NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
Den amerikanska jagaren USS Arleigh Burke (DDG-51) besöker Stockholm 16 – 19 februari. Senast ett fartyg av samma klass var här på besök var i mars förra året.
– Det är ett rutinbesök där fartyget går i hamn för att ge besättningen möjlighet till återhämtning efter en längre tid till sjöss samt bunkra bränsle, mat och andra förnödenheter, säger Stefan Norlin på Marinbasen som arbetar med planeringen av besöket. Läs pressmeddelande
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner nordatlantiska fördraget, sådant det lyder ändrat genom anslutningsprotokollen, samt avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal.
Nordatlantiska fördraget är det fördrag genom vilket Nato inrättats. Det innehåller bestämmelser om principerna för alliansens verksamhet och om medlemmarnas skyldigheter. Genom att ansluta sig till nordatlantiska fördraget blir Finland medlem i Nato. Avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal gäller Natos status som juridisk person samt privilegier och immunitet för Natos personal. […]
(6)I fråga om behandlingsordningen för propositionen konstaterar grundlagsutskottet i sitt utlåtande att ett godkännande eller ikraftsättande av Natofördraget inte innebär en sådan med hänsyn till suveräniteten betydande överföring av behörighet till en internationell organisation som enligt 94 § 2 mom. och 95 § 2 mom. i grundlagen förutsätter en kvalificerad majoritet på två tredjedelar av rösterna i riksdagen. Utskottet anser att det väsentliga är att Natos beslutsfattande bygger på enhällighet bland medlemsstaterna. Ett beslut i Nordatlantiska rådet eller i dess underställda organ betraktas som godkänt, om ingen medlemsstat motsätter sig beslutet. Varje medlemsstat ska i enlighet med sin egen konstitution avgöra hur och i vilken ordning de fattar beslut som har behandlats eller kommer att behandlas i Nato (GrUU 80/2022 rd).
(7)Grundlagsutskottet ser det också som väsentligt att Finland fortfarande har egen nationell beslutanderätt särskilt när det gäller frågan om vilka åtgärder Finland ska vidta vid aktivering av det kollektiva försvaret enligt artikel 5. I propositionen redogörs det för det betydande nationella handlingsutrymme som Natos medlemsstater har i fråga om hur varje medlemsstat nationellt genomför besluten i Natos institutioner. Natos eller dess medlemsstaters styrkor kan komma in på finskt territorium enbart efter att Finland uttryckligen begärt eller samtyckt till det. Natofördraget leder således inte juridiskt till en sådan partsställning i krig eller andra väpnade konflikter som är oberoende av nationellt beslutsfattande enligt konstitutionen. Läs betänkandet
Turkey was bound to have issues with Sweden and its pro-Kurdish stance, and singled out Sweden because of its longstanding commitment to Kurdish aspirations. However, it is the continued US support for Kurds that is Turkey’s main concern. The issue is not what Sweden says or does, but what the US does or fails to do on the ground in Syria that is consequential for Turkey’s national security interests – and this will decide its position on the Nordic enlargement of NATO that the US government is pushing for. […]
Washington will have to decide what it cares most about: the survival of the PKK-linked Syrian Kurdish statelet or a strengthened NATO with Sweden as a member. Ultimately, the crisis in NATO over Sweden’s membership will only be overcome when the US and Turkey resolve to address their differences and reach a new, mutual understanding. […]
The former Social Democratic government of Sweden offered political and financial support to PKK-linked Kurdish groups in northern Syria – the Democratic Union Party (PYD) and its military wing, the People’s Protection Units (YPG). The PKK and the PYD are both members of the Kurdistan Communities Union (KCK), whose honorary leader is Abdullah Öcalan, the PKK’s leader (who serves a life sentence in Turkey). The KCK is officially committed to implementing Öcalan’s ideology of “democratic confederalism”, that is, the unification of the Kurdish populated areas in Turkey, Syria and Iraq. Läs rapporten
[…] APSS står för ”Alliance Persistent Surveillance from Space” och är ett projekt som ska ändra hur Nato samlar in och använder data från rymden. Genom att använda både nationella och kommersiella tillgångar – som exempelvis satelliter – ska försvarsalliansen förbättra sina underrättelseförmågor. […]
Målet för APSS är att förbättra Nato-ländernas samarbete i rymden, medverkan gör att även Sverige får ta del av rymddata.
– Det här är ett initiativ att fusionera och samarbeta kring rymdlägesbild, det vill säga information från rymden, och det kan man använda både för att identifiera olika typer av naturkatastrofer men det kan även användas för försvarsunderrättelser och för att följa lägesbilder på marken. Det man kan konstatera från kriget i Ukraina är att sensorer och rymdlägesdata är väldigt viktigt för det moderna slagfältet och det känns bra att Sverige nu går in i det här samarbetet, säger försvarsminister Pål Jonson till Aftonbladet.
Via Esrange i Kiruna har Sverige nu förmågan att skjuta upp satelliter – även om den första satelliten ännu inte lämnat svensk mark. Medverkan i APSS och det nya närmre samarbetet med Nato kan leda till flertalet uppskjutningar framöver. Läs artikel
Detta klassiska brev från utrikesminister Albert Ehrensvärd till kung Gustaf V om alliansfriheten som hållbar strategi för en småstat i orostider återger vi nedan för begrundan och eftertanke:
Ministern för Utrikes Ärendena
Stockholm d. 30 Mars 1913
Eders Majestät
Jag har mottagit en skrifvelse från Grefve Taube rörande vissa af H. M. Kejsar Wilhelm till honom fällda yttranden. Af ett skrifvelsen bifogadt enskildt bref finner jag, att Eders Majestät själf genomsett densamma. Likaså framgår det att Kejsaren vid samma tillfälle haft ungefär enahanda yttranden till Eders Majestät.
Den centrala gestalten i denna text är den liberalt sinnade diplomaten och juristen greve Albert Ehrensvärd (1867–1940). Denne hade kallats hem från Washington, där han hade tjänstgjort som svenskt sändebud, för att ingå i liberalen Karl Staaffs andra regering. Kung Gustaf V fann honom efter ett samtal acceptabel. Ehrensvärd tillträdde som utrikesminister 1911.
I mars 1913 besökte kungen i anslutning till en rekreationsresa till Rivieran kejsar Vilhelm II i Berlin och blev bjuden på middag. Vid sin hemkomst efter resan berättade kungen för högerledaren Arvid Lindman att kejsaren vid middagen hade klandrat Sverige för att vi ”visade ryssarna för mycken uppmärksamhet”. Kungen underströk att han inför kejsaren hade framhållit Sveriges önskan om neutralitet och opartiskhet gentemot alla stater. Vilhelm skulle då ha förklarat att ”om något skulle inträffa, så finge vi vara beredda att från honom erhålla ett telegram med begäran om svar inom 24 timmar, om vi vore med honom eller emot honom.”
Det svenska sändebudet i Berlin greve Arvid Taube, som dessförinnan hade varit svensk utrikesminister, rapporterade hem till utrikesministern i Stockholm om den märkliga middagen. Enligt rapporten hade kejsaren uppgivit att han hade läst ett tal av Sveriges utrikesminister och ”kunde ej nog förvåna sig däröver”. Talet hade framhållit den bestämda och orubbliga grundval, som Sveriges freds- och neutralitetspolitik hade hos en överväldigande majoritet av det svenska folket. Kejsaren invände att ”den enkla neutralitetsförklaringen ej vore nog i våra dagar. Det vore att misskänna situationen att tro något sådant. De små makterna kunde ej förbli neutrala, detta vore uteslutet. I händelse av ett stort krig måste de taga ställning för eller emot. I detta avseende komme han – kejsaren – icke att lägga fingrarna emellan. Greve Ehrensvärd, fortsatte han, kommer då att märka vad det är att sätta sig mellan sex stolar. Allt detta underströks i ton och gester.” Det framgick att kejsaren hade talat med kung Gustaf om samma sak.
Den svenska regeringen bör bistå Ukraina med alla till buds stående medel – inklusive stridsvagnar och stridsflygplan, skriver Petter Martinsson (S) på SvD Debatt den 13 februari.
Med sådana vapenleveranser blir Sverige om inte bli krigförande så dock deltagande på ena sidan i kriget och får ta de risker det innebär när kriget som det ser ut alltmer blir en konflikt också mellan Ryssland och USA. Skälet till att Sverige sedan 70 år har politiken att inte skicka vapen till ett land i krig är just att vi inte skall riskera att dras in i en stormaktskonflikt.
De vapenleveranser som Sverige redan gjort till Ukraina bryter mot den linjen även om regeringen idag uttrycker viss reservation mot att skicka mera tyngre vapen.
Martinsson kommer med det häpnadsväckande påståendet att just nu försvaras Sverige bäst i Donbass.
Uttrycket känns igen.ÖB Håkan Syrén förklarade 2004 att Sverige bäst försvaras i Afghanistan. Tidigare försvarsministern Peter Hultqvist hävdade för två år sedan att Sveriges säkerhet försvarades i Mali.
Vad det i själva verket handlade om var att visa lojalitet med en stormakt (USA respektive Frankrike). Vi drogs med i krigsäventyr där andra staters intressen var styrande och där vi inte kunde påverka skeendet men fick ta konsekvenserna.
Hur kriget i Ukraina slutar vet vi inte och risken finns att det blir en konfrontation mellan stormakter. Det är just en sådan situation som vi med vår traditionella säkerhetspolitiska linje sökt undvika att bli indragna i. Läs artikel
Ikke til forsvar for noen: bare til forsvar for Syria og det syriske folket Amerikanske og europeiske land anerkjenner ikke det syriske regimet. Men de vil at Assad skal gjennomføre de nødvendige protokollene internasjonalt for at de kan gi sitt bidrag til humanitær hjelp. For eksempel vil de at regimets representant i FN skal erklære byene som katastrofebyer og erklære unntakstilstand.
Ba USA det syriske regimet om tillatelse til å okkupere og stjele oljekildene øst for Eufrat? Har de bedt om tillatelse til å bringe våpen inn i landet med helikoptre? Har de bedt om tillatelse til å utføre militære aksjoner på syrisk territorium?
Vesten ønsker at et regime som de ikke anerkjenner, skal gjøre tiltak for å utøve sin humanitære plikt. Men de krever ingen godkjenning eller protokoll, verken fra regimet, sikkerhetsrådet eller noen andre, for å ødelegge Irak, plyndre og drepe. De trenger ingen protokoll, prosedyre eller FN-resolusjon for å okkupere deler av Syria og stjele oljen i årevis. […]
Økonomiske sanksjoner utgjør den mest barbariske måten å knuse og ødelegge et folk på. Cæsar-loven (som lovfester de amerikanske sanksjonene mot Assad-regimet i Syria, red.anm.) representerer en dødsdom mot det syriske folket. Nå lar USA, Vesten og den tyrkiske regjeringen vårt folk dø under ruinene uten hjelp. Läs artikel
The story, released on Hersh’s new Substack last week, unleashed a Twitter war between Hersh’s defenders and detractors, but a simple Google search elicits a dearth of mainstream coverage, including extremely brief reports by Bloomberg, Agence France Presse, The Times (UK) and the New York Post (a conservative holding of Rupert Murdoch’s media empire). The Washington Times editorial board, also squarely on the right, wrote sympathetically about it on Monday, and Newsweek has covered it as well.
All other newspapers of record — the Washington Post, New York Times, Wall Street Journal — and European outlets — BBC, the Guardian, and most German newspapers (an interview on Berliner Zietung dropped late Wednesday ) — ignored it. Tucker Carlson and other hosts covered it on FOX News, another Murdoch staple, but the rest of the cable news circuit — CNN, MSNBC — are seemingly on board with what appears to be a total MSM blackout. […]
“If anyone has a more convincing story then come out with it, show us the goods,” charged Mark Ames, co-host of the War Nerd, which on Monday hosted Hersh in his first interview since the article was posted.
In an on-air exchange about the lack of media coverage, Ames, co-host Gary Brecher, and Hersh criticized what they said was a compliant media that unquestioningly supports U.S government aims in regard to the war in Ukraine. It’s that deference that accounts for the apparent lack of curiosity over the story and the urge to attack the messenger rather than grill officials over Hersh’s claims. Läs artikel
Google-översatt
Som observatörsmedlem i Nato har Finland redan sedan sommaren integrerats i Natos försvarsplaneringsprocess (NDPP). På onsdagen godkänner Nato-mötet Finlands preliminära prestationsmål, som beräknas handla om styrkan hos en brigad i trupper.
De resultatmål som Nato har satt upp för Finland handlar om vilken typ av resurser Nato hoppas att Finland ska producera för alliansen som en del av Natos försvarsplanering. I Natos försvarsplaneringsprocess syftar militär kapacitet, styrkor och stabsstrukturer till att svara mot det hot som definieras av Nato, som framför allt är Ryssland. I Nato förstår man Finlands ställning som gränsstat till Ryssland: länderna har en gemensam gräns på över 1 300 kilometer och alliansen är medveten om utmaningarna med att försvara Finlands eget territorium. […]
Nato har gett Finland mål för land-, sjö- och luftförsvar samt alliansens gemensamma kapacitet. Dessa mål som fastställts av Nato har redan accepterats i Finland, men de lämnas inte ut för allmänheten, eftersom de är information som är sekretessbelagd av Nato. […]
De trupper som ska ges till Nato kommer enligt försvarsministern att omfatta reguljär personal, det vill säga yrkessoldater, och trupperna kommer att kompletteras med reservister.
– I framtiden kommer även reservister som har gett sitt samtycke att användas, säger Savola.
Enligt Matti Pesu, den ledande forskaren vid Utrikespolitiska institutet, hoppas Nato särskilt på fler mobila landstyrkor från Finland, som en snabbt rörlig tung infanteribrigad. Savola medger att Finland med NATO-medlemskap måste vara redo att delta i internationella åtaganden vad gäller markstyrkorna. […]
Finland är sannolikt också inblandat i Natos bördefördelning genom att tillsammans med Sverige delta i luftövervakningen av Baltikum och Island samt havsövervakningen av Östersjöregionen. Läs artikel
Peter Hultqvist har frågat mig om vilka åtgärder som jag avser att vidta med anledning av den uppkomna situationen. Bakgrunden till Peter Hultqvists fråga är Sveriges behov att ersätta de stridsfordon som avses att skänkas till Ukraina.
Som jag anförde vid Folk och Försvars Rikskonferens 2023 står Sverige inför tre historiska uppgifter. Vi ska stödja Ukraina så att landet kan återfå sin fulla frihet och territoriella integritet, vi ska framgångsrikt integrera Sverige i Nato och vi ska genomföra den största upprustningen av det nationella försvaret sedan 1950-talet. […]
Vid tiden för besvarandet av denna riksdagsfråga planeras ett uppdrag till Försvarsmakten om att redovisa ytterligare möjliga stödpaket och vilka konsekvenser det får för Försvarsmaktens verksamhet och tillväxt.
Av försvarsbeslutet 2020 framgår att det finns ett långsiktigt behov av att ersätta materielsystemen stridsvagn 122 och stridsfordon 90 (prop. 2020/21:30). Det är Försvarsmakten med stöd av Försvarets materielverk som föreslår hur detta kan genomföras. Läs svaret
Den militära rymdarenan växer i betydelse – inte minst efter att tre misstänkta spionballonger skjutits ner på hög höjd över Nordamerika under senaste veckor.
Under Natos pågående försvarsministermöte i Bryssel anslöt Sverige på onsdagen till det nya rymdsamarbetet APSS (Alliance Persistent Surveillance from Space). Enligt försvarsalliansen ska samarbetsprojektet bidra till bättre kommunikationer, utökade navigationsmöjligheter och bättre förmåga att upptäcka fientliga missiler, men även spionballonger nämns av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Enligt regeringen är Sverige och Frankrike de enda EU-länderna som har möjlighet att skjuta upp satelliter och Pål Jonson hoppas att det nya Nato-samarbetet ska leda till flera uppskjutningar från svensk mark. Läs artikel