Månad: mars 2023

Ryssland tänker enligt källor till Reuters inte reparera de saboterade Nord Stream-rören på havsbottnen i Östersjön.

Enligt nyhetsbyråns uppgiftslämnare har Ryssland för avsikt att försegla de söndersprängda gasledningarna Nord Stream 1 och 2 och lägga gasrören i malpåse. Den från Kreml i Moskva statskontrollerade energijätten Gazprom byggde gasledningarna för att pumpa 110 miljarder kubikmeter naturgas per år till Tyskland. […]

Ryssland kommer enligt uppgift att fortsätta utreda den saken.

Att Nord Stream 1 och 2 nu tas ur drift permanent, enligt vissa källor, beror på att Moskva ser det som osannolikt att relationerna till väst skulle förbättras inom överskådlig tid. Läs artikel

[…] ”Sweden and Finland’s accession to NATO fundamentally changes how we, from a military perspective, think about how Norway and NATO are to be defended in the north,” said Kristoffersen during the conference.

”Together, we must rethink areas such as logistics, total defense, and how we dispose of our forces. The Scandinavian peninsula is only geographically connected to Europe through Russia. One strategic direction is the High North, another is the Baltic Sea. We must think in both directions about how we can make credible plans to deter anyone from doing something to us – and how we can respond effectively, should we need to,” he added. […]

Sweden is also looking more and more towards the High North, despite the country’s strategic and military focus largely being directed toward the Baltic Sea.  Chief of Defense Bydèn referred to the High North as a very important region and an area of high interest, not only to the Nordic countries but to other actors outside of NATO, such as China, for example.

”We must be able to operate here and have the necessary capacities,” he specified.

When asked what Sweden can contribute to the alliance, Bydèn pointed out that Sweden has a solid defense industry, as well as a well-equipped and trained defense that knows the region. […]

Chief of Defense Eirik Kristoffersen believes the Nordic region should be the most integrated region in just a few years. As High North News has previously reported, the four Nordic countries’ chiefs of defense were to deliver a joint professional military plan to their respective governments on how the countries can coordinate their defenses. This plan has now been presented and the four chiefs of defense from Norway, Denmark, Finland, and Sweden have signed them. […]

”We have also recommended that we become part of the same command and control function in NATO, to keep us together as a unit. That will allow us to take a bigger responsibility for the region over time,” Bydèn adds and concludes:

”Sweden also looks at host country support; becoming an ally is not just about sending an invitation. There is a lot that must be done. We must be able to receive reinforcements to major ports and airbases. And we must ensure that everything is in place for the reinforcements to be operational immediately.” Läs artikel

U.S. European Command Deputy Commander Lt. Gen. Steven Basham hosted Swedish Chief of Joint Operations Lt. Gen. Carl-Johan Edström and Finnish Deputy Chief of Staff for Strategy Maj. Gen. Janne Jaakkola in Stuttgart, Germany, Mar. 1 to endorse the final results of a trilateral enhanced cooperation study.

Over a series of nine working group sessions, Finnish, Swedish and U.S. military subject matter experts worked to identify ways to improve trilateral interoperability, target opportunities to operate interchangeably across domains and maneuver together with seamless command. […]

Conducting a diverse portfolio of year-round exercises, such as Arctic Forge and Cold Response, Finnish, Swedish and U.S. forces continually hone their skills to maintain operational readiness across all domains and improve interoperability between and among NATO Allies and partners. Läs artikel

Under 2021 påbörjades gemensamma studier med USA och Finland för att lägga en grund för fortsatt fördjupning av det militära samarbetet. I dag lämnades den slutliga studierapporten över och undertecknades under en ceremoni i Stuttgart, Tyskland.

– De resultat som de  studierna har lett fram till fungerar som fokusområden för vårt fortsatta samarbete och kommer driva på koordinerad förmågeutveckling, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsmaktens operationsledning.

Rapporten innehåller de slutsatser som studierna har lett fram till, vilka identifierar  möjligheter för nuvarande och framtida försvarssamarbete mellan länderna i syfte att öka vår gemensamma säkerhet. […]

En avsiktsförklaring mellan Sverige, Finland och USA kring fördjupat försvarssamarbete gjordes redan i maj 2018. Samarbetet skulle öppna upp för tätare kontakt och fler övningar med USA och Finland.

– I dag går samarbetet in i en ny fas som innebär fortsatt gemensam förmågeutveckling, säger Carl-Johan Edström. Läs pressmeddelande

American military cyberspace experts joined forces with Swedish and Finnish counterparts Feb. 6-10 at Ramstein Air Base, Germany, as part of a cyberspace-technical exchange to improve partner-nation capacity in conducting defensive cyberspace operations.

The 41 military experts conducted four days of intensive trilateral information sharing at the Tacet Venari cyber range at Ramstein. Akin to operational ranges where aircraft and artillery crews test their equipment and crew capabilities, this world-class cyber range is a controlled virtual environment in which offense and defense practitioners can safely exercise tactics, techniques and procedures.  Läs artikel

– Vi styrer ikke landet lenger. Men Sveriges nye regjering har kommet med uttalelser som viser at vi vil gå inn i Nato uten forbehold. Altså at ingen krav skal stilles fra vår side. Det mener jeg er skremmende, sier Lisa Nåbo til Dagbladet.

Hun er leder av AUFs søsterorganisasjon, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU).

Selv etter at daværende statsminister og hennes egen partileder Magdalena Andersson (S) leverte Sveriges Natosøknad i mai, har ungdomsorganisasjonen vært mot et svensk medlemskap i forsvarsalliansen. Det har fortsatt ikke endret seg. […]

– Vi vil at Magdalena skal være enda tydeligere mot den nye regjeringen. Enda tydeligere med forsvarsminister Pål Jonson og statsminister Ulf Kristersson om at vi ikke skal ha permanente tropper fra andre land og definitivt ikke andre lands masseødeleggelsesvåpen. Läs artikeln

– Det vil styrke våre sikkerhet og forsvarsevne, sier forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) til NRK.

De to amerikanske milliardene skal blant annet brukes til å bygge fire hangarer for kampfly, lagerhaller, økt kapasitet for ammunisjonslagring og bedre sikkerhet rundt flystasjonen. Forsvarsministeren understreker at amerikanerne ikke skal ha permanent utplassering av kampfly på Rygge.

– Men det er en base som amerikanerne kan bruke når de har behov for det og når vi skal samhandle med dem.

Også norske og andre allierte styrker vil kunne bruke de nye byggene, med unntak av lagerhallene. Disse vil amerikanerne ha for seg selv. I juni 2022 samtykket Stortinget til inngåelse av en tilleggsavtale om forsvarssamarbeid mellom Norge og USA. Avtalen legger blant annet til rette for amerikanske investeringer i infrastruktur på omforente områder.

Regjeringen har definert disse områdene til Rygge, Sola og Evenes flystasjoner, i tillegg til Ramsund. […]

Sosialistisk venstreparti er skeptiske til den amerikanske tilstedeværelsen på Rygge flystasjon.

– Baser på norsk jord bidrar ikke til økt sikkerhet, men bidrar til en opprustning som ikke er i Norges interesse, sier stortingsrepresentant Freddy André Øvstegård. Freddy André Øvstegård, stortingsrepresentant fra SV, er skeptisk til utenlandske baser i Norge.

Vi må bygge et sterkt forsvar i samarbeid med våre naboland. Å ha utenlandske stormakter tilstede i Norge bidrar ikke til økt sikkerhet for oss. Läs artikel

.

Google-översatt

Frågan om möjliga baser eller permanenta styrkor för försvarsalliansen Nato kom upp i parlamentets Natodebatt.

Katja Hänninen, riksdagsledamot från regeringspartiet Vänsteralliansen, anser till exempel att det är viktigt att Finland inte får kärnvapen eller permanenta militärbaser eller Nato-trupper. På samma linje finns partikollegorna Johannes Yrttiaho och Markus Mustajärvi , som hoppas kunna förkasta Natorapporten och tre uttalanden som skulle begränsa utplaceringen av väpnade styrkor och kärnvapen utanför Finland. På grund av avslagsförslaget kommer det att röstas om Nato i dag i parlamentet. […]

Kai Mykkänen, ordförande för oppositionens partikoalitions riksdagsgrupp, anser att det är en fördel för Finland om ett Nato-kompetenscentrum, bas eller ledarnivå etablerades här. Enligt hans åsikt kan det till exempel vara ett centrum relaterat till arktisk krigföring eller maritim krigföring i Östersjön.

”Vår fördel är att så många officerare från Nato-länder som möjligt får personlig erfarenhet av att arbeta i Finland, och framför allt att Finland är och ses som en stark kreditaktör för Nato. När vi går med i Nato nu, borde vi inte dra nytta av det medlemskapet och så att säga försöka hålla oss nära fronten, när vi i alla fall är fullvärdiga medlemmar.” […]

Försvarsminister Antti Kaikkonen (mitten) konstaterar att Finland inte letar efter kärnvapen, och ingen försöker tvinga på oss dem. Enligt honom siktar Finland på att stärka sin egen säkerhet genom att gå med i Nato, och ”det finns inga andra ambitioner”. Natos eventuella närvaro och dess alternativ i Finland ”kommer att utredas”.

”Enligt min mening finns det åtminstone två marginella förutsättningar: det måste stärka Finlands säkerhet och å andra sidan vara försvarligt ur Natos synvinkel. Vi har tid i den här frågan. Först och främst är det viktigt att få detta medlemskap i mål, förstås, och mållinjen är redan synlig, men vi saknar två ratificeringar.” Läs artikel

– För att kunna stärka försvaret på ett sätt som motsvarar två procent av BNP till 2026 behöver vi komma igång tidigt, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.

Enligt det budgetunderlag som lämnats till regeringen motsvarar tvåprocentsmålet 129 miljarder kronor år 2026. I underlaget begär Försvarsmakten 7 miljarder kronor mer i anslag 2024, 11 miljarder mer 2025 och 24 miljarder mer till 2026.

– Eftersom vi behöver komma i gång tidigt för att lyckas med det här, så föreslår vi konkreta tillskott, utöver de anslagsmedel som vi har nu, säger Granholm. […]

– På materielsidan är det till exempel raketartilleri och kvalificerat luftvärn till armén.

När det gäller stridsflyget ska till exempel fler radarjaktrobotar beställas. Ett annat exempel är att marinens nya ytstridsfartyg ska beväpnas med luftvärnsrobotsystem med längre räckvidd.

– Det är substantiella förstärkningar av vår verksamhet som vi behöver börja med tidigt, eftersom det tar tid att bygga militär förmåga, säger Granholm. Läs artikel