen i den rådande världssituationen. Det här är oerhört skadligt och opatriotiskt, säger Rainio. Läs artikel

I dag starter et månedslangt vinteropphold for amerikanske tropper i Nord-Finland. Fram mot midten av mars vil styrker fra den amerikanske hæren trene sammen med den finske Jägerbrigaden i Lappland. Målet med den felles øvinga er å utvikle taktisk samvirke med den amerikanske hæren under de krevende vinterforholdene i regionen.

Spesialistene i arktisk trening fra Jägerbrigaden vil instruere deltakerne i overlevelsesferdigheter i vinterforhold, kampteknikker og opprettholdelse av operativ evne, kommer det fram i en pressemelding fra den finske hæren. Jägerbrigaden er det finske forsvarets nordligste enhet på brigadenivå.

Den amerikanske vintertreningen i Nord-Finland gjennomføres i tilknytning til øvelseskonseptet Arctic Forge 23. Dette er en paraplyøvelse for amerikanske bidrag til en rekke allierte og partnerbaserte øvelser i Finland og Norge, og er ledet av Den amerikanske hæren i Europa og Afrika. Fokus er rettet inn mot å bygge arktisk yteevne og samarbeid.

Arctic Forge finner formelt sted fra 16. februar til 17. mars, og er designet for å ”styrke eksisterende partnerskap og tiltrekke seg nye likesinnede partnere for å møte felles utfordringer, muligheter og ansvar i Arktis”, opplyser det amerikanske forsvarsdepartementet.
I tillegg til forsvarsøvelsen i Finland inkluderer dette også bidrag til vinterøvelsen Joint Viking i Norge, som begynner i starten av mars. Under Joint Viking, som planlegges til å bli den største militærøvelsen i Norge i 2023, vil 10 000 norske og allierte soldater trene på å forsvare Norge. Läs artikel

Chinese investment and interest in Russia’s Arctic natural resources continues unabated. In addition to receiving regular shipments of LNG and crude oil, one of China’s major engineering and construction companies is partnering with Russian Titanium Resources to develop a massive mineral deposit in the Russian Arctic.

Russian Titanium Resources (Rustitan) and China Communications and Construction Company signed an agreement for the development of the Pizhemskoye mining project in the Komi Republic.

The cooperation extends beyond the mining of titanium and includes a host of related infrastructure development including expansion of the Arctic deep water port of Indiga and construction of the Sosnogorsk-Indiga railway connection. The region’s mining cluster extends beyond titanium into other minerals, including zircon, iron ore, and gold.

A key aspect of the project is the transport component allowing for the export of materials through Urals and Siberia and funneling cargo onto the Northern Sea Route (NSR). Läs artikel

It starts with the right to peace.

The Russian invasion of Ukraine is inflicting untold suffering on the Ukrainian people, with profound global implications. The prospects for peace keep diminishing.   The chances of further escalation and bloodshed keep growing.

I fear the world is not sleepwalking into a wider war.  I fear it is doing so with its eyes wide open. But the world needs peace and peace in line with the United Nations Charter and international law.

We must work harder for peace everywhere.   In Palestine and Israel, where the two-State solution is growing more distant by the day. In Afghanistan, where the rights of women and girls are being trampled and deadly terrorist attacks continue.   In the Sahel, where security is deteriorating at an alarming rate.  In Myanmar, which is facing new cycles of violence and repression.   In Haiti, where gang violence is holding the entire country hostage.

And elsewhere around the world for the two billion people who live in countries affected by conflict and humanitarian crises. […]

The New Agenda for Peace should aim to maximize the convening power of the United Nations as a platform for broad-based coalitions and effective diplomacy.  The Black Sea Grain Initiative shows this approach can get results – even in the middle of a deadly war.  The Deputy Secretary-General’s recent visit to Afghanistan – and her consultations in the region and beyond — show that we will seek to build consensus around human rights even in the most challenging situations.

This year, let’s move forward together with bold, innovative approaches so that the United Nations can better fulfil its promise “to save succeeding generations from the scourge of war.” Läs talet