Månad: februari 2023

Hva gjør Nato-Jens i Asia? vg.no

av

På Natos toppmøte i Madrid sist sommer deltok for første gang regjeringssjefene fra Australia, Sør-Korea, New Zealand og Japan som partnerland. Og for første gang ble Kinas utfordring for demokratiene utførlig beskrevet i Natos nye strategiske konsept.

Russland og Kina har inngått et strategisk partnerskap, og erklært at det ikke er grenser for hva de kan samarbeide om. På samme tid utvikler demokratiene i Nord-Amerika, Europa og Asia et nærmere samarbeid. […]

Sør-Korea har gitt Ukraina forsvarsutstyr, men ikke våpen. Landets politikk er å ikke sende våpen til land i krig. Men Stoltenberg viste til at flere land med lignende reservasjoner, inkludert Norge, har endret kurs i tilfellet Ukraina. Nå oppfordrer han sørkoreanere til også å sende ammunisjon. […]

I Natos forrige strategiske konsept fra 2010 var ikke Kina nevnt. I det nye, som ble vedtatt på toppmøtet i Madrid i sommer, har Kina fått betydelig plass. Etter Atlanterhavserklæring er det strategiske konsept Natos viktigste dokument. Det beskriver hvilke trusler og utfordringer Nato står overfor i årene som kommer, og hvordan alliansen best skal møte disse. Läs artikel

HRW: Ukraina använder förbjudna minor, hbl.fi

av
”Ukraina förefaller i hög grad ha spritt personminor i Izium-området i nordost”, säger HRW:s vapenexpert Steve Goose i en rapport som organisationen har släppt.
Ryska styrkor ockuperade staden Izium mellan april och september förra året – varpå återtog Ukraina området i sin stora motoffensiv.
Enligt USA-baserade HRW placerade de ukrainska styrkorna ut tusentals så kallade fjärilsminor under ockupationen av Izium.
Sådana minor skjuts ut eller släpps från luften, varpå de singlar ned och landar på marken som en traditionell landmina, avsedd att explodera när en person trampar på dem. Syftet är främst att skada och slita av lemmar, med amputationer som följd.
Minst 50 civila, inklusive fem barn, ska ha skadats av minorna i området kring Izium, enligt HRW.
Både Ukraina och Ryssland har fjärilsminor, som är av den sovjetiska modellen PFM-1. Även Ryssland har använt sig av dem i kriget. Läs artikel

USA ger Ukraina vapen med längre räckvidd för första gången, iltalehti.fi

av

Google-översatt

[…] USA slutför det senaste hjälppaketet för Ukraina. Det totala biståndspaketet på cirka 2 miljarder dollar inkluderar militärt stöd. Det totala innehållet i paketet ska publiceras senare i veckan. Reuters skriver om ämnet .

Paketet ska också innehålla långdistansmissiler och andra vapen för första gången. Det är också planerat att utöka utrustning och system som stödjer Patriot-systemet.

En stor del av paketets värde, cirka 1,725 ​​miljarder dollar, ska komma från Ukraina Security Assistance Initiative (USAI) fond som inrättats av Biden-administrationen, som gör det möjligt för administrationen att skaffa de nödvändiga vapnen direkt från vapenindustrin snarare än från USA arsenal.

Fonden har som mål att förvärva nya marklanserade guidade bomber, GLSDB. Deras tillverkare är Boeing-företaget tillsammans med Saab. Deras räckvidd är upp till 150 kilometer, och deras träffnoggrannhet och manövrerbarhet är hög.

GLSDB:er är GPS-styrbara och kan kringgå nätverksstörningar. Det är möjligt att använda dem i alla väderförhållanden. Tack vare sina fällbara vingar kan de täcka ett avstånd på mer än 100 kilometer när de tappas från luften, och de träffar mål som är mindre än 1 meter stora. Läs artikel

”Sveriges säkerhet” motiv bakom flera lagförslag som inskränker yttrandefriheten, dn.se

av

Privata radio- och tv-kanaler vars sändningar kan skada Sveriges säkerhet ska kunna mista sina sändningstillstånd, enligt en skrivelse från kulturdepartementet. I dagsläget har över 660 etermedier sådana tillstånd.

Men utredningens förslag, som alltså inte omfattar public service men inkluderar exempelvis TV4, sågas av en rad remissinstanser. Dit hör såväl mediebranschen som höga jurister. Flera pekar på de otydliga begrepp som förslaget innehåller – i dag saknas till exempel en definition av ”Sveriges säkerhet” – och som kan leda till godtycke och självcensur.

Säkerhetspolisen efterfrågar i sitt remissvar ”en djupare analys av vad det är som avses skyddas och mot vad”.

Publicistklubben framhåller att ett sändningstillstånd enligt förslaget ska kunna dras in om en viss risk kan föreligga, alltså på grund av material som ännu inte publicerats – stick i stäv med hur hela den svenska yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen är uppbyggd.

”Den påminner i sina grunddrag om den indragningsmakt som utövades under första halvan av 1800-talet”, skriver Robert Aschberg, Publicistklubbens ordförande. Läs artikel