Russia Won’t Sit Idly by after Finland and Sweden Join Nato, warontherocks.com

Nicholas Lokker, researcher in the Transatlantic Security Program at the Center for a New American Security and Heli Hautala, career diplomat currently on leave from the Finnish Ministry for Foreign Affairs

When Finland and Sweden applied for NATO membership last spring, Russia’s reaction was negative but muted. It consisted only of words, not actions — in all likelihood due to Russia’s preoccupation with its war against Ukraine. Yet we should not assume that Russia will refrain from responding in the future. The Kremlin made its position clear years ago: there will be consequences from Finnish and Swedish NATO membership. Finnish president Sauli Niinistö offered one illustration of Russia’s approach in an interview in February 2022, recalling Vladimir Putin’s warning from 2016: “When we look across the border now, we see a Finn on the other side. If Finland joins NATO, we will see an enemy.”[…]

The increased exposure of Russia’s military assets on the Kola Peninsula is particularly relevant to Russia’s threat perception. Lying just east of northern Norway and Finland, the Kola Peninsula is of central importance to Russia’s national security. It hosts Russia’s Northern Fleet, which includes ballistic missile submarines that guarantee the country’s second-strike nuclear capability as well as attack submarines and cruise missile-equipped surface vessels that would help Russia to interdict U.S. reinforcement convoys on their way to Europe. The damage done to Russia’s conventional military in Ukraine will increase Moscow’s reliance on its nuclear forces and therefore bolster the importance of the Kola Peninsula to Russian military planners. Additionally, the Kola Peninsula’s location near the Western terminus of the increasingly viable Northern Sea Route will further ensure that the region’s security is a vital Russian interest in the years to come.

One illustration of how the Russian military looks at Finnish and Swedish NATO membership can be found in a Russian Defense Ministry publication from December 2022. The authors of an article dealing with current challenges to Russia’s military security in the Arctic note that even if Finland and Sweden’s accession is mostly a legal formality, as their relations with NATO have already been established, it must be seen as the most urgent challenge for Russia. They provide two reasons for this assessment. First, NATO troops, weaponry, and equipment may be placed in the territory of Finland and Sweden. Second, NATO could deploy “operational-tactical missile complexes” to Finland, which would create threats to both the military-industrial complex in the Arkhangelsk region and transportation infrastructure. The article argues that Russia should prepare for these possible risks by building up its forces in the area as well as planning long-range precision strikes against targets in Finland and Sweden. Läs artikel

Et højteknologisk forsvar er ingen modsætning til et værnepligtsbaseret forsvar, avisendanmark.dk

Carsten Rasmussen, pens. brigadegeneral

Når Liberal Alliances forsvarsordfører Carsten Bach i et indlæg tirsdag 28. marts i Avisen Danmark argumenterer for et højteknologisk forsvar frem for et værnepligtsbaseret forsvar, opstiller han en falsk modsætning. Der er ingen modsætning mellem et højteknologisk forsvar og et værnepligtsbaseret forsvar – tværtimod.

Jeg er ligesom Carsten Bach et liberalt menneske og har et anstrengt forhold til tvang. Jeg ville således helst undgå værnepligt, men ser det ikke som en mulighed i den nuværende og de kommende års sikkerhedspolitiske klima. Når det drejer sig om bemanding af forsvaret er realiteten imidlertid, at Danmarks befolkning er for lille til, at vi kan opstille et tilstrækkeligt stort og robust professionelt forsvar. Et fuldt professionelt forsvar ville også blive en dyr løsning, idet forsvaret i højere grad end i dag ville skulle konkurrere med det private erhvervsliv på løn, arbejdsvilkår og pensioner. […]

Det forsvar, Danmark har behov for i fremtiden, bør derfor bestå af en passende blanding af professionelle soldater, reservepersonel, værnepligtige og mobiliseringspersonel. De professionelle skal bestride specialistfunktioner, som kræver en længere uddannelse. Reserven skal bestå af tidligere professionelle soldater, som fortsat står til rådighed for forsvaret. De værnepligtige skal uddannes, så de kan uddannes i bred vifte af funktioner. De unge værnepligtige både kan og skal uddannes til at bestride funktioner, hvor de skal anvende avanceret teknologi.

Det kan lade sig gøre i andre lande, blandt andet Finland, Sverige, Israel og Sydkorea. Jeg er helt sikker på at danske unge er teknologisk mindst lige så velfunderede, som unge i andre lande. Det bør forsvaret udnytte til at skabe en moderne og interessant værnepligtsuddannelse for både mænd og kvinder. Läs artikel

Russisk framtidsanalyse for Svalbard: Ser for seg samarbeid framfor militær eskalering, highnorthnews.com

– Spitsbergen er et strategisk viktig område for Russland i Arktis. Hva bør være strategien for russisk tilstedeværelse på øygruppa?

Dette skriver det russiske statseide selskapet på Svalbard, Trust Arktikugol, på sin nettside og viser til analyserapporten «Spitsbergen 2033: Utsikter for den russiske tilstedeværelsen».

Analysen fra desember 2022 er utgitt på russisk av Den skandinaviske klubben ved Moskvas statlige institutt for internasjonale relasjoner (MGIMO). Den er utarbeidet av studenter og en analytiker ved dette universitetet, som utdanner framtidens diplomater for Russlands utenriksministerium.

– Hvilket scenario venter Spitsbergen – radikal militarisering eller passiv konfrontasjon mellom Norge og Russland? Finnes det fortsatt områder for russisk-norsk samarbeid? Hvilke grep kan Russland ta for å styrke sitt nærvær på øygruppa? Du vil finne svar i denne rapporten, skriver Trust Arktikugol i fortsettelsen og lenker til den.  Läs artikel

Norsk base- og atompolitikk har allerede falt, sier Asle Toje, highnorthnews.com

– Norges avhengighet av USA har økt fordi vi i stadig mindre grad er i stand til å forsvare oss selv. Dette gjør at vi ikke bare er avhengige av at amerikanerne vil komme oss til unnsetning; vi er også avhengige av at de vil komme ganske umiddelbart, framholder Asle Toje.

Med dette som startpunkt peker Toje, som er utenrikspolitisk analytiker og nestleder i Nobelkomiteen, på flere følger. Han mener blant annet at det knapt er noe igjen av de selvpålagte begrensningene som Norge la an under den kalde krigen – i sin balansegang mellom avskrekking og beroligelse overfor (Sovjet-)Russland.

– Basepolitikken har allerede røket. Ikke i teorien, men i praksis. Amerikanerne har permanente installasjoner i Norge, noe som er i Norges interesse og Stortinget stiller seg bak. Så da blir spørsmålet: Skal vi bare fortsette å lyve for oss selv og late som at basepolitikken er intakt? For det vil jo alle si på Stortinget, sier Toje.

Han mener også at atompolitikken er en saga blott.

– Nå er tilnærmingen «Don’t ask, don’t tell»: Når våre allierte kommer på besøk, spør vi ikke om de har atomvåpen med seg og de forteller ikke at de har det. Dette var ikke intensjonen bak base- og atompolitikken. Vi hadde absolutte linjer om at det ikke var lov til å ha med seg atomvåpen til Norge – og at det ikke skulle være utenlandske baser på norsk territorium. […]

– Norges russlandspolitikk defineres nå i Washington D.C. Vi har ønsket å ha et eget forhold til Russland i nord, men det har vi ikke lenger. Nordområdepolitikken vår har blitt spist opp av amerikanskledet Nato-politikk i lys av Ukraina-krigen. Dette er kinkig for Norge, sier han og fortsetter:

– Kinkig fordi vi må, med respekt å melde, kunne si at vi forstår russerne bedre enn det amerikanerne gjør. Vi har mer inngående russlandskunnskap – og vår grunnholdning til naboen i øst er at vi kan ha konflikt på noen felt, mens vi kan samarbeide på andre. Altså at vi kan ha et bredspektret forhold til russerne. Läs artikel

Autonoma vapen­system – en rättslig utmaning, foi.se

Vapensystem som kan utföra vissa uppgifter utan inverkan av en operatör kallas autonoma vapensystem. Exempel på autonoma vapensystem är beväpnade drönare och obemannade fordon. De folkrättsliga begränsningarna av autonoma vapensystem är något som forskare på FOI har studerat i en rapport.

I rapporten Folkrättslig reglering av autonoma vapensystem: En översikt av rättskällor, rättsutveckling och forskning om användning och ansvar har FOI-forskaren Pontus Winther rett ut varför kunskap om juridiken är viktig.

– Okunskap om juridiken vid utveckling av vapensystem kan innebära att gränser överträds oavsiktligt. Det kan också föra med sig misstolkningar åt andra hållet, att det är tillåtet att göra mer än vad man tror, vilket skulle kunna göra Försvarsmakten mindre effektiv än vad den kan vara, säger Pontus Winther. Läs artikel

Finnmark skal og kan forsvares, forsvarsforeningen.no

Krigen i Ukraina illustrerer at en forsvarer i Finnmark har mange gode kort på hånden, mener oberst Tomas Beck, sjef for Finnmark landforsvar.

Han viser blant annet til den 64 km lange forsyningskolonnen nord for Kyiv som sto bom fast i flere dager, og minner om at det er 145 km fra den norsk-russiske grensen ved Storskog til nærmeste hindring, Tana bru, og til sammen 400 km langs vei fra grensen til Lakselv og Banak flyplass. − For en motstander vil det være krevende å føre fram forsyninger langs en slik akse. Det er selvsagt fullt ut mulig å angripe forsyningskolonner både i flanken og fra luften, sier Beck, som holdt et inspirerende foredrag da Alta Forsvarsforening ble gjenopprettet

Enkelte mener at det kreves minst tre ­norske brigader for å kunne forsvare ­Finnmark, slik blant annet Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) har påpekt. Når vi spør oberst Beck om dette etter fore­draget, sier han. − Med en mindre norsk styrke i Porsanger har vi i dag i betydelig grad påvirket motstanderens kost-nytte-vurdering. Det er ikke lenger et maktvakuum i Finnmark.

For noen år siden kunne en russisk helikopteravdeling ha landet enten på Banak flyplass i Lakselv, som har en 3000 meter lang rullebane, eller i Alta, ikke ulikt det russerne prøvde på i krigens første fase utenfor Kyiv i Ukraina. Planen var som kjent å ta flyplassen med helikopter-styrker og så lande med større transportfly etter at flyplassen var sikret.

For noen år siden kunne de gjort dette i Finnmark uten å møte motstand. Så kunne russerne sagt: Vi stopper her og så spilt ­ballen over til Norge og NATO, som da var blitt stilt overfor et fullbyrdet faktum. Läs artikel

Vilken är Finlands plats i Natos ledningsstruktur? – Haavisto: ”Det faktum att Norge och Danmark redan är anslutna till Norfolk är viktigt”, demokraatti.fi

Google-översatt

Den stora frågan är vilket gemensamt huvudkontor Finland kommer att ansluta sig till. I praktiken finns det två alternativ, JFC Norfolk i USA, som har hand om försvaret av den arktiska regionen, där de övriga nordiska länderna Norge, Danmark och Island ingår, eller holländska JFC Brunssum, som ansvarar för Östersjön. Havet och Östersjöområdet. Tyskland, Polen och de baltiska länderna står återigen under JFC Brunssums befäl. […]

Befälhavaren för den finska försvarsmakten, general Timo Kivinen, har också nyligen besökt Norfolk. Kvällsnyheter frågade Kivisen om Finland strävar efter att bli en del av Norfolks personal.

– På den militära sidan har olika frågor granskats i integrationsprocessen. Det är Natos beslut hur Finland ska placeras i ledningsstrukturen. Vi har fört fram de militära aspekterna till de amerikanska myndigheterna i denna fråga. I slutändan är det ett politiskt beslut hur man ska placera Finland i Natos ledningsstruktur, svarade Kivinen till tidningen. […]

Haavisto (Finlands utrikesminister, vår anm.) kan ännu inte säga när Finlands placering i Natos ledningsstruktur kommer att beslutas.

– Men jag förstår att det kommer att bli en diskussion i Nato i juni om hur den här rollen för försvarets ledningscentraler ska struktureras. Vi är verkligen i en bra tid nu att gå med i Nato och engagera oss i den diskussionen. […]

Försvarsminister Antti Kaikkonen är mer reserverad än Haavisto när han kommenterar lokaliseringen av Finlands gemensamma operationsstab.

– Tiden för lösningar närmar sig också inom en snar framtid. Utan tvekan kommer det att diskuteras med Nato inom en snar framtid. […]

Påverkar Sveriges medlemsschema detta?

– Det här ärendet kommer nog att lösas inom de närmaste månaderna ändå, men förhoppningsvis kan även Sverige ingå i samma schema. Naturligtvis siktar vi på att Sverige ska gå med i Nato vid tidpunkten för toppmötet i Vilnius. Läs artikel

Security Issues Has Taken Over the Arctic Agenda, says Swedish and Danish Arctic Ambassadors, highnorthnews.com

Tuesday Norway announced its agenda for the upcoming Norwegian chairship of the Arctic Council, divided into four main themes:

Sea, climate and environment, sustainable economic development, and people in the north.

Norway is set to assume leadership from Russia on May 11 and there is a great deal of anticipation attached to the transition from a locked out Russia. The Swedish and Danish Arctic Ambassadors and Senior Arctic Officials, Louise Calais and Thomas Winkler, are happy with Norways choice and tell High North News that it is time to turn the focus back on enviromental issues.

”These are topics we can agree on and which has been on the Arctic agenda for a long time, and which we fully support. For the Kingdom of Denmark, the focus on the sea and the environment is very important”, says Thomas Winkler as HNN meets him and his Swedish colleague in Anchorage, Alaska, during the Arctic Encounter conference. […]

“The focus has been on military threats, but we have to zoom out. We do not have a war or a race for recourses in the Arctic, what we are seeing is the relationship between Russia and the West being played out in the Arctic”, says Louise Calais.

She says that the situation has had the Arctic Council very concerned, as the council found itself in a very good place before the war when Iceland transferred the chairship to Russia. Läs artikel

Öppen fråga till Kastelholmssamtalens paneldeltagare, nyan.ax

Deltagarna i dagens Kastelholmssamtal om fred har erbjudits möjlighet att på förhand att ställa frågor till panelens medlemmar professor Neta C. Crawford, doktor Nan Tian och Ålandsbankens vd Peter Wiklöf. Följande appell för fred i Ukraina vill jag lämna in:

Alla är vi lika upprörda över det brutala angreppet på det självständiga Ukraina och över det blodiga kriget. På olika sätt visar vi vår sympati och solidaritet med landet, allt mera uppgivna över tiotusentals människoliv som offras och ofattbar materiell förstörelse.

Vi känner att detta måste få ett slut med en rättvis, bestående fred. Vi fruktar en eskalering ödesdiger för mänskligheten. Likväl tycks de diplomatiska ansträngningar som skulle kunna leda till en lösning frustrerande långt borta.

Hur bedömer ni, värderade föredragshållare, förutsättningarna för ett fredsinitiativ i Ukrainakonflikten med utgångspunkt i Ålandslösningen? Har vi på Åland nycklarna till en bestående, fredlig lösning för kriget i Ukraina?

Det har sagts att i Ålandslösningen ingår de mest lyckade och långlivade stormaktsöverenskommelserna som någonsin slutits. Kan den hjälpa oss att hitta en lösning för minoriteterna i östra Ukraina och på Krim som samtidigt ger säkerhetsgarantier åt berörda stater? Läs artikel

Försvarssamarbete med Japan öppnar nya möjligheter för industrin, hhs.se

Patrik Ström, Director, European Institute of Japanese Studies, Stockholm School of Economics

I december förra året skrev Japans ambassadör och Sveriges försvarsminister på ett nytt samarbetsavtal inom försvarsområdet. Detta sker i ljuset av det försämrade globala säkerhetsläget och bör också ses mot bakgrund av att Sverige nu är i en process att bli fullvärdig medlem av NATO.[…]

Ett sådant område är produktion av militära flygplan i form av JAS39 Gripen, men också som en viktig underleverantör inom flygindustrin. Sedan tidigare finns ett projekt där SAAB tillsammans med ledande företag som BEA i Storbritannien och Leonardo i Italien, samverkar i utvecklingen av nästa generations stridsflygplan under projektnamnet Tempest.

Samtidigt som Japan och Sverige nu fördjupar samarbetet, kommer Japan också att gå in som partner inom projektet att utveckla nästa generation av stridsflygplan med Storbritannien och Italien. I praktiken slås det japanska projektet F-X, samman med det redan påbörjade arbetet med Tempest.[…]

Mot bakgrund av det nya globala säkerhetsläget och de goda relationerna med Japan, borde nu Sverige ta möjligheten att aktivt stödja ett svenskt deltagande i detta nya gemensamma projekt för att skapa ett av framtidens mest avancerade militära stridsflygplan. Det finns flera skäl till detta. Läs artikel

Finska toppofficerare vill slopa Ålands demilitarisering, hbl.fi

Generalmajor i.a. Pekka Toveri, som verkade som Försvarsmaktens underrättelsechef 2019–2020 och överste i.a. Kjell Törner, kommendör för Nylands brigad 2014–2017 svarar båda i Yles valkompass att de ”helt håller med påståendet om att Åland inte längre borde vara demilitariserat”. Toveri ställer upp i riksdagsvalet för Samlingspartiet i Nyland, Törner är kandidat för SFP i samma valkrets.
General i.a.Jarmo Lindberg, Försvarsmaktens kommendör 2014–2019, är inne på samma linje. Han håller delvis med påståendet om att demilitariseringen borde slopas. Lindberg ställer upp i riksdagsvalet för Samlingspartiet i Helsingfors. Läs artikel
Läs även kommentar till avtalet om Ålands demilitarisering och Finlands ansökan om Nato-medlemskap.

Anders Åslunds råd till Nato: Inled tredje världskriget, aktuelltfokus.se

Som Boris Jeltsin rådgivare var han en av dem som lade hela grunden för oligarkstyret i Ryssland. Nu vill den uttalade Nato-lobbysten se ett nytt världskrig.

I flera år har han varit en av Sveriges tongivande röster för ett svenskt medlemskap i militäralliansen Nato. Han är bland annat analytiker och senior fellow på den moderatkopplade lobbyorganisationen Fri Värld som har det uttalade syftet att styra och påverka vilka idéer och perspektiv som ska styra svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Anders Åslund synts i bland annat Svenska Dagbladet, Dagens Industri, SVT och Aftonbladet. På Twitter, där han har över 250 000 följare, kommenterar han kriget och Nato-frågan i princip dagligen. I ett numera raderat Twitterinlägg skriver Åslund att Nato borde bomba ryska städer och därigenom starta ett nytt världskrig.

”Bomb relevant Russian cities preventively to make sure that Putin does not use chemichal arms or nukes. Wake up! We are this stage.”, skrev Anders Åslund på Twitter. Läs artikel