Månad: februari 2023

The hopes for cooperation with Russia in the Arctic continue to cool. Days after a U.S. diplomat stated that cooperation with Russia in the Arctic was now virtually impossible, the Kremlin published amendments to its Arctic policy. President Putin signed the decree earlier this week on 21 February.

The updated document places greater emphasis on Russian national interests in the region and removes specific mentions for cooperation within the Arctic Council.

While the original policy, published in March 2020, called for the “strengthening of good neighborly relations with the Arctic states” in the fields of economic, scientific, cultural and cross-border cooperation the amended version removes the above section and instead calls for the “development of relations with foreign states on a bilateral basis, […] taking into account the national interests of the Russian Federation in the Arctic.” […]

In contrast, the wording of the revised document now places the country’s national interests in the Arctic ahead of work towards economic, scientific and technological, and cultural cooperation.

Just last week, U.S. military leaders emphasized that the Arctic was now Russia’s number one priority. Läs artikel

[…] Ålands demilitarisering ifrågasätts alltmer. Många tycker att Ålandsöverenskommelsen är föråldrad och att den inte fungerar. År 2010 belyste den nuvarande finska presidentenSauli Niinistö,som då var försvarsminister, frågan. Enligt honom är det naivt att tro att demilitariseringen i en krissituation skulle minska hotet mot Åland. Enligt Niinistö gör den det inte lättare att försvara Åland. Enligt Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska institutet, borde man se över det internationella avtalet och göra justeringar i det. […]

Att ifrågasätta demilitariseringen betyder att öka spaningen i Östersjöregionen.
Redan nu talar man om att inkalla åländska män till finska armen. Och nu är Finland så nära Natomedlemskapet. Beslutet som fattades utan att fråga folket. Kommer de försöka upprätta militärnärvaro och etablera en militärbas så att vi blir måltavla för ryska attacker?
Tvivlar Finland om Ålands neutralitet så ska Nato inte tvivla. Åland har i många internationella sammanhang fått stå som exempel på lösning av konflikter, fredlig samhällsutveckling och språkfrågor. Att Åland är synonymt med fredens öar har sedan länge varit en självklarhet. Hur gick det till att demilitariserade Åland står som del av ”neutrala” Finland vid dörren för militariseringen? Läs artikel

[…] Den försämrade säkerhetssituationen i närområdet och Rysslands fullskaliga anfallskrig var en grund för Sveriges och Finlands beslut att ansöka om Natomedlemskap. Med Sverige och Finland som Natomedlemmar kommer säkerheten i norra Europa och hela alliansens säkerhet att öka väsentligt. Norge, Finland och Sverige har tillsammans med sina nordiska grannar ett gemensamt ansvar att bemöta säkerhetsutmaningar i regionen, inklusive i våra nordområden. Med Sverige och Finland på väg in i Nato arbetar vi mer integrerat för att stärka säkerheten. Våra militära styrkor har ett nära samarbete på marken, till sjöss och i luften. Våra flygstridskrafter har genom omfattande gemensamma övningar vana av och hög beredskap att uppträda gemensamt, med kort förvarning. Även våra markförband har nära samarbete och erfarenhet av att agera gemensamt, vilket manifesterats i stora övningar som Cold Response och Nordanvind. Vi kommer att fortsätta fördjupa vårt samarbete i storskaliga övningar under kommande år. Försvarssamarbetet sker i nära samarbete med våra nordiska grannar och våra nära partners, inte minst USA och Storbritannien. Läs pressmeddelande

Google-översatt

Guterres karakteriserade den ryska attacken som en mörk milstolpe för ukrainare och det internationella samfundet.

I fredags är det ett år sedan den ryska invasionen av Ukraina.

Sessionen i FN:s generalförsamling började sent i går kväll finsk tid. Generalförsamlingen diskuterar en resolution där Ukraina och dess allierade kräver en rättvis och varaktig fred för Ukraina i enlighet med principerna i FN-stadgan. Dessutom krävs att Ryssland omedelbart och villkorslöst drar tillbaka sina trupper från Ukraina.

Ukraina hoppas få en betydande majoritet av FN:s medlemsländer bakom sig. I oktober fördömde 143 FN-medlemsstater Rysslands tillkännagivande att annektera de Ukrainas territorier som landet hade ockuperat. Läs artikel

The Security Council on Tuesday heatedly debated Russia’s request for a UN-led inquiry into the September explosions along the Nord Stream natural gas pipelines in the Baltic Sea.

“We are not here to set up a trial in the Security Council”, Russian ambassador Vassily Nebenzia said during discussions. He said Moscow was presenting a request for an independent investigation in light of doubts about the integrity and transparency of Denmark, Germany and Sweden in their ongoing inquiries.

Instead, he said, the UN Secretary-General “is someone we trust” to lead an investigation following reports in September of four leaks in the 1,224-kilometre-long pipelines that supply gas from Russia to Europe.

There was “proof that explosives had been planted” near the pipeline during a North Atlantic Treaty Organization (NATO) exercise in the summer of 2022, he said, referring to a recent United States news report by reporter Seymour Hersh claiming Washington was involved. […]

US Ambassador John Kelley said “today’s meeting is a blatant attempt to distract” from the forthcoming emergency meeting of the General Assembly that will mark one-year since Moscow’s invasion of Ukraine on 24 February 2022.

“That is what our focus should be on,” he said. “Russia desperately wants to change the subject.” Russia is “abusing its position as a Council member” for using this platform to air internet conspiracy theories.

In addition, accusations that the US was involved in acts of sabotage “are completely false”, he said, pointing out that resources for UN investigations should be preserved when States are unwilling or unable to investigate, unlike the current ongoing inquiries. […]

While some Council members supported the launch of a UN-led inquiry, others emphasized that ongoing inquiries are enough, with many raising grave concerns about the ecological impact of the incidents. Many agreed that efforts should focus on de-escalating tensions in the region. Läs referatet

An event focused on how to deter Russia in the High North brought together U.S. and Norwegian armed forces representatives in Washington DC last week. The round-table, organized by the Wilson Center’s Polar Institute focused on Russia’s increasing prioritization of the Arctic region and how the U.S. and its partners, especially Norway, can deter Russian aggression in the region.

“Russia challenges Arctic stability,” said Vice Admiral Dan Dwyer, commander, U.S. Second Fleet.

In July of 2022 Russia released its new Maritime Doctrine prioritizing the Arctic as its most important maritime direction pledging to protect these Waters ‘by all means’. This includes increased attention on the Arctic littoral as well as the introduction of new missile capabilities to focus on its bastion of the Northern Fleet.

“Now this is very important: prior to the July 2022 announcement the Arctic was their number three priority where the Atlantic was their number one priority. Now Russia has realized that the Arctic is the key to their economy and to their defense as they see the receding of the Arctic ice,” continued Dwyer. […]

The country’s anti-access and access denial capabilities extend from the Arctic to the Baltics and the GIUK gap (Greenland-Iceland-UK), he elaborated. Assets include the S-400 missile system, long range precision guided strike weapons, especially focused on and near the Kola Peninsula just kilometers from Norway’s border with Russia.

“So there is a lot of firepower up in that region; the NATO Northern flank with Norway, Sweden, and Finland and partnership capabilities and integration are essential,” said Adm. Daryl Caudle, commander, U.S. Fleet Forces Command. Läs artikel

Under måndagen meddelade Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu att landet är redo för nya samtal med Sverige och Finland. Beskedet kom på en pressträff som han höll tillsammans med sin amerikanska utrikesministerkollega Antony Blinken.

Tobias Billström har tidigare välkomnat det turkiska beskedet. Några nya ministerresor till landet är för tillfället dock inte aktuellt, säger han. Samtalen kommer i stället ske på tjänstemannanivå.

– Vi inväntar ett besked från Turkiet att man har det här intresset på officiell nivå. Nu var det något som sades på en presskonferens. Ska vi återuppta samtalen måste det ske inom de ramar som finns. Det innebär inte i första hand ministerbesök eller ministerdiskussioner, utan det finns en mekanism i förhållande till det memorandum som vi har ställt upp.

Uppfattar du det som att Turkiet kan komma att släppa in Sverige?

– Jag uppfattar det framför allt som att Turkiet vill fortsätta samtalen, och det är naturligtvis något som är positivt. Läs artikel

Investigations by Denmark, Germany and Sweden into explosions on the Nord Stream gas pipelines have not yet concluded, the three countries said on Tuesday as the U.N. Security Council met to discuss the September incident.

Russia, which called for the meeting, wants the 15-member council to ask for an independent inquiry into the blasts on the pipelines connecting Russia and Germany, which spewed gas into the Baltic Sea and worsened a European energy shortage.

Denmark, Germany and Sweden told the Security Council in a joint letter that the ”Russian authorities have been informed regarding the ongoing investigations” by their national authorities, which had so far established that the damage to the pipelines was caused by ”powerful explosions due to sabotage.”

”These investigations have not yet been concluded. At this point, it is not possible to say when they will be concluded,” the letter said. ”The authorities of Denmark, Germany and Sweden have been in dialogue regarding the investigation of the gas leaks, and the dialogue will continue to the relevant extent.” Läs artikel