Lyssna på Lagrådet och säg nej till luddig terrorlag, unt.se

Sakine Madon, politisk chefredaktör

[…] Efter att Finland och Sverige för snart ett år sedan ansökte om att bli medlemmar i Nato har svenska makthavare gjort vad de kan för att få Erdogans godkännande. Efter uppståndelsen i samband med att Rasmus Paludan brände Koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm i vintras delas demonstrationstillstånd inte längre ut. Vidare, är regimen i Ankara missnöjd med att Sverige inte utlämnar fler personer, eller att aktivister hängde upp en Erdogandocka, uttrycker statsminister Ulf Kristersson (M) ”förståelse”. Att få igenom en ny lag på terrorområdet passar väl in i strategin, även om lagen från början saknade koppling till vår Natoansökan.

Lagrådet, JK och andra experter är av förklarliga skäl kritiska. Enligt lagförslaget ska det bli straffbart att exempelvis ta hand om utrustning, sätta upp tält eller laga mat åt en terroristorganisation. I turkisk statsmedia lovade utrikesminister Tobias Billström (M) tidigare att det ska bli förbjudet att vifta med PKK-flaggor (4/1 ETC). När DN frågar experter saknas tydliga svar om hur lagen kan komma att tolkas (20/1).

Föreningsfriheten var även ett argument mot att förbjuda rasistiska och nazistiska organisationer. Precis som med den aktuella terrorlagen väckte diskussionen om organisationsförbud frågor som: Borde man inte bli dömd för det man gör, för brottsliga handlingar, inte för vilka organisationer man sympatiserar med? Och vilka organisationer ska lagen gälla? Läs artikel

Regeringens proposition om Sveriges medlemskap i Nato

Utgivarna

Regeringen överlämnade den 7 mars 2023 till riksdagen sin proposition om Sveriges medlemskap i Nato (prop. 2022/23:74). I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna Sveriges anslutning till Natofördraget. Därutöver vill regeringen ha ett något utvidgat bemyndigande att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato. Men detta är mer av en teknikalitet med hänsyn till den långtgående lagstiftning som riksdagen redan godkänt. Ytterligare en sak som behandlas i propositionen är ett avtal och anslutande lagstiftning som handlar om status för bland annat Natos personal som vistas här i landet. Det avtalet förbigås här, då det är en logisk följd av en eventuell anslutning.

Läs mer

Då kan riksdagen rösta om Natomedlemskap, dn.se

Nu finns det ett preliminärt datum för när riksdagen kan rösta om Sveriges Natomedlemskap: den 22 mars.

Regeringen lämnade i dag över propositionen om svenskt medlemskap i Nato till riksdagen. ”En historisk händelse”, enligt utrikesminister Tobias Billström (M).

Riksdagen förväntas snabbehandla lagen så att beslut kan tas redan i mars. Motionstiden är förkortad till fem dagar och löper därmed ut på måndag i nästa vecka. Och nu finns ett preliminärt datum för när omröstningen sker i kammaren. […]

Sex av åtta partier i riksdagen ställer sig bakom lagen. Miljöpartiet och Vänsterpartiet, med 42 av riksdagens 349 mandat, är emot. Läs artikel

 

Sveriges medlemskap i Nato, prop. 2022/23:74, regeringen.se

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 mars 2023
Ulf Kristersson, Tobias Billström (Utrikesdepartementet)

Regeringens förslag:
1. Riksdagen godkänner Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget.
2. Riksdagen godkänner avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(2020:782) om operativt militärt stöd.
Riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till fem dagar. Läs propositionen

Norway Sees Greatest Increase in Arctic Shipping Traffic, highnorthnews.com

Norway’s northern waters in the Norwegian and Barents Sea continue to experience rapid growth in shipping traffic, data in the 2022 Arctic Report Card conclude.

The report, published annually by the National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) in the U.S., shows that the ship count along the coastal waters above the Arctic Circle and in waters around Svalbard has increased by 42 percent annually over a 9-year period.

The increase in activity arises from both more local and intra-Norwegian traffic, e.g. cruise ship and fishing vessel activity around Svalbard, and also from greater transit traffic, meaning vessels passing through Norwegian waters into and out of the Arctic. The latter category relates to a greater number of oil and gas carriers traveling from the Russian Arctic to and from Europe. Läs artikel

”Barents and Arctic cooperation can continue without Russia”,

“The Russians were dissatisfied and displeased, to put it that way.”

Jari Vilén is the top diplomat that leads Finland’s presidency in the Barents Council, the body that normally includes the Nordic countries and Russia. Few days after Russia’s invasion of Ukraine, he called the Russian Foreign Ministry and announced that Russia was dismissed from the club. It was a question of trust, Vilén explains. “Cooperation is based on values and on trust. And there is no trust today.”

The announcement outraged Moscow. “In their narrative, there is no meaning with this cooperation if they are not part of it,” Vilén explains.

But the Finnish diplomat and his Nordic colleagues see it differently. They now continue cooperation within the same structures, but without the Russians.

“Immediately after the start of the war and the suspension of Russia, we decided that we would keep the structures that have been built over the last 30 years. Hopefully, they can survive and be utilized in the years, even decades, ahead,” Vilén says to the Barents Observer. Läs artikel

Billström: Nya Natolagen stoppar kärnvapen i Sverige, dn.se

Tobias Billström tar emot framför en guldkantad kakelugn på utrikesdepartementet i Stockholm. På soffbordet framför honom ligger 80 A4-sidor med regeringens förslag till Sveriges nya Natolag. På torr juristprosa beskrivs det största skiftet i svensk utrikespolitik på två århundraden.

– Genom att ratificera och ansluta oss till Washingtonfördraget får vi ett antal artiklar som kommer att bli styrande, de talar tydligt om vilket förhållande vi har till övriga medlemsstater, säger Tobias Billström.

Det möjliggör bland annat att Sverige kan påkalla militär hjälp från övriga medlemsstater i händelse av krig eller krigsfara. I praktiken handlar det om två lagändringar som regeringen vill att riksdagen ska anta inom bara några veckor. Den mest ingripande är lagen om operativt militärt stöd, som reglerar givande och tagande av militär hjälp i relation till andra Natoländer.

Kommer ett Natoland att få möjligheten att placera kärnvapen på svensk mark?

– Nej, det kommer de inte. Från regeringens sida gör vi bedömningen att det som har sagts av andra nordiska länder är det vi behöver följa, säger han. Läs artikel

NATO chief welcomes Sweden’s new terrorist legislation that includes PKK, aa.com

NATO Secretary General Jens Stoltenberg on Tuesday welcomed Sweden’s new anti-terror legislation which includes the PKK, describing it as a step up in the country’s fight against terrorism.

”Türkiye has legitimate security concerns and I welcome that Sweden has stepped up in the fight against terrorism, including the PKK, by introducing new terrorist legislation and strengthening counterterrorism cooperation with Ankara,” Stoltenberg said in a joint news conference with Swedish Prime Minister Ulf Kristersson.

”I also welcome that Sweden is ensuring that there are no restrictions on arms exports to Türkiye,” he added. Stoltenberg and Kristersson discussed finalizing Sweden and Finland’s accession to NATO, the alliance’s chief said, adding: ”This is a top priority and we are making progress.” Läs artikel

Så ska svenska flottan anpassas till Natos krav, omni.se

Under lång tid har svenska marinens främsta uppdrag varit att stoppa en invasion. Men vid ett framtida Natomedlemskap förändras uppdragets tyngdpunkt till att skydda allierade transporter på Östersjön, och för det krävs helt nya fartyg, skriver Aftonbladet.

– Det är helt väsensskilt. Då behövs större fartyg, som är uthålligare och har en rejäl luftvärnsförmåga, så de kan luftskydda civila transportfartyg, säger Robert Dalsjö, överingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

För att anpassa flottan ska bland annat de Visby-korvetter som nu är i bruk utrustas med luftvärnsrobotar. Dessutom ska två nya större ytstridsfartyg vara klara 2030 och ytterligare två därefter.

Utöver detta vill försvaret ta fram en helt ny ubåtstyp efter 2035, utöver de två ubåtar av Blekingeklassen som just nu byggs av Kockums i Karlskrona. Om detta finns dock ännu inget beslut fattat. Läs artikel

Historien om Ryssland

Mats Björkenfeldt

Den brittiske historieprofessorn Orlando Figes har nyligen givit ut den intressanta boken The Story of Russia (Bloomsbury Publishing 2022).

Klart läsvärda är kapitlen om mongolernas inflytande, tsarerna och gud, Ryssland närmar sig väst, Napoleons skugga, och ett imperium i kris. Därefter följer de likaså intressanta kapitlen ”Det revolutionära Ryssland”, ”Kriget i det gamla Ryssland” och ”Moderlandet”.

Men det är ändå det avslutande kapitlet ”Slutet” (”Ends”), som för dagen är det mest tankeväckande.

Författaren frågar: Hur långt kommer landets framtid att formas av dess förflutna? ”På många sätt verkar landet vara fångat i en återkommande cykel av dess historia. Två gånger under nittonhundratalet, 1917 och 1991, har den autokratiska staten brutit samman, bara för att återfödas i en annan form.” Han fortsätter: ”Ryssland ville vara en del av Europa, bli behandlat med respekt. Men om detta förkastades av västvärldens ledare, eller om de förödmjukade Ryssland, skulle landet tvingas beväpna sig mot väst. Nato och EU missade ett tillfälle att avsluta denna historiska cykel. I stället för att försöka få in Ryssland i nya säkerhets­arrangemang i Europa, höll Nato det isolerat. USA och dess nordatlantiska allierade agerade som om det kalla kriget hade ’vunnits’ av dem, och att Ryssland, den ’besegrade’ makten, inte behövde rådfrågas om konsekvenserna av den sovjetiska kollapsen i regioner där ryssarna hade historiska intressen.

Läs mer

Virtuous Germany, defenddemocracy.press

Germany’s political elite has subordinated itself to US geopolitical strategy. Why and how explains Wolfgang Streeck in this interview.

Wolfgang Streeck is the Emeritus Director of the Max Planck Institute for the Study of Societies in Cologne, Germany.

1. In your articles you write about the “post-Zeitenwende Germany”, referring to the content of Chancellor Scholz’s speech in the Bundestag on the eve of the war in Ukraine. Can you explain what this “turning point” means for German foreign and defence policies in the years to come and also for Europe, and how is this linked to the increasing Americanisation of German politics, ideology and culture? (A telling quote of yours says: “Seen this way, the fact that the special €100 billion defence budget announced by the German government three days into the war will have its first effects on the ground only in five years’ time does not mean that it is wasted; it only means that it has nothing to do with the Ukrainian war as such”.)

Streeck: Political slogans are manufactured so as to be open to different interpretations. What is clear is that Scholz’s Zeitenwende entails a promise, above all to the United States, that Germany will from now on, unlike in the past, act in line with a view of the world as divided between “the West“ and an evil empire, or better: several evil empires, from Russia to China to Iran, the list waiting to be expanded. (There are also various in-between empires, like India or Brazil, which we will have to get to take our side.) Between us, the virtuous empire under American leadership organised in NATO and the various evil empires, peace is possible only temporarily and intermittently, and only as long as we enjoy military superiority. Läs intervjun

 

Political Dreamings! Perspective Horrors! theamericanconservative.com

James Gillray: A Revolution in Satire, by Timothy Clayton, Paul Mellon Centre for British Art, 408 pages.

Why, in the decades between 1776 and 1848 when half the world was shaken by mass uprisings, was there no British Revolution? Obviously this is not an easy question to settle, but one enjoyable fringe theory takes us to St James’s Street in London, sometime around the turn of the 19th century. Läs presentationen