NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
I samband med att andra dagen av Natos försvarsministermöte inleds skrev försvarsminister Pål Jonson under ett avtal om närmare europeiskt samarbete och samordning om luftvärnsförmåga inom Nato.
European Sky Shield Initiative (ESSI) är ett tyskt initiativ om närmare europeiskt samarbete som syftar till att förstärka Natos integrerade luft- och robotförsvar (IAMD). Det tyska initiativet syftar till såväl ökad anskaffning, förmågeutveckling samt förenklad upphandling. Läs pressmeddelande
Utrikesminister Tobias Billström vid 2023 års utrikespolitiska debatt i riksdagen onsdagen den 15 februari 2023.
Av deklarationen framgår bland annat att regeringen avser att överlämna propositionen om Sveriges medlemskap i Nato till riksdagen i mars. Läs deklarationen
Last September, the Nord Stream 1 and 2 pipelines exploded beneath the North Sea. The pipelines were designed to transport natural gas from Russia to Germany (Nord Stream 2 had not yet become operational, at the time of the explosion). Many suspected that Russia was responsible for the act of sabotage. Now, the veteran investigative reporter Seymour Hersh has claimed that a U.S. Navy team of divers based in Florida carried out the operation. […]
It is hard to believe that the U.S. would attack a civilian pipeline designed for peaceful uses by a NATO ally. But subsequent investigations have not incriminated Russia, who many initially assumed to be the culprit. A German government investigation has failed to find evidence of Russian culpability; Sweden found that the detonations constituted ”serious sabotage,” but did not accuse Russia.
Now, Hersh has entered the fray. Hersh, a Pulitzer Prize winner, claims that intelligence and military sources report the U.S. sabotaged the pipelines. Hersh has a long history of digging for U.S. military and national security secrets. Sometimes, his stories have been borne out; other times, they have not. But as Senator Mike Lee (R-UT) has said, Hersh’s recent claims cannot be ruled out. We do not yet know the truth. Läs artikel
Vi har genom flera inlägg tagit upp risken att Sverige vid ett Natomedlemskap dras med i en stormaktskonflikt på Nordkalotten och i Arktis.
Norska regeringen är också oroad av stormakternas kapprustning i norr. Även om man förordar ökad norsk militär närvaro pekar man på nödvändigheten att på olika sätt dämpa spänningarna.
Andra norska försvarsdebattörer, bland annat två medlemmar av försvarskommissionen, har nyligen i en artikel i norska Strategem den 13 februari ivrigt argumenterat för att Norge tillsammans med Sverige och Finland, då dessa länder blir Natomedlemmar, skall läggas in under ett gemensamt amerikanskt kommando med bas i Norfolk, Virginia. Norge har redan inlemmats under det kommandot och från det högkvarteret utgår den nyuppsatta Second Fleet och andra marina enheter med uppgift att patrullera de arktiska farvattnen. Författarna önskar ett förpliktigande operativt samarbete i regionen baserat på en ”nordisk stridsidé”.
Natos försvarsministrar möts i Bryssel, och frågan om Sveriges och Finlands ansökan är het i kulisserna. Samtidigt uppger källor för Iltalehti att det finns en ”ömsesidig överenskommelse” mellan länderna att inte blockera processen om det uppstår en situation där ett av länderna kan gå före. För Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är det ingen huvudfråga om Sverige och Finland ratificeras samtidigt som Natomedlemmar.
– Det viktigaste är att båda blir fullvärdiga medlemmar i Nato så snart som möjligt, säger Jens Stoltenberg.
Enligt finska tidningen Iltalehti har Finland och Sverige en ”ömsesidig överenskommelse” om att inte sätta stopp för varandras Natoansökningar om det uppstår en situation där det ena landet kan gå före. Tidningen hänvisar till utrikes- och säkerhetspolitiska källor.
Det innebär i praktiken att Finland kan komma att blir medlemmar tidigare än Sverige, trots att länderna vid upprepade tillfällen gjort en gemensam sak av ansökan. Enligt tidningens uppgifter kan Finland komma att gå med i mars i år, medan det kan dröja för Sveriges del innan Turkiet säger ja. Läs artikel
In a new book, former UN inspector Rolf Ekéus recounts how the Bush administration blew off a plan to avoid the 2003 invasion of Iraq. […]
In his recently published book, “Iraq Disarmed: The Story Behind the Story of the Fall of Saddam,” Ekéus reiterates his conviction that by the time he left his position as UNSCOM director, “there was considerable evidence that the situation was largely under control.” […]
Meanwhile, Madeleine Albright played a major role in Washington’s interactions with the Commission, first as U.S. ambassador to the United Nations and later as secretary of state. Ekéus argues that the Clinton administration tasked Albright with making sure sanctions on Iraq would be maintained by the Security Council. The Swedish diplomat’s suspicions would be confirmed when, soon after becoming secretary of state, Albright gave a speech at Georgetown University stating that “we do not agree with the nations who argue that if Iraq complies with its obligations concerning weapons of mass destruction, sanctions should be lifted.” Ekéus describes the Georgetown speech as a “blow,” as Albright’s words were in direct contravention of the famous paragraph 22. As Ekéus explains, his “strongest argument for persuading Iraq to cooperate with us was precisely the link between disarmament and sanctions relief.” […]
Twenty years after the beginning of the Iraq War, there is still much to be learned from UNSCOM’s success at dismantling Iraq’s proscribed weapons program, as well as from the failure of international diplomacy to prevent Bush’s determination to initiate an illegal conflict whose consequences still reverberate in the Middle East and beyond. Läs artikel
Not since the huge battles of the Second World War has artillery been used so ferociously and intensively as it is now in Ukraine.
The conflict there has become bogged down in a gruelling war of attrition where the big gun is king. At times, Russia has been firing a staggering 20,000 artillery shells a day. Ukraine has been letting loose an average of 5,000 to 6,000 a day.[…]
And the impact on western stockpiles of munitions has been significant too. Ukraine’s NATO backers are hard-pressed to keep up – the alliance secretary-general admitted as much this week. It has been a badly kept secret for some time now. […]
Data surrounding munitions is hard to come by and classified. But what is clear is there are not enough and production needs to be ramped up. In arms factories from Pennsylvania to Germany’s industrial heartland, space is being cleared for new shell manufacturing.
But Russia is stepping up its war effort too, militarising its economy. The race is on to keep funnelling more and more munitions to the front lines in time for the next big offensives expected in the spring. Läs artikel
[…] Sverige og Finlands NATO medlemskap endrer geopolitikken i nord, og det endrer den rollen Norge har hatt i NATO siden 1949. Det som tidligere var NATOs nordlige flanke blir nå en front. Norge får større dybde i øst, og Finnmark får et «hinterland» som ikke tidligere var der. Russlands strategiske tyngdepunkt på Kolahalvøyen vil få økt strategisk betydning fordi Østersjøen ligger an til å bli et NATO innhav. Dette øker verdien av fri adgang til Atlanterhavet fra basene på Kola. Dermed overlapper det russiske bastionsforsvaret med NATOs behov for sjøkontroll i våre havområder. […]
En forutsetning for å lykkes, vil være at de nordiske landene plasseres under samme NATO kommando. NATO har i dag som kjent tre Joint Force Commands, nemlig Napoli (Italia), Brunssum (Nederland) og Norfolk (USA). Hver av kommandoene har eget ansvarsområde, og de utarbeider hver sin overordnede fellesoperative plan. Kommandoen i Norfolk er innrettet mot de transatlantiske forsyningslinjer, eller som de sier: «From Florida to Finnmark, from seabed to space». Kommandoen er også tett tilknyttet den amerikanske marinens Second Fleet. En forutsetning for å utarbeide en enhetlig grenseløs forsvarsplan for Norden vil være at de nordiske land inngår i samme NATO-kommando. Ettersom kommandoen i Norfolk har sin oppmerksomhet rettet mot våre områder, og den er tett knyttet til USA, vil det være naturlig at Norden legges inn under denne kommandoen. Da ivaretas også de viktige bilaterale forbindelsene flere nordiske land har med USA. I hvilken grad det er behov for et regionalt kommandonivå under Norfolk vil i stor grad være avhengig av pågående prosesser i NATO. Det også verd å merke seg at disse problemstillingene diskuteres på høyeste nivå i Norden, og mye tyder på at det er enighet om disse grunnleggende spørsmål. Läs artikel
They mentioned that all the churches in the Middle East “have put their resources at the disposal of the affected and displaced people due to the earthquake, since the first moments of the disaster, despite their limited resources as a result of the blockade.”
The Middle East Council of Churches also called on the international community and the international ecumenical family to provide urgent emergency aid to the region, in coordination with the Middle East Council of Churches, the churches, and their affiliated institutions.
“We urge the immediate lifting of sanctions on Syria and allowing access to all materials, so sanctions may not turn into a crime against humanity,” reads the message. Läs artikel
I Midsommarkransen, en välmående närförort några tunnelbanestationer utanför centrala Stockholm, ligger kvartersbiografen Tellus.
Det är tisdag kväll och på scen står DN:s tidigare kulturchef, tillika tidigare ordförande för Svenska Pen-klubben, Arne Ruth och berättar på engelska att det vi nu ska få lyssna på är inget mindre än ”history in the making”. På besök från Italien är nämligen journalisten Stefania Maurizi, aktuell med boken Secret Power: WikiLeaks and Its Enemies, som hyllats i bland annat Jacobin. […]
Det läge vi har nu, där myndigheternas transparens brister och där allt för många av de som söker sanning fastnar i stora komplexa konspirationsteorier, gör ingen något gott.
När stickspåren är många och fantasierna långtgående skyms verkliga fel och oförrätter som begåtts. Den seriösa journalistik som ändå görs om fallet Assange kladdas ner, riktiga avslöjanden och relevanta frågor klumpas ihop med knasiga konspirationsteorier.
Om nyhetsredaktionerna nu är mindre engagerade i Assange-processerna är journalistik- och pressfrihetsorganisationerna desto mer aktiva. I Storbritannien har bland andra Reportrar utan gränser, European Centre for Press and Media Freedom (ECPMF), Europas största journalistförening EFJ och flera PEN-organisationer (inklusive Svenska PEN) krävt ett möte med både den förre inrikesministern Priti Patel och den nuvarande inrikesministern Suella Braverman. De begär att få diskutera fallet och att utlämningen av Julian Assange stoppas.
Varken Patel eller Braverman har gått med på att träffa organisationerna eller ens bemödat sig att svara.
I sin cell i Belmarsh väntar Julian Assange. Allt pekar på att han kommer att lämnas ut till USA under våren och att han utan möjlighet till en rättvis rättegång kommer att dömas till ett långt fängelsestraff, upp till 175 år. Detta på grund av det arbete han gjort för att avslöja militärmakters mord och kränkningar av mänskliga rättigheter.
Spionåtalet är en skandal i egen rätt. Det borde engagera fler än ett hundratal åskådare på kvartersbiografen Tellus. Läs artikel
CNN — You talk a lot about democracy, Mr President, and it looks like you’re going to come up against President Biden on a key defense of the United States, of democracy around the world – and that is Ukraine. You do not believe, I don’t think, in the Western support for Ukraine’s defense, and you have said it many times. Why not? I mean, some people have asked, in fact, in an article: why is Lula so committed to democracy at home and not abroad?
President Lula — I’m extremely committed to democracy anywhere on planet Earth. I think that, in the case of Ukraine and Russia, there has to be someone who speaks in peace, there must be interlocutors to try to talk with both sides. This is my thesis, that is, we must find interlocutors who can sit down with President Putin and show him the mistake he made by invading the territorial integrity of Ukraine; and we have to show Ukraine that it is crucial to learn to talk more to avoid this war; we must stop this war. So what am I going to talk to President Biden about? I don’t know what he’s going to talk to me about, but what I want to talk to him about is that a group of countries must be established to negotiate peace.
CNN — You have those countries: the BRICs. You’re one of them. Russia, China, India. None of them seems to want to talk about peace: they’re just basically talking about Russia.
President Lula — I want to talk about peace, I want to talk about peace with Putin, I want to talk about peace with President Biden, I want to talk about peace with Xi Jinping, I want to talk about peace with India, I want to talk about peace with Indonesia, I want to talk about peace with everyone, because to me the world will only develop if there is peace, if there is tranquility.
CNN — Okay, that’s nice – but do you believe that a country which is a sovereign, independent, democratic country like your own, like Ukraine, has the right to self-defense and to defend itself against an illegal invasion?
President Lula — Of course it has the right to defend itself, because the invasion was a mistake by Russia; it could not have done that – and after all it is part of the National Security Council, and wasn’t this discussed in the Security Council? So what I want to say is this: Look, whatever wrongdoing that had to be done has already been. Now, we must find people to try to help fix it. And I know that Brazil isn’t very important on the world stage, you know, in this perverse logic of the world’s conflicts, but I can tell you that I’m going to commit to seeing if I can find a way for someone to talk in peace. I was with the German Chancellor these days; he was in Brazil.
CNN — He asked you to send his Leopards to Ukraine and you said no.
President Lula — It was to send ammunition and I didn’t want to send it, because I said that, if I send it, I’ll join the war, I said if I send you know the ammunition you’re asking for I’ll join the war, I don’t want to join the war, I want to end the war. This is my dilemma and this is my commitment, you know; Läs intervjun
Nato har som mål at medlemslandene skal bruke rundt 2 prosent av brutto nasjonalprodukt (BNP) på forsvar. Norge ligger per i dag på 1,43 prosent. Det bekrefter forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) i en kommentar til Dagbladet. Det betyr at Norge mangler rundt 32 milliarder kroner på Nato-målet, ifølge Gram. Gram bekrefter også til Dagbladet at Norge heller ikke innfrir Nato-kravet om en mekanisert brigade.
– Nato har bedt Norge om å styrke Hæren, vedgår han til Dagbladet.
Derfor skal Norge nå styrke Forsvaret betraktelig, forteller forsvarsministeren videre.
– Dette innebærer at vi skal investere i mer tungt materiell som for eksempel stridsvogner. Läs artikel